Syftet med den här uppsatsen är att undersöka på vilket sätt omslagens form och innehåll för tre olika livsstilsmagasin för kvinnor: Veckorevyn, Damernas Värld och Femina, har utvecklats från 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte är att kunna diskutera varför utvecklingen sett ut som den gjort. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de undersökta tidskrifterna. Undersökningen visar att livsstilsmagasinens omslag genomgått flera förändringar under de senaste 60 åren, och har ett antal tydliga trender som gäller för samtliga tidningar. Puffarna, alltså de små korta texter på omslaget som sammanfattar en längre text i tidningen, har ökat i antal – från någon enstaka till att under 2000-talet kunna vara upp till tio stycken. Puffarnas innehåll har förändrats från att handla om allt möjligt, både mode, mat och längre reportage om kända personer till att bli mer inriktade på mode, skönhet och hälsa. Utseendet på puffarna har förändrats genom att gå från sparsmakat och diskret till flera färger och stora kontraster. Undersökningen visar även att omslagsbilderna under det senaste decenniet är mer likartade och tydligt arrangerade än vad de var framför allt under de tre första undersökta decennierna. En genomgående trend som funnits redan från början av den undersökta perioden har varit kvinnor som oftast ler och ser direkt in i kameran. Våra analyser visar också att Veckorevyn är den tidning som varierat mest och experimenterat mest med sina omslag under de undersökta åren.

Uppsatsens syfte är att undersöka om och på vilket sätt media bekräftar och reproducerar Yvonne Hirdmansgenuskontrakt under perioden 1960-1990. Genom att utföra en diskursanalys ämnar studien att kunna visa påvilket sätt Damernas Värld väljer att porträttera framgångsrika kvinnor i sin tidning. Perioden som studienbehandlar präglas av stora jämställdhetsförändringar i Sverige och Hirdman argumenterar för attgenuskontraktet görs om från ett husmoderskontrakt till ett jämställdhetskontrakt. Representativa citat frånDamernas Värld presenteras och länkas samman med Hirdmans teori för att kunna undersöka om huruvidagenuskontraktet samt förändringen av genuskontraktet går att utläsa i materialet. Studiens resultat visar på atten förändring går att utläsa samt att husmoderskontraktet tycks prägla materialet under hela perioden.

Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan. Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag. Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.

<p>Utbudet av tidningar är idag brett. Inom tidskriftsbranschen konkurrerar magasinen om konsumenternas uppmärksamhet i hopp om att konsumenterna ska köpa just deras tidning. En faktor som kan påverka dem att konsumera är omslagets utseende. För tidningsmakare gäller det att utforma ett attraktivt omslag vad gäller bild, färg och textpuffar. Omslagets utseendet är av stor betydelse för lösnummerförsäljningen, vilken i sin tur utgör en stor del av tidningsupplagan.</p><p>Syftet med undersökningen är att undersöka utseendet på fyra modemagasins omslag. De undersökta tidningarna är Damernas Värld, Elle, Glamour och Solo. Frågeställningarna behandlar omslagens utformning, modellernas utseenden, ämnena som uppmärksammas och slutligen om det finns några likheter och skillnader mellan magasinens omslag.</p><p>Undersökningen utförts genom en kvantitativ innehållsanalys, då tolv omslagsbilder av respektive magasin under åren 2006 till 2008 har analyserats. Resultatet visar att utseendet hos magasinens modeller är relativt lika. Hon är blond eller brunett, smal, har ljus hy, liten näsa, tunna eller mellantjocka läppar och är mellan 20-29 år. Det som dock skiljer sig mellan magasinen är hennes klädsel, ansiktsuttryck och huruvida hon är känd eller inte. De ämnen som oftast uppmärksammas på omslagen är mode, skönhet, kändisar, kultur, kropp och relation. Magasinen har allt från 6-10 till 21-25 ämnesrubriker på sina omslag och den största rubriken hos samtliga magasin handlar om mode. Den vanligaste färgen på omslagets text och logotyp är rosa, medan dess bakgrund oftast är färgad vit.</p>