<p>Att arbeta med CSR i sin organisation innebär en hel del kostnader som ofta inte kan matchas med några intäkter, korrelationen mellan CSR-engagemang och lönsamhet är inte bevisad. Likväl engagerar sig företag i CSR, något som vi tycker är mycket intressant. Syftet med vår studie är att bidra med en djupare förståelse för hur arbetet i verksamheterna ser ut kring att förena de korta vinstmaximeringsmålen med de långsiktiga hållbarhetsmålen, med underfrågan varför företag väljer att arbeta med CSR. Ämnet är mycket aktuellt och det råder ständiga debatter kring vilket ansvar det enskilda företaget bör ta gentemot sin omgivning. Vi är av uppfattningen att företagens ansvarstagande gentemot sin omgivning är nödvändig i arbetet att försöka ändra individers attityd till hur vi påverkar vårt samhälle ur ett ekonomiskt, socialt, etiskt och inte minst miljömässigt perspektiv.</p><p>För att genomföra studien på bästa möjliga sätt har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt, där vi både innan och efter intervjutillfällena har studerat olika teorier för att öka vår kunskapsbas inför intervjuer och vidare analys av den insamlade empirin. Intervjuerna har genomförts med en kvalitativ utgångspunkt, där det unika hos varje respondent har givits möjligheten att träda fram.</p><p>Utan att kunna dra några generella slutsatser från vårt resultat har vi i vår studie kunnat fastslå att de respondenter vi intervjuat har en relativt samlad bild av hur de arbetar med CSR och lönsamhet. Organisationerna arbetar med olika aspekter av CSR, men är inte branschspecifika som vi trodde till en början. De verkar istället skilja sig individuellt och kan möjligtvis förklaras med företagsledarens personliga engagemang. Motivet till att arbeta med CSR är främst en vilja av att vilja vara med och påverka omgivningen, men även att CSR anses vara en värdeskapande faktor. Man är även rörande eniga om att kommunikationen av CSR är en viktig del av arbetet, men att man måste bli bättre i denna fas. Man är införstådd med betydelsen och försöker i möjligaste mån att arbeta med ett proaktivt förhållningssätt till CSR. En annan viktig aspekt av ett lönsamt CSR-arbete är att finna de gemensamma värden som kan delas mellan samhälle och företag, samt att man lyckas engagera sina medarbetare till att vilja vara med och påverka och fatta beslut.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Date: 2008-11-5</p><p><strong>Level</strong><strong>:</strong>           C thesis in Business Administration, 15ECT</p><p><strong>Authors</strong>:       Beatrice Yola Konlaan       Prince kofi Hanson</p><p><strong>Tutor:           </strong>Mats Viimne</p><p><strong>Title:             </strong>The Impact of Corporate Social Responsibility on an Organization’s  stakeholders: Case study: DHL, Sweden.</p><p><strong>Problem:</strong>      How does a corporate social responsibility performance    benefit its stakeholders?</p><p><strong>Purpose:</strong>       This research work will seek to find out how aware DHL is about CSR activities and in what ways this awareness can be impacted on its Stakeholders.</p><p><strong>Methods:      </strong>A qualitative method of approach was used for this research work, with regards to primary data; interviews (face-to-face interview, telephone and email interview) were used. Secondary data sources were literature, articles, journals and internet sources from the university data bases.</p><p><strong>Co</strong><strong>nclusion</strong><strong>:  </strong>The impacts of Corporate Social Responsibility (CSR) activities on stakeholders have an overall influence on the organization hence steps must be taken to understand the broad issues that should be addressed, management should come out with an inclusive strategy for stakeholder involvement to carry out research and surveys on effective strategic conversations with stakeholders.<strong></strong></p><p>The involvement and early engagement of stakeholders in the planning process of decision making and implementation is very vital in view of the fact that stakeholders are those affected and affecting change in the community. Stakeholder involvement and collaborative decisions on CSR issues represent a high level of participation programs. However, it is not easy, and must be complemented in many cases with conflict resolution.</p><p>The awareness creation of CSR activities by DHL on its stakeholders would add a very useful contribution to business development and profit making by this organization. The consciousness of CSR would cause all stakeholders alike to play their apart in the sustainability of CSR.</p><p><strong>Key words: </strong>Corporate social responsibility (CSR), Stakeholders, DHL, Sweden.</p>

邁入二十一世紀，企業社會責任已逐漸發展成一種新興的產業。因為企業社會責任在全球化浪潮的襲捲下，不論是先進的歐美國家或急速發展的新興國家還是台灣，企業善盡社會責任早已成為世界追求永續發展的方法與趨勢。 　　因此本研究採取個案研究法訪問六間企業，想要了解在不同的產業別及本土、外商不同體系下所實行的社會責任是否有差異之處？並試著找出台灣企業社會責任未來應發展的方向。 　　根據訪談結果及文獻資料整理後，本研究茲提出下列十一項命題： 1.台灣本土企業與外商企業自身的文化、願景、價值觀、理念皆會對　企業社會責任的行為產生影響。 2.台灣本土企業的營收狀況愈好，企業願承擔更多的企業社會責任、　做更多的事。若獲利減少，或支出成本增加時，則企業只會實行應　盡或原有長期執行的社會責任；外商企業則因實行社會責任的預算　是較固定的且金額不大，因此較不受營收狀況的影響。 3.台灣本土及外商企業皆認為實行企業社會責任有助於提升企業的競　爭力，特別在提升企業形象及凝聚員工向心力方面。 4.外商企業所實行的社會責任皆由母國總公司訂出主軸、大方向，其　餘由各地區的子公司或分公司依總公司所訂的原則自行發揮。但在　彈性上依母國文化不同而略有差異。 5.台灣本土及外商企業實行社會責任的動機皆抱持著取之於社會、用　之於社會的回饋心態以及為了良好的企業形象及永續的經營。 6.台灣本土及外商企業實行社會責任的範圍皆由近而遠、由親而疏開　始做起。 7.台灣本土及外商企業所實行的社會責任與企業所屬的產業別及企業　產品或品牌皆有相關性。 8.台灣本土及外商企業實行社會自發責任的決定權與執行權通常由公　關部門負責，若與環境保護相關的責任，則由製造部門負責。 9.外商企業較重視「企業永續性報告書」的發行；台灣本土企業對於　發行「企業社會責任報告書」則較忽略或仍在起步階段。 10.台灣本土企業及外商企業大部分仍停留在回應式企業社會責任　　 (Responsive CSR)，尚未發展到策略性企業社會責任(Strategic 　 　CSR)。 11.台灣本土企業偏好成立自家基金會實行自發性的社會責任而外商企　 業偏好直接捐助或與非營利事業組織合作實行自發性社會責任。 /

Kandidatuppsatsen undersöker hur sex börsnoterade företag i två olika branscher tar hänsyn till och balanserar förväntningar och krav från olika intressenter under en konjunkturcykel.   Tidigare forskning har påvisat tvetydiga resultat som både pekar på att det sociala ansvaret ökar och minskar under ett och samma stadie av en konjunktur. Undersökningen har utförts genom en innehållsanalys och en kompletterande ordsökning av publicerade årsredovisningar. Till skillnad från tidigare forskning har den här studien valt att undersöka och analysera innehållet samt omfattningen av CSR-rapportering under både en hög- och lågkonjunktur. Resultatet visar på att CSR-rapportering inte följer konjunkturen och således inte ses som en kostnad då vissa företag ökade sin rapportering av CSR i lågkonjunktur. Detta påvisar att balansgången mellan att tillgodose olika intressenters krav inte gjort sig gällande.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2017. Författare: Staffan Ahlqvist och Jesper Mattsson Handledare: Christopher von Koch Medbedömare: Timurs Umans Nyckelord: CSR, ESG, investeringsnivå, utdelningskvot   Titel: Corporate Social Responsibility, en indikator på investeringsnivån och utdelningskvoten? En empirisk studie om påverkan av CSR på den svenska och amerikanska marknaden   Bakgrund: Corporate Social Responsibility (CSR) är och har varit ett väldiskuterat ämne med flera teoretiska infallsvinklar. CSR är svårdefinierat och dess påverkan på olika prestationsmått i bolag har varit omstritt. CSR har blivit viktigare för att fler socialt ansvariga investerare har tillkommit. Detta gör det intressant att undersöka för att ge ett bredare underlag vid investeringstillfället. Vidare förväntas skilda perspektiv och institutionella skillnader förklara de samband och skillnader som kan finnas mellan den svenska och amerikanska marknaden gällande CSR:s påverkan på investeringar och utdelningskvoten.   Syfte: Denna studie har till syfte att undersöka om CSR har ett samband med investeringsnivån och utdelningskvoten. Syftet är även att undersöka om det finns en skillnad mellan den svenska och amerikanska marknaden gällande ovanstående samband.   Metod: Studien följer ett kvantitativt förhållningssätt där tre hypoteser, varav en delas i två delhypoteser deduceras. Hypoteserna består av ESG-betyg som oberoende variabel och åtta övriga kontrollvariabler som förväntas påverka de beroende variablerna. Det empiriska materialet består av 62 unika bolag från Stockholmsbörsen och 579 unika bolag från New York Stock Exchange med data för perioden 2010-2015. Sambanden undersöks och analyseras med hjälp av multipla regressioner.   Resultat: Studien visar på motstridiga resultat gällande CSR-nivåns påverkan på investeringsnivån och utdelningskvoten. Studien finner att i Sverige som har en institutionell miljö med civil law-system, hög grad av koncentrerat ägande och dominerande intressentteori medför CSR en positiv påverkan på investeringsnivån och utdelningskvoten. Studien påvisar även att i en institutionell miljö där common law-system, spritt ägande och aktieägarperspektivet är dominerande finns det inget samband mellan CSR och investeringar, samt att det medför ett negativt samband mellan CSR och utdelningskvot. Utöver detta finner även studien stöd för att CSR påverkar svenska bolag mer än amerikanska bolag gällande sambanden. / Abstract Master Thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University, 2017. Authors: Staffan Ahlqvist and Jesper Mattsson Supervisor: Christopher von Koch Co-examiner: Timurs Umans Keywords: CSR, ESG, investment level, payout ratio   Title: Corporate Social Responsibility, an indicator of the investment level and payout ratio? An empirical study of the effect of CSR on the Swedish and American market   Background: Corporate Social Responsibility (CSR) is and has been a well-considered subject with several theoretical approaches. CSR is difficult to define and how it affects company performance is and has been well debated. CSR has become increasingly important for investors, which makes it more interesting to investigate its impact. Different views and institutional differences are expected to explain the relationships and differences that may exist between the Swedish and US markets regarding CSR's impact on investments and the payout ratio.   Purpose: The purpose of this study is to investigate whether there is a link between the CSR-level, investments and payout ratio. As well as investigating whether there is a difference between the US and Swedish markets regarding the same relationships.   Method: The study follows a quantitative method where three hypotheses, one of which is divided into two partial hypotheses, are deduced. The hypotheses consist of ESG-ratings as the independent variable and eight other control variables that are expected to affect the dependent variables. The empirical material consists of 62 unique companies from the Stockholm Stock Exchange and 579 unique companies from the New York Stock Exchange with data for the period 2010-2015. The relationships are investigated and analyzed by multiple regressions.   Conclusion: The study shows contradictory results regarding the impact of the CSR-level on the investment level and the payout ratio. The study finds that in Sweden that has an institutional environment with a civil law-system, high degree of concentrated ownership and where the stakeholder theory is dominant, CSR has a positive impact on investments and the payout ratio. The study also finds that in an institutional environment where a common law-system exists, with a more diverse ownership and the shareholder perspective is dominant, there is no correlation between CSR and investment, and there is a negative relationship between CSR and the payout ratio. In addition to this, the study also finds support for that CSR affect Swedish companies more than American companies.

Bakgrund och problemformulering: Verksamhetsstyrning är en grundbult i företagande och förekommer i princip alltid. Styrningen kan dock vara mer eller mindre uttalad och strukturerad vilket gör varje företags styrning unik. Att få en djupare förståelse för små och medelstora företags styrning är ett intressant forskningsområde då teori inom verksamhetsstyrning utgår från stora företag vars tid och resurser väsentligt skiljer sig från företagen i denna studie. Befintlig forskning om belöningssystem behandlar stora företag i andra kontexter som skiljer sig från den svenska. Även i de kontexter som studerats saknas en djupgående förståelse och för belöningssystem i små och medelstora företag har relevant forskning över huvud taget inte identifierats. Det är därför intressant att studera i vilken utsträckning svenska små och medelstora företag använder belöningssystem och hur systemet i så fall är designat. Vidare har intresset för att arbeta mer hållbart och ansvarsfullt under senare år ökat markant, ändå tycks rollen som små och medelstora företags har för en hållbar utveckling blivit förbisedd. Det är därför av intresse att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med CSR-engagemang och hur långt de har kommit i ett strukturerat arbete liknande deras traditionella styrningsarbete av kärnverksamheten. Syfte: Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrning och belöningssystem, de bakomliggande motiven för CSR-engagemang samt sambandet mellan verksamhetsstyrning och CSR-engagemang. Slutsatser: Resultatet av studien visar att verksamhetsstyrningens design och omfattning i små och medelstora företag varierar väsentligt. Gemensamt är att alla företag målsätter, följer upp och utvärderar kortsiktiga mål av ekonomisk karaktär. Bland företagen i studien hade nio av tio företag ett belöningssystem i form av årsbonusar där de anställda delar på en pott av årets resultat. Beträffande styrning av kärnverksamheten jämfört med styrning av CSR-engagemang uppmärksammar studien stora skillnader. Samtliga företag arbetar aktivt med CSR men detta ingår i regel inte i företagens styrsystem. Den största anledningen är att CSR oftast består av mjuka värden vilka upplevs som problematiska att mäta med undantag för miljömål.

Uppsatsen handlar om hur två hotell arbetar med CSR, hur CSR-arbetet kommuniceras mot kund och följaktligen hur kunderna uppfattar CSR-arbetet utifrån hur hotellen kommunicerar CSR-arbetet. Intresset för CSR väcktes första gången när jag började studera på universitetet. Under en kurs där begreppet introducerades deltog jag i ett projekt där studier gjordes på hotell utomlands och läraren nämnde att de bör börja arbeta med CSR tänkande. Där uppmärksammades att hotellbranschen anses vara en bransch med stor överexploatering av miljön och kundernas omedvetenhet om denna överexploatering på miljön. Syftet med studien är att genom en fallstudie studera hur Scandic Kalmar Väst och Best Western Kalmarsund hotell arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur det implementeras i de två hotellens olika marknadskommunikation och på vilket sätt deras respektive kunder uppfattar detta arbete. De två centrala forskningsfrågorna är: Hur arbetar de två hotellen i fallstudien med CSR och på vilket sätt kommuniceras CSR-arbetet till hotellens respektive kunder? Hur uppfattar de två hotellens respektive kunder hotellens CSR-arbete utifrån hur detta kommuniceras? Metoden i uppsatsen har utgått från en kvalitativ undersökning med kvantitativa inslag genom att utifrån en induktiv forskningsansats genomföra en fallstudie av två hotell genom dels intervjuer av hotellens representanter och dels genom enkätundersökning bland hotellens kunder. Resultat- och analysavsnittet är indelat i en del där resultaten av datainsamlingen presenteras och löpande tolkas för att sedan analyseras. Uppsatsen avslutas med en slutsats av studiens viktigaste resultat, metodkritik och förslag på vidare forskning. De viktigaste resultaten från fallstudien visar att Scandic Kalmar Väst och Best Western Kalmarsund arbetar med CSR genom att arbeta med att mäta och försöka minska förbrukningen av energikällor, vatten och kemikalier. De fokuserar även på ekologisk och närodlad mat i restaurangen, källsortering på hotellet samt hållbara inköp. Scandic Kalmar Väst kommunicerar sitt CSR-arbete via internet såsom Scandic hemsida och genom olika annonser på internet. De har även information och riktlinjer på hotellet om arbetet. Scandic Kalmar Väst har också personlig försäljning direkt på plats, exempelvis när de berättar direkt till kunderna på hotellet om deras hållbarhetsarbete och vad detta innebär. Vidare arbetar de med intern marknadsföring på hotellet för att förmedla hållbarhetsarbetet till sina anställda. Best Western Kalmarsund kommunicerar sitt CSR-arbete genom skyltning av miljömärkning lite överallt på hotellet, uppmaningar och riktlinjer för hållbararbete för kunderna. Bägge hotellen kommunicerar via ”PR” en tredje part genom Svanenmärkningen. Miljömärkning av verksamheten framstår som en viktig faktor i de två hotellens CSR-arbete samt på vilket sätt detta kommuniceras ut till deras respektive kunder. Kunderna uppfattar Best Western Kalmarsunds CSR-arbete genom de riktlinjer och information på hemsidan och på hotellet såsom information om miljöarbete och Svanenmärkning som marknadsförs mot kunderna. Scandic Kalmar Västs kunder uppfattar hotellets CSR-arbete genom kommunikationen såsom internet, reklam, hemsidan samt riktlinjer, skyltning och miljömärkning på hotellet såsom av maten i restaurangen och av produkter på rummet samt utifrån information på hotellet om deras miljöarbete.

Previous studies show that firms, in general, die young, and that they are in dire needs for capital injections. However, for various reasons, startups are sometime not able to gain financing, and in certain cases one prefer a certain type of capital, which has led to the pecking-order theory, which assumes that internal capital is preferred over external, and debt is issued rather than equity. Furthermore, business angels and venture capitalists have very stringent criteria for investing in a startup, making the conditions very harsh. To remedy this problem, this study aims to see if startups can utilize Corporate Social Responsibility efforts to enhance their odds of gaining capital from business angels and venture capitalists, since it during the last decades has become increasingly popular to integrate in the businesses. Thus, we intend to see if Corporate Social Responsibility can be a new investment criterion that previous studies have not expressed. We identified a research gap in the literature, that investments can be made on other premises than economical, making us wonder whether or not this can be exploited through CSRactivities. This led us to the research questions of this qualitative study: How does CSR-activities within a startup affect the business angel or venture capitalist’s willingness to invest in the firm? To fulfill the purposes of this study, we concluded it would be best to conduct a mono-method qualitative study, wherein we intended to answer the question using data from semi-structured interviews. We gained invaluable information through eight semi-structured interviews, which were thematically analyzed into three global themes; investment criteria, networking and communication, and sustainable undertakings. From the themes we identified different characteristics which are important for both the startup and entrepreneur, as well as found evidence that ethical and environmental efforts of startups indeed increase the willingness of business angels and venture capitalists to invest, especially in economically strong organizations. However, the investors did not try to make the business model more sustainable post investment. These findings are very exciting, as they disclose Swedish investors to be following a triple bottom line approach when investing, meaning that the findings of Carol (1991, p. 42) and other researchers can be adopted when studying Swedish investment decisions. This cements social entrepreneurship as a strong contender to the classic notions of entrepreneurship.

Hållbara fonder har på senare tid vunnit popularitet eftersom dessa inte motsätter sig etiska, sociala och miljömässiga normer. Trots detta framkommer det emellanåt att svenska fondbolag investerar i företag inom exempelvis vapen-, olje- eller tobaksindustrin. Det finns därmed en diskrepans i hur fondbolagen framställer sig och hur de agerar och motiven till varför bolagen investerar i hållbara fonder kan därför ifrågasättas. Studien undersöker motiven till bankernas val att investera hållbart och hur de hanterar den ansvarskonflikt som kan uppstå mellan olika intressenters krav gällande exempelvis avkastning och hållbarhet. Studien bygger bland annat på Carrolls (1991) teori om CSR, intressentmodellen (Freeman, 2010), legitimitetsteorin (Deegan, 2006) samt teorin om vinstmaximering (Friedman, 1970). Primärdata är hämtad från intervjuer med de fyra storbanker som gemensamt är de största aktörerna på den svenska fondmarknaden. Studien kommer fram till att det mest betydelsefulla motivet till hållbara investeringar är det ekonomiska.

Thesis contains basic informations and definitions of CSR, its history, contemporary activities and main advantages as well as disadvantages. Except that are described possibilities of implementation, measurement and evaluation of it in a company. The second part is concerned with the attitude of ING to corporate social responsibility globally as well as in Czech republic. At the end is a short questionnaire.