The Enron collapse in 2001 has resulted in an increasing attention to corporate governance. Even in Sweden, some scandals have occurred, for example Skandia, ABB, Trustor; a parallel could be drawn, implying that these scandals have resulted in increased attention to corporate governance. Corporate governance concerns the relationship between a corporation’s management, board of directors, shareholders and other stakeholders. The problems with the relationship between managers and share-holders are referred to as the principle-agent problem. The increase in corporate governance disclosure can be seen as a way by the corporations to regain the trust from the shareholders. Can agency theory be used to explain why some corporation disclose more corporate governance information than others? The purpose with this master thesis is, with starting point in agency theory, to contribute to the understanding of which factors that influence corporations to disclose corporate governance information in the annual reports. For this thesis, a quantitative research has been performed. Annual reports from corporations listed on the Stockholm Stock Exchange have been examined, to be able to develop a corporate governance disclosure index and to measure 15 characteristics, derived from the agency theory and two control variables. The data was analysed in SPSS , using both linear and multiple regressions. The analysis showed that role duality actually measured if a corporation had a foreign parent company and corporations listed on the O-list other on Stockholm Stock Exchange served as proxies for smaller corporations. Therefore, it was possible to con-clude that corporations were influenced by the origin of the parent company and the size of the corporation to disclose corporate governance information. Another conclusion was that corporate governance characteristics derived from agency theory is not appropriate when trying to find factors that influence corporations to disclose corporate governance information. Nevertheless, this does not mean that it is inappropriate to take the starting point in the agency theory.

<p>This literature study aims to identify international best practice concerning the role of the board and more particularly that of the independent director in ensuring good corporate governance. The study is based on sources which include a large contingent of up to date sources on the subject ranging from newspaper articles, journal articles, various corporate governance codes, company reports and reports on governance such as Cadbury and Higgs.</p>

No description available.

This paper tries to find the relationship between the compensation given to the chief executive officer and the performance of the company. Further, it tries to determine the influence of the size of the Board members on the pay scale of the executive. The data consisted of the largest thirty companies in Sweden for the period of 2004-2008. After controlling for firm size and growth opportunities, I find a negative and insignificant relationship between pay and performance. Contradictory to previous studies no correlation between large board size and chief executive officers compensation was found. This paper adds more empirical evidence to the idea of chief executives pay being independent of his performance.

Det är en realitet att det på senare tid förekommit företagsskandaler, vilka har haft en tillitsskadlig effekt på relationerna mellan företag och dess intressenter. En följdeffekt av detta är att Corporate Governance förvandlats från ett akademiskt specialområde till en vedertagen kärnfråga i de flesta företag. Mot denna bakgrund syftar uppsatsen till att undersöka hur investerarens tillit gentemot företagsledningen tar sig uttryck utifrån aspekten närhet. Vi avgränsade mot att enkom studera skandinaviska investerare som använder fonder och riskkapital som investeringsmedel. Uppsatsens referensram baserades på teorin om Corporate Governance samt olika tillitsteorier på organisations- och individnivå, vilka också låg till grund för vår egen utarbetade analysmodell. Med en kvalitativ ansats intervjuade vi tre respondenter med olika arbetsmetoder och närhetsgrad i relationen till företagsledningar. Uppsatsens slutsatser är att det finns både tillitsskapande och tillitsförlorande företeelser i relationen mellan investerare och företagsledning, men de tillitsskapande företeelserna är övervägande. Vidare har närhetsgraden en marginell påverkan på tillitsskapandet eller tillitsförlorandet i relationen. / In recent years corporate scandals have occurred and have had a trust-damaging effect on the relationship between companies and their stakeholders. One of the consequences of these scandals is the transformation of Corporate Governance, from being an academic special area to being a prevailing matter in most companies. With this in mind, the thesis aims at examining how the investor’s trust towards the management arises regarding the degree of closeness, with the limitation of only studying Scandinavian investors, who use funds and venture capital as investment-method. The theory-section is based on the premise of Corporate Governance, as well as different theories about trust, which were the basis in our self-made operational-model. Using a qualitative approach, we have performed three interviews with investors who use different working-methods and have different closeness in the relationship to the management. The conclusions of the thesis that there are both trustcreating as well as trust-losing elements in the relationship between the investor and the management; however the trust-creating elements are predominant. Furthermore, the degree of closeness is marginally affecting the trust-creating as well as the trust-losing elements in the relationship between the investor and the management.

Bakgrund: Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stund pågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras. Svensk kod för bolagsstyrning kommer att gå från att endast omfatta de största börsnoterade bolagen till att börja omfatta alla börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen samt NGM Equity. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att granska företagsledares inställning till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsnoterade bolag, samt bredda kunskapsfältet om hur de tillfrågades företag förbereder sig inför implementeringen av koden. Begränsning: Vi har i uppsatsen valt att begränsa oss till bolag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvalitativ metod används. Via telefon genomfördes sex intervjuer med personer tillhörande företag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Våra respondenter arbetar alla inom sina företag med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Resultat: Vår studie visade att respondenterna överlag är positivt inställda till Svensk kod förbolagsstyrning och anser att koden leder till ett ökat ansvar för styrelsen och att förtroendet för kapitalmarknaden ökar. Negativt med koden anses av respondenterna vara att koden ökardet administrativa arbetet, ger en ökning av kostnader samt att dess detaljrikedom är för hög och att den således ej passar väl för mindre bolag. Respondenterna anger att aktieägarna är den intressentgrupp som erhåller störst nytta av att företag följer koden, vilket leder till att agentteorin kan anses vara den dominerande teorin bakom bolagsstyrning. Respondenterna har och kommer i sitt arbete med införandet av koden att skapa interna arbetsgrupper, utbilda styrelsen, anlita extern hjälp i form av jurist samt få extern hjälp från företagens revisorer. Styrelsen ses enligt majoriteten av våra respondenter som en part arbetsgrupperna för diskussioner med, men som ej är genomgående delaktiga i företagens implementeringsarbete. Endast en tredjedel av våra tillfrågade respondenter har haft hjälp av större företags tidigare införande av koden år 2005. Ytterligare en tredjedel av de tillfrågade tror att denna hjälp kommer att fås genom revisorerna. Att företags kommande införande av koden ska bli billigare tack vare större företags tidigare implementering blir ej, enligt denna studie, upp till företagen själva, utan möjligheten till kostnadseffektivisering läggs delvis i händerna på företagens revisorer.

Under de senaste årtionden har allt fler länder avreglerat sin kapitalmarknad och gränserna har öppnats för utländska investerare. I och med ökningen av investeringar över landgränser har skillnader mellan länder gällande dess corporate governance uppmärksammats. En viktig del inom corporate governance utgörs av utdelning och olika policys för utdelning. Tidigare forskning har jämfört skillnader i utdelningsnivå mellan USA och Japan, dock har det inte skett någon forskning om var Sverige står i jämförelse med dessa länder. Syftet med uppsatsen är att jämföra Sveriges utdelningsnivå i förhållande till Japans och USA:s under en tioårsperiod, samt att med fyra kända utdelningsteorier försöka förklara skillnaderna i utdelningsnivån mellan länderna. I undersökningen har vi aggregerat data från de största noterade företagen i varje land inom elva industrier. Vi har följt 22 svenska, 249 amerikanska och 173 japanska företag från år 1996 fram till år 2005. Med tre olika nyckeltal; utdelning/nettoomsättning, utdelning/nettovinst och utdelning/eget kapital har vi kommit fram till att Sveriges utdelningsnivå ligger i nivå med den amerikanska. Under de två sista åren i undersökningen har svenska företag till och med haft högre utdelningsnivå än de amerikanska. Detta finner vi överraskande då ägarstruktur och rättsystem i Sverige mer liknar det japanska än det amerikanska samt eftersom minoritetsskyddet i Sverige är relativt lågt i jämförelse med USA:s. Enligt tidigare forskning har amerikanska företag haft en högre utdelningsnivå än japanska företag, vilket stöd av uppsatsens resultat. Tar vi fasta på intressekonflikten och informationsasymmetri som finns på den svenska marknaden, där spridda ägare svarar för en stor del av det satsade kapitalet i företagen medan en eller få ägare innehar kontroll över företagen, finner vi stöd i agentteorin, signaleringsteorin och bird-in-the-hand-teorin för Sveriges utdelningsnivå. Däremot klarar skattepreferensteorin inte av att förklara den svenska utdelningsnivån under denna tidsperiod.

The Swedish newspaper industry was for many years characterized by geographically separated markets. This allowed for open discussions and learning. In addition, economic objectives were often not expressed by the owners of the newspaper companies. This dissertation analyzes two organizations which mirrored these distinctive traits of the industry. The Lindesberg Group (1956-2008) was a secretive group of CEOs. It is described how this group started in a time of crisis to share experiences, how it developed an intricate system of benchmarking, but later transformed into an exclusive personal network with a reputation of power and influence in the media industry. Centertidningar AB (1973-2005) was a group of newspapers owned by the Centre Party. The newspapers were originally acquired to promote a political message, but they soon turned into a profit generator. This dissertation shows that the orientation for profit came from the managers rather than from the owner, and how the managers took complete control from the politicians but made the Party rich. Comparisons to other organizational forms are made, such as the open price associations. Theories of interfirm cooperation and corporate governance are used. An inverse relation between hierarchical integration and open discussions is found. It is shown that many board functions can be replicated by managers. The dissertation is of interest to scholars in business history, media economics, governance, accounting, and organization studies. Christoffer Rydland is a researcher at the Department of Marketing and Strategy (MaST) and EHFF at the Stockholm School of Economics. He is also the illustrator of the cover. A seabird, standing on a small stone, represents the leader's loneliness in the hierarchy. A sea mark on the horizon represents his search for navigation. (Lake Siljan, Midsummer 2009.) / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2013</p>

No description available.

This research examines institutional transformation of the board of directors in Canada to a collaborative model in which the board, in addition to its monitoring function, provides a service role by acting as a sounding board to management and providing advice and counsel to management on strategic issues. This thesis also examines how director search, likely initiated by the ‘Enron’ scandals, led to some boards adopting a new model of practice that directors deemed more efficacious and possessing legitimacy, bringing together the old and the new institutionalism in institutional change processes. Legitimacy was drawn from guidance from a professional association for directors that outlined how boards could become strategic asset to the firm that was consistent with a stewardship model of governance that saw boards collaborative with management. It is also argued in this thesis that following the Enron scandal, directors searched for a model of practice that would be more efficacious such that their fears of liability were reduced. In searching for and adopting a new model of practice, the collaborative board, it is also argued that adoption requires coupling to the technical core (enacted), as opposed to symbolic, if it is to be effective. This research studies directors and senior management of public firms of the TSX Composite by way of survey methods. The findings provide support that the board is evolving in Canada to a new collaborative model and that the model of practice appears to be enacted (coupled) as opposed to symbolic (decoupled). Further, the results did not find that collaborative boards are impaired in their monitoring function and support is found that the board’s monitoring role may actually be enhanced. These results are discussed as well as future research directions and limitations of the study.