Thesis (M.A.)--University of Wisconsin--Madison, 1966. / eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references.

Acknowledging performance as a process through which gender identities are constituted, the thesis explores attempts in women's theatre to subject these very constructs to creative deconstruction. It offers a study of plays by Caryl Churchill, Sarah Daniels and Timberlake Wertenbaker. Setting their work in the context of prevailing discourses of representation, the analysis delineates the ways in which plays by women interrogate the Western tradition of meaning and perception. The thesis proposes theatrical performance as a strategic engagement with the very means by which women's position is constituted. Therefore, it argues that in women's dramatic work, the possibility of resistance, of agency and choice occurs in the playful adaptation of dominant discourse, allowing for new figurations of subjectivity. Exploring the difficulties and limitations involved in this strategy, the study evaluates how plays by women release a potential for transgression which dislocates the structures of representation.

This thesis looks at fundamental disagreements about the role of society in the delivery of health care services. In particular, it develops an argument for viewing health care as a human right, and in doing so, argues that society is at least partially responsible for the health of its members. In the first section of the thesis, I argue that health is a human need, and that the institutional goal of health care is to restore to an individual their health. As an institution, health care is a primary social good and, as such, it ought to be afforded the same institutional protections as other primary social goods, and encoded as a “human right.” In the second section, I tackle the “Difficult Costs” objection, noting that while there is high financial cost associated with the provision of health care services, the moral and social cost of not providing health care and viewing it as a human right far outweighs the financial costs. With another appeal to Rawlsian principles, by way of reflective equilibrium, I argue that the design of an institution is paramount to the cost-effective distribution of health care resources in accordance with the view that health care is a human right. In the final section, I acknowledge that the objections to health care as a human right should be taken seriously, and that they form the basis of the limits to this right. I argue that any right to health care cannot be extended beyond the restoration of basic, species-typical normal human function. I acknowledge that the Rawlsian ideal has difficulty rendering decisions where priority is a central concern. Finally, I suggest that these limitations can be overcome when the right to health care is viewed as progressively realizable, in conjunction with other basic human rights.

This thesis looks at fundamental disagreements about the role of society in the delivery of health care services. In particular, it develops an argument for viewing health care as a human right, and in doing so, argues that society is at least partially responsible for the health of its members. In the first section of the thesis, I argue that health is a human need, and that the institutional goal of health care is to restore to an individual their health. As an institution, health care is a primary social good and, as such, it ought to be afforded the same institutional protections as other primary social goods, and encoded as a “human right.” In the second section, I tackle the “Difficult Costs” objection, noting that while there is high financial cost associated with the provision of health care services, the moral and social cost of not providing health care and viewing it as a human right far outweighs the financial costs. With another appeal to Rawlsian principles, by way of reflective equilibrium, I argue that the design of an institution is paramount to the cost-effective distribution of health care resources in accordance with the view that health care is a human right. In the final section, I acknowledge that the objections to health care as a human right should be taken seriously, and that they form the basis of the limits to this right. I argue that any right to health care cannot be extended beyond the restoration of basic, species-typical normal human function. I acknowledge that the Rawlsian ideal has difficulty rendering decisions where priority is a central concern. Finally, I suggest that these limitations can be overcome when the right to health care is viewed as progressively realizable, in conjunction with other basic human rights.

This thesis aims to contribute to Norman Daniels&#039 / expansion of Rawls&#039 / theory of Justice as Fairness to health care by considering individual responsibility in maintaining and restoring health. The thesis also considers transplantation as a special case and develops a Rawlsian model for transplantation.

Memoria para optar al grado de Licenciado en Ciencias Jurídicas y Sociales / La mayor parte del debate igualitarista ha girado en torno al problema de la métrica de la igualdad. Numerosas respuestas han surgido a la pregunta sobre la ¿igualdad de qué? En el marco de la discusión igualitarista, la felicidad, el bienestar, las oportunidades de vida o una combinación de estos y otros factores han sido propuestos como criterios para medir la justicia. Sin embargo, muy poco se ha escrito respecto de la igualdad a través del tiempo. Los autores igualitaristas deben clarificar la unidad temporal de los juicios distributivos. ¿Es la vida completa de las personas o un segmento de tiempo la unidad de interés igualitario? Lo anterior cobra especial importancia si consideramos la longevidad de la población en Occidente, y en particular en nuestro país. El presente trabajo tiene como objetivo general plantear y evaluar críticamente los argumentos que se han esgrimido para sostener la perspectiva de vidas completas, perspectiva empleada por defecto por los autores igualitaristas, para después contrastarla con la perspectiva de segmentos de tiempo. Dicho debate nos permitirá dilucidar los principios de justicia que deben guiar a las instituciones sociales que realizan distribuciones entre personas que pertenecen a distintos grupos de edad. Luego, se emplearán los criterios de distribución señalados al problema específico de la institucionalidad de la previsión social

Everyone will probably be given healthcare at some point in life, and might ask themselves how and why the healthcare is distributed the way it is in Swedish society. I also believe this is a matter where one would like the distribution of healthcare to be just. When I have read about different distribution theories, I have noticed similarities between the healthcare in Sweden and Rawls theory of justice, and the aim of this paper is to compare the Swedish ethical consideration on healthcare distribution with Rawls’s ideas. I find the three ethical principles stated by the Swedish Health Care and Medical Priorities Commission conform quite well with Rawls’s two principles of justice. They agree on equal healthcare distribution of resources on a population scale and that the ones in most need should be prioritised. Although, Rawls and Norman Daniels believe that only the equal opportunity to healthcare in order to strive for one’s life plans is valued, while the ethical principle of Swedish healthcare also adds an egalitarian adjustment of resources to people not living healthy. Normans’ interpretation of Rawls ideas argues to elevate individuals’ health to what is thought of as normal biological functioning, while my interpretation of Swedish ethical principles do not forbid elevating beyond the normal functioning. It might be impossible to make an ideal distribution of healthcare completely just, but I believe the Swedish healthcare distribution would be more just if it adheres more to Rawls’s principle of justice.

The enneagram typology describes nine personality types and their mutual relations. It is a theoretical construct whose psychological validity is still being scientifically verified. The focus of this work is to develop a reliable and valid psychometric tool for recognizing the enneagram type and thereby verify the validity of this typology. The theoretical section describes the enneagram system on the basis of available literature and reviews research that set it in the psychological context. The empirical section deals with the development of the test to determine the ennea-type, with verification of its psychometric characteristics and criterion validity, and at the same time it examines the construct validity of enneagram typology. The criterion to review the validity is The Essential Enneagram Test by David Daniels, type identification by interview and self-identification. A quantitative data analysis was conducted on the sample of 300 persons of both, men and women of all ages using various kinds of statistical methods. The findings indicate that the tool developed to identify the ennea-type is reliable, of good psychometric quality and satisfactory criterion validity. Furthermore, the research supported the existence of nine enneagram types as per the theoretical construct, yet did not...

<p>Syftet med uppsatsen är att utföra en retoriskanalys på de argument som förs bland medlemmarna på Facebookgrupperna ”Vägra betala Victorias bröllop!” respektive ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop”. Grupperna är två intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda på vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas åsikter kring det kungliga bröllopet såväl som monarkin. Således kommer uppsatsen att fokusera på den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som äger rum på respektive grupp.</p><p> </p><p>Uppsatsens utgår från tre frågeställningar: Förs en kommunikativ dialog i frågan kring <em>för</em> respektive <em>emot</em> det kungliga bröllopet på Facebook? Hur är dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för åsikter kring det kungliga bröllopet så väl som monarkin? Genom att fokusera på en för<strong>- </strong>respektive emotgrupps åsikter på Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfält såsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men även fältet för retorik och medierad offentlighet. Den kvalitativa forskningsmetoden har använts vid studium av grupperna.</p><p> </p><p>Genom att utföra en kvalitativ studie av respektive Facebookgrupp kan man fastställa att det förs en kommunikativ dialog inom grupperna såtillvida att den är ömsesidig och öppenhjärtig mellan de likasinnade medlemmarna. För emotgruppen ”Vägra betala Victorias bröllop!” saknar det kungliga bröllopet och monarkin nationell betydelse. Mina studier av de många inläggen i forumet för gruppen vittnar om att medlemmarna är <em>emot</em> bröllopet och monarkin i sin helhet. Förgruppen ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!” anser däremot att monarkin har en representativ betydelse och att monarkin symboliserar Sverige som nation. Mina studier visar på att medlemmarna är <em>för</em> bröllopet och bevarandet av monarkin, detta blir synligt genom medlemmarnas positiva tillrop och lyckohälsningar till Kronprinsessan i gruppens forum.</p><p> </p><p>Jag har haft hjälp av James Slevins teori kring medierad offentlighet skapad av Internet; en teori som bygger vidare på John B. Thompsons tankar och idéer kring den medierade offentlighet som var gällande i en tid präglad masskommunikation. Till sist kan jag, med stöd i de analyser jag utfört, konstatera att Facebook snarare främjar en Internetbaserad medierad offentlighet grundad i Slevins utveckling av Thompsons teori än en deliberativ medierad offentlighet.</p><p> </p><p>Det har aldrig tidigare publicerats en uppsats eller vetenskaplig publikation som förenar mina studieobjekt och val av teorier. Av tidsbegränsade själ kommer uppsatsen inte att se till historievetenskaplig forskning i analysen av synen på monarkin och kungafamiljen. Heller inte till tidigare forskning om Facebook.</p><p> </p><p>Nyckelord:      Argumentationsanalys, Det kungliga bröllopet, Ethos, Facebook, Facebookgrupper, Internet, Logos, Medierad offentlighet, Pathos, Retorikanalys, ”Våga betala Victoria och Daniels bröllop!”, ”Vägra betala Victorias bröllop!”.<strong> </strong></p>

<p>Det har alltid funnits olika tolkningar och syn på olika bibliska texter. En av dessa texter som har varit grund till många olika teorier är Daniels bok. Diskussionerna kring denna bok har i huvudsak handlat om när och av vem boken är skriven och med det huruvida den är en profetisk eller en apokalyptisk text.</p><p>Syftet med arbetet är att undersöka hur en text tagen ur bibeln kan komma att tolkas på så olika sätt av olika religiösa samfund. Studien behandlar Daniels bok och huruvida denna text från gamla testamentet är en profetisk eller en apokalyptisk text. Arbetet behandlar också hur texten tolkas ur ett religionsvetenskapligt perspektiv. De samfund som studerats i arbetet är Jehovas vittnen och Sjundedagsadventisterna. Jehovas vittnen representerar ett samfund med stark tro till att Daniel själv skrev boken under sin livstid och att boken är en profetisk text. Sjundedagsadventisterna representerar i sin tur ett samfund där de ser på Daniels bok som en apokalyptisk text som berättar om den sista tiden. De är i huvudsak intresserad av det textstycke där Jesus återkomst avslöjas.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det ur ett religionsvetenskapligt perspektiv ter sig klart att Daniels bok inte skrevs av honom själv utan av flera olika författare. Detta skulle betyda att boken är en apokalyptisk text. Jehovas vittnen har många egna teorier där de anser sig bevisa motsatsen men av de teorier som redovisas i studien finns ingen som håller när de skärskådas mot bibeln.</p> / Uppsatsförfattaren har tidigare burit efternamnet "Nilsson".