Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det i dagspressen skrevs om Cornelis Vreeswijk och de två transsexuella kvinnor som han misshandlade i februari 1975, genom att analysera artiklarna som berättelser som ämnar tillskriva brottet mening och moral. Dessutom är syftet att undersöka hur transfeminina personer porträtterades i andra artiklar omkring 1970-talet. Frågorna som ställs är ”Vilka berättelser om skuld och oskuld, kön och sexualitet finns det i återberättandet av brottet?”, ”Hur skiljer sig dessa berättelser åt?”, och ”Hur framställs kvinnorna i dessa berättelser? Vad säger detta om den mediala synen på transkvinnor på 1970-talet i Sverige?” Genom en närstudie av materialet ämnar jag besvara frågorna med hjälp av Sara Ahmeds teorier kring cirkulationen av känslor i text, och Stuart Halls teorier kring berättelser som möjliga bärare av konnotativa budskap. Dessutom görs en analys av en av Vreeswijks visor utifrån Ulf Carlssons litteraturvetenskapliga analyser av Vreeswijks låttexter. Uppsatsen struktureras utifrån två identifierade övergripande berättelser, där brottet och händelserna innan beskrivs på något olika sätt. Jag kommer fram till att Vreeswijk i artiklarna rentvås från moralisk skuld genom ett fokus på hans upplevelser, samtidigt som det konstitueras ett hatobjekt jag har valt att kalla ”falska flickor”. Språket som används i artiklarna överensstämmer med andra artiklar där det på olika sätt skrivs om transfeminina personer, samtidigt som kvinnorna i artiklarna om brottet på många sätt beskrivs annorlunda – istället för ”tragiska”, ensamma personer, skrivs det om kvinnorna som att de är (sexuella) ”bedragare”.

<p>Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ”Public Understanding of Science”, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen. Denna studie visar att frågan, av antalet dagstidningstexter att döma, är ett väletablerat problem i dagspressen. Så etablerat att texterna ofta krävde förkunskaper på området. Eftersom växthuseffekten sällan förklaras kan de som bara har en vag föreställning om dess betydelse ha svårt att förstå. Detta kan sägas stänga ute de läsare som inte är insatta i frågan, skapa missförstånd och dessutom göra det svårt att locka nya läsare då frågan upplevs som för svår och komplex. Frågan har i dagspressen behandlats fjärran från vardagliga händelser. Rapporteringen har istället ofta varit en bevakning av internationella möten och konferenser som handlat om den globala uppvärmningens lösningar vilket har styrts bort från grundproblemet, dess orsaker. Frågan beskrivs enligt min studie mer som ett politiskt problem kopplat till internationella avtal än som ett vetenskapligt forskningsområde, vars uppdagade problem måste lösas konkret nu, för att inte få förödande konsekvenser för mänskligheten.</p>

Vetenskap i media är att betrakta som en kommunikation av vetenskaplig information till allmänheten. Syftet med studien har varit att ge en bild av hur ett aktuellt vetenskapligt problem med stor samhällelig relevans, den globala uppvärmningen, kommuniceras i svensk dagspress. Analysen har skett genom en kvantitativ innehållsanalys av texter om den globala uppvärmningen publicerade i Dagens Nyheter under åren 1993, 1997, 2001 och 2005. Tidigare studier inom området ”Public Understanding of Science”, PUS, har konstaterat att kunskaper om orsaker, effekter och konkreta lösningar relaterade till människors vardagsliv är viktiga faktorer för förståelsen av den globala uppvärmningen. Denna studie visar att frågan, av antalet dagstidningstexter att döma, är ett väletablerat problem i dagspressen. Så etablerat att texterna ofta krävde förkunskaper på området. Eftersom växthuseffekten sällan förklaras kan de som bara har en vag föreställning om dess betydelse ha svårt att förstå. Detta kan sägas stänga ute de läsare som inte är insatta i frågan, skapa missförstånd och dessutom göra det svårt att locka nya läsare då frågan upplevs som för svår och komplex. Frågan har i dagspressen behandlats fjärran från vardagliga händelser. Rapporteringen har istället ofta varit en bevakning av internationella möten och konferenser som handlat om den globala uppvärmningens lösningar vilket har styrts bort från grundproblemet, dess orsaker. Frågan beskrivs enligt min studie mer som ett politiskt problem kopplat till internationella avtal än som ett vetenskapligt forskningsområde, vars uppdagade problem måste lösas konkret nu, för att inte få förödande konsekvenser för mänskligheten.

The aim of this study was to examine the representation over time of the Swedish social service in the national daily press. More specifically, its aim was to compare the years 1997, 2007 and 2017 and examine any differences and patterns in the reporting due to social changes in society. As this study was based on quantitative content analysis, all articles published in four of the largest national papers during those years, containing the word ”socialtjänsten” [the social service] were read. A code schedule with six themes were made to be used when reading the articles. The themes were: 1) Name of the newspaper. 2) Year of publication. 3) Character of article; news or editorial. 4) Field of social service; e.g. ’child welfare’. 5) Level of analysis; micro, meso or macro. 6) Rating of the social service; positive, negative or neutral. The analysis was based on three media theories; agenda setting, news valuation and framing. As a conclusion the valuation of the social service seems to be pretty much the same over the years; almost two of five articles has a negative valuation of the social service and three of five articles has a neutral valuation of the social service. In relation to that approximately two of one hundred articles has a positive valuation of the social service. Editorial material tends to valuate the social service more negative than news material. The level of analysis seems to have changed to fewer articles on a micro-level in 2017 than in 1997. The five most common fields associated with the social service are youth criminality, child welfare, social service as an organisation, economic aid and migration.