Efter pandemins intåg i världen år 2020 har de flesta människor tvingats ändra sina levnadsvanor, både vad gäller privatliv som arbetsliv. I Sverige har anställda, där tjänsten tillåter, tvingats utföra sina arbetsuppgifter på distans och detta har oftast skett i det egna hemmet. Detta öppnar upp för en hel del frågor. Hur skall man kunna bibehålla en god informationssäkerhet när tjänster som hanterar känsliga och sekretessbelagda uppgifter flyttas till den anställdes hem? Denna studie kommer att undersöka en specifik forskningsfråga: Vilka konsekvenser har det ökade digitala distansarbetet resulterat i, vad gäller kommunal IT-säkerhet? En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Vi har tagit del av tidigare studier och rapporter i ämnet och utfört intervjuer med respondenter som innehar en kommunal tjänst inom IT. Undersökningen fokuserar framför allt på de digitala verktyg som används, vilka strategier som finns, rådande hot gentemot data- och informationssäkerheten samt hantering av tidigare och framtida attacker.   Resultatet visar på att de flesta kommunerna vi intervjuade, använder sig av liknande verktyg för att kommunicera vid distansarbete och även för att säkerställa en säker uppkoppling. Trots givna strategier och riktlinjer från diverse myndigheter, använder kommunerna dessa främst som inspiration till egna policydokument. Under intervjuerna framkom det att de kommuner som utsatts för dataintrång har tagit lärdom och därefter vidtagit diverse åtgärder för att det inte skall upprepas. En slutsats som kan dras av studien är att risken för dataintrång gentemot kommunerna inte har ökat under pandemin.  Däremot har man kunnat konstatera att det är den anställdes brist på utbildning i IT-säkerhet som kan ses som det största hotet vad gäller distansarbete. För att minimera riskerna att känsliga och sekretessbelagda uppgifter läcker ut och hamnar i orätta händer, krävs ökad kunskap och tydliga direktiv vad som skall följas vid distansarbete. / After the pandemic entered the world in 2020, most people have been forced to change their lifestyles, both in terms of private life and work life. In Sweden, employees, where the service allows, have been forced to perform their tasks remotely and this has usually taken place in their own home. This opens up a lot of questions. How can good information security be maintained when services that handle sensitive and classified information are moved to the employee's home? This study will examine a specific research question: What consequences has the increased digital teleworking resulted in, in terms of municipal IT security? A qualitative data collection method has been used. We have taken part in previous studies and reports on the subject and conducted interviews with respondents who hold a municipal position in IT. The survey focuses primarily on the digital tools used, what strategies are available, current threats to data and information security and the management of past and future attacks. The results show that most of the municipalities we interviewed use similar tools to communicate during telework and also to ensure a secure connection. Despite given strategies and guidelines from various authorities, the municipalities use these primarily as inspiration for their own policy documents. During the interviews, it emerged that the municipalities that have been subjected to data breaches have learned lessons and subsequently taken various measures to ensure that it is not repeated. One conclusion that can be drawn from the study is that the risk of data breaches against the municipalities has not increased during the pandemic. On the other hand, it has been established that it is the employee's lack of training in IT security that can be seen as the biggest threat in terms of teleworking. In order to minimize the risks of sensitive and classified information being leaked and falling into the wrong hands, increased knowledge and clear directives are required as to what must be followed in teleworking.

Inom hälso-och sjukvården hanteras känsliga uppgifter om patienter som lagras i deras patientjournaler. Journalerna är en viktig del inom sjukvården för vårdpersonalen och används som deras arbetsredskap för att kunna ge rätt vård till varje patient. I hälso- och sjukvårdens journalsystem kan all vårdpersonal söka fritt bland patienternas journaler, vilket ibland leder till att vårdpersonal läser om patienter de inte har rätt till. Vårdpersonalen får endast läsa journaler där de har vårdkontakt med patienter, och personal som läser journaler de inte har rätt till gör dataintrång. Denna studie har undersökt och belyst vilka effekter som kan uppnås med en bättre journalhantering inom sjuk- och hälsovården. Det gjordes med hjälp av en kvalitativ ansats där en litteraturstudie och intervjuer genomfördes. Studiens resultat förväntas att bidra till en ökad insikt av problemet inom sjuk-och hälsovårdssektorn och vilka effekter som kan uppnås med hjälp av en bättre journalhantering. / In healthcare, sensitive information about patients is stored in their patient records. The medical records are an important part of healthcare for the care providers and are used as their work tool to be able to provide the right care to each patient. In the health care medical records system, all caregivers can search freely among patients' medical records, which therefore sometimes leads to caregivers reading patients they do not have the right to read. A care provider may only read medical records where they have care contact with the patient and a care provider who reads medical records to which they are not entitled makes data breaches. This study has investigated and highlighted the effects that can be achieved with better medical records management in healthcare. This was done with the help of a qualitative approach where a literature study and interviews were conducted. The results of the study are expected to contribute to an increased insight into the problem within the health and medical care and what effects can be achieved with the help of better medical records management.

I takt med att samhället står inför en alltmer digitaliserad vardag har cyberattacker blivit alltmer påtagliga. Cyberattackerna vars vanligaste former tar skepnad genom utpressningstrojaner, nätfiske, skadlig programvara och överbelastningsattacker kostar samhället avsevärda resurser. Attackernas skador kan kosta företag på flera sätt och är i många avseenden svåra att kvantifiera. Direkta kostnader vid driftstopp och utbetalda lösensummor visar sig direkt som påtagliga utgifter. Men även indirekta kostnader genom försämrat rykte, känsliga data röjs och reducerad produktivitet bland de anställda. I denna studie undersöks cyberattackers påverkan på aktiekurser hos svenska företag mellan åren 2010–2023, där studien använder sig av tre olika händelsefönster. Det ändamålsenliga sambandet som studerats har varit ifall den kumulativa abnormala avkastningen på de 28 observerade företagen är lägre efter händelsedagen då cyberattacken inträffat jämfört med innan händelsedagen. Dessutom studeras sambandet i informationsasymmetrin mellan insynspersoner hos det attackerade företaget och marknadens investerare för att se ifall insynshandel förekommer. Urvalet för de observerade företagen som attackerats gjordes manuellt och börsdatan hämtades från databasen Refinitiv Eikon. Tidigare forskning på området är geografiskt spridd och inte tidsenlig vilket resulterar i varierande resultat som inte är tidstrogna. Detta kan försvåra appliceringen av studiens resultat, på andra aktiemarknader, eftersom aktiemarknader skiljer sig åt såväl som att andra faktorer kan spela en betydande roll. I teorikapitlet presenteras de valda teorierna; Hypotesen om den effektiva marknaden, informationsasymmetri, modellen för prissättning av kapitaltillgångar, Fama French trefaktormodell och diskonterat kassaflöde. För att genomföra studien på ett forskningsetiskt korrekt sätt, redovisas och diskuteras det kvantitativa metodvalet, etiska aspekterna och det positivistiska paradigmet som ligger till grund för studien. Tillämpningen av källkritik, forskningsetisk och samhällelig relevans såväl som sanningskriterier framställs. Studien genomförs i form av en händelsestudie med tre olika händelsefönster. Den abnormala avkastningen beräknas med hjälp av en estimering av den förväntade avkastningen från CAPM-modellen. För att testa studiens hypoteser använder författarna sig av statistiska testerna; regressionsanalys, T-test och Wilcoxons teckenrangtest. Vidare testas även huruvida den kumulativa abnormala avkastningen påverkas av publikationen av ett pressmeddelande, författarna finner ej stöd för att detta påverkar den kumulativa abnormala avkastningen. Författarna genomför även tester specifikt utformade för att påvisa förekomsten av insynshandel innan cyberattacken offentliggjorts och finner att detta förekommer. Slutligen kommer författarna, efter en gedigen analys, fram till att det finns ett negativt samband mellan en cyberattack och ett företags börsvärde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskningsresultat inom ämnet.

With rapid digitalization and technical growth, the IT systems that we are using are becoming extremely complicated and intertwined. This created as a result, more challenging security problems that get complicated alongside the systems, and the need for advanced solutions to prevent the exploitation of systems vulnerabilities. Cloud computing services are one of the infrastructures in most need for complex security systems for mitigating and preventing possible threats. Education in cyber security field is obligated to maintain continuous innovation and advancement to meet the market needs of cyber security specialists. The options available today for educating about cyber security are mostly part of the traditional teaching approaches. To supplement the cyber security field with more educational solutions, our project studies the pattern of attack graphs and maps them to design a simple 2D video game level that presents an educational hacking game and evaluates the different design aspects and their matching for the prespecified requirement. The outcome of the project is a Minimum Viable Product (MVP) in the form of a testable demo level of the game. The produced MVP connects cyber security aspects within cloud computing to its own objects. The game’s graphical and level design had the biggest focus in the project, functionality was not largely implemented. The MVP is to be developed further in future work to implement a full functioning design. / IT-system som används blir extremt komplicerade och sammanflätade på grund av snabb digitalisering och teknisk tillväx. Detta orsakade mer utmanande säkerhetsproblem och därför behov av avancerade lösningar för att förhindra exploatering av systemsårbarheter blir mer aktuellt. Molntjänster är en av de infrastrukturer med det största behovet av komplexa säkerhetssystem för att mildra och förebygga möjliga hot. Utbildning inom cybersäkerhetsområdet är skyldig att upprätthålla kontinuerliga innovationer och framsteg för att möta marknadens behov för cybersäkerhetsspecialister. För att förse cybersäkerhetsområdet med fler pedagogiska lösningar, studerar vårt projekt mönster för attackgrafer och kartlägger dem. Resultatet blir ett enkel 2D-videospel presenterat i form av ett pedagogiskt hackingspel som utvärderar de olika designaspekterna och deras matchning med det förspecificerade kravet. Resultatet av projektet är en Minsta Lönsamma Produkt (MLP), nämligen ett körbart demo av potentiella spelet. Den producerade MLP:n kopplar cybersäkerhetsaspekter inom molntjänster till sina objekter. Spelets grafiskdesign och banadesign hade det största fokuset i projektet, funktionaliteten var inte till stor del implementerad. MVP:n borde utvecklas vidare i framtida arbeten i syfte att implementera en fullständig körbar design för produkten.

Digitaliseringen och den konstanta utvecklingen av teknologi i vårt samhälle har medfört många förändringar de senaste åren. I olika områden inom yrkeslivet har rutiner och system behövt uppdaterats för att hålla jämna steg med digitaliseringen. Idag är det inte ovanligt för anställda att arbeta på distans, vanligtvis från sina egna hem. Utöver detta, har Covid-19-pandemin som drabbade världen under 2020, endast utökat och påskyndat processen där företag behöver anpassa sig till denna typ av arbete. Trots att möjligheten att kunna jobba hemifrån reflekterar en modern arbetsplats såväl som ett modernt samhälle, öppnar det även upp frågan om potentiella cyberhot. På grund av detta undersöker nuvarande studie forskningsfrågan: Hur har cybersäkerhet inom företag påverkats av utökat distansarbete? Som avgränsning fokuserar studien specifikt på den finansiella sektorn. Forskningsmetoden som valts ut för studien har varit kvalitativ, i form av primär datainsamling genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Samtliga respondenter arbetar med och har erfarenhet av cybersäkerhet samt har en koppling till finanssektorn. Vidare fokuserar dessa intervjuer på olika aspekter av hur säkerheten inom företag har påverkats av det ökade distansarbetet hemifrån. För att kunna besvara detta, ställdes en rad specifika frågor angående förändringar, kommunikation, cyberhot och utmaningar på grund av distansarbete till respondenterna. Det insamlade och analyserade resultatet visar på att majoriteten av respondenterna anser att jobba hemifrån betyder en ökad mängd förändringar i form av hantering av information, inloggningsrutiner, behörigheter, utrustning och ibland även förändring av IT-infrastrukturen i företagen. Resultaten visar även på hot och utmaningar som kan uppstå vid distansarbete. En slutsats som därmed kan dras från studien är att företagens cybersäkerhet påverkas och hanteras på olika sätt när det kommer till det ökade distansarbetet. Dessa bemöts enligt respondenterna med olika strategier, rutiner och riskminimering. För att vidare minimera cyberhoten vid arbete hemifrån i framtiden, är den generella uppfattningen i studien att företag behöver arbeta förebyggande och utbilda personal i frågan om cybersäkerhet när man inte befinner sig på ordinarie arbetsplats. Trots att respondenterna tillsammans med föregående studier anser att cyberhoten har ökat de senaste åren, håller de med varandra om svårigheten att fastställa om det är ett faktum att de har ökat på grund av just ökat distansarbete. Eftersom det inte alltid rapporteras om hoten som finns mot finanssektorn på grund av anseende- och trovärdighetsskäl, har det varit en utmaning att få tillräckliga svar i de i utförda intervjuerna. / The digitalization and constant development of technology in our society has brought many changes over the last few years. In various areas of the work field, routines and systems have been updated to keep up with the digitalization. Nowadays it is not unusual for employees to be teleworking, most commonly to work from their own homes. On top of that, the global Covid-19-pandemic that hit the world in 2020, has only increased and speeded up the process for companies to adjust to this type of work. Even though being able to work from home reflects a modern workplace as well as society, it does open the question about possible online threats. Therefore, this current study examines the question: How does the increasing teleworking trend affect cybersecurity in organizations? As a demarcation, the study specifically focuses on the financial sector. The research method selected for the study has been of qualitative nature, during which primary data was collected through semi-structured interviews which further were analyzed using thematic analysis. The respondents are all employees and have experience within cybersecurity, related to the financial sector. Furthermore, these interviews focus on different aspects of how the cybersecurity of companies has been affected by the recent increase in teleworking from home. To shed light on the matter, the respondents were asked a specific set of questions regarding changes in; communication, cyber threats and challenges all due to telework. The results gathered and analyzed do show that the majority of the respondents believe that working from home does mean an increased amount of changes in ways of handling information, login-routines, competence, equipment and sometimes even the infrastructure of their IT-systems. Additionally, the results also show threats and challenges that may occur due to increased teleworking, such as larger attack surfaces. Therefore, a conclusion that can be drawn from the study is that there are different ways in which the cybersecurity of companies can be affected by the increasing teleworking trend. According to the respondents, these challenges are met with different strategies, routines and risk minimization. To further minimize future cyberthreats when working from home, the general perception drawn from the study is that companies have to work preventively and as well as educate staff on threats and risks associated with increased teleworking. However, while the respondents and previous studies believe that threats have increased over the last couple of years, they do agree on the difficulty of determining whether it is in fact due to the increased amount of telework. Since the cyberthreats against the financial sector are not always spoken about or reported for reasons of reputation and credibility, there were also respondents who have been hersistant in providing full answers to the interviews.