Syftet med denna studie har varit att göra en kvalitativ innehållsanalys av tre läroböcker och diskutera vad och på vilka sätt dessa tre läroböcker för årskurs 1–3 lyfter vad det gäller högtider och berättelser inom kristendom, islam och judendom. De tre läroböcker som jämförts är Puls religion (2003), Puls SO-boken (2011) och Boken om SO 1–3 (2013). Studien har genomförts genom att först sammanställa hur högtider och berättelser lyfts fram inom alla tre religioner i respektive lärobok och därefter analyserat och diskuterat likheter och skillnader mellan dem. För att tillämpa mina två frågeställningar har jag med hjälp av begreppet funktionellt perspektiv analyserat läroböckerna och även använt mig utav de två framställningstyperna, konstaterande och förklarande. Tidigare forskning har visat att läroboken har en central position i undervisningen, bidrar till gemensamhetsskapande och har ett avgörande inflytande på skolan och elevernas synvinkel till den religion inom den som läroboken presenterar. Resultaten har visat att högtider och berättelser inom kristendomen lyfts fram och förmedlas mest i två utav böckerna. I de två läroböckerna framställs islam och judendom väldigt kortfattat och inte djupgående i jämförelse med kristendomen som skildras som normen. I den tredje och nyare boken är innehållet jämnt fördelat mellan de tre religionerna.

In 2015 Skolverket presented a study which said that new editions of textbooks are too alike the old editions, and therefore have difficulties to meet the educational requirements set by Lgy11. The aim of this study is therefore to analyze how the textbooks Under samma himmel and Religion: för gymnasiet 1 portrays Judaism, Christianity and Islam to see if they reach a specific goal of Lgy11. The method that is used in this study to analyze these textbooks is a content analysis. The result of the study showed that both textbooks did not reach the goals of Lgy11. Christianity got the most space in the textbook and was portrayed as a heterogeneous religion, which may have its explanation in the exceptional position the religion has in Lgy11. Judaism although was portrayed as a Swedish religion due to lack of information about Judaism abroad, and Islam was portrayed as a homogenous religion due to lack of extended information about its different groups and ways to interpreted the religion. Therefore, the textbooks do not meet the requirements of Lgy11 and needs to be supplemented to meet the educational goals.

Detta är en diskursanalytisk studie med ett antaget genusteoretiskt perspektiv, som undersöker hur kvinnor inom de abrahamitiska religionerna framställs i tre utvalda läromedel för gymnasiekursen religion 1. Samtliga av läromedlen är anpassade för lgy11. Vidare undersöks vilka egenskaper kvinnan tillskrivs, samt var hon synliggörs och marginaliseras i läromedlen. Genom det genusteoretiska perspektivet, vilket nyttjats för analysen av det empiriska resultatet kan vi både visa vad synliggörandet och marginaliseringen beror på, samt se vad det bidrar till. Studiens resultat visar att läromedlen genom ett genusteoretiskt perspektiv framställer kvinnan och mannen utifrån dikotoma föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt. Kvinnan framställs således som passiv medan mannen framställs som aktiv. Resultatet visar även att kvinnan marginaliseras när det skrivs om religionens historia, medan hon synliggörs i de textsammanhang som berör hennes villkor, samt hem-och familjeliv. Nyckelord: Kvinnan, abrahamitiska religionerna, diskurs, genusteori, genus, läroboksanalys, marginalisering / This is a discourse-analytic study with an adopted gender theoretical perspective regarding how women within the Abrahamic religions are described in three selected teaching materials for upper secondary school (Religion 1). All books are adapted to Lgy11. Furthermore, an analysis is made of what way women are characterized in the material, as well as where they are visible and marginalized. With help from the gender theoretical perspective, which has been utilized to analyze the results of the empirical study, it is possible to understand the reasons for the visibility as well as the marginalization, and see what is contributes to. The result of this study shows that the teaching materials, through a gender theoretical perspective, depict men and women based on the dichotomy of what is considered female or male. Hence, women are described as passive, whereas men are described as active. The result also shows that women are marginalized when the history of religions is being described while they are visible in the textual contexts of home and family life, as well as their conditions. Key words: Women, Abrahamic religions, discourse, gender theory, gender, textbook analysis, marginalization