The system tungsten-oxygen has potential of being suitable for decorative coatings since ceramic coatings are often hard and wear resistant, and since modulations in oxygen content or incorporation of small ions could give bright colours. The aim of this report was to investigate the relationship between process parameters and  the properties of the films, with the wear resistance being of special interest. Samples with tungsten to oxygen ratios in the range of 100:0 to 25:75 at% were made using reactive sputter deposition, either with constant gas flow, or gas flow controlled by optical emission of the plasma. The hysteresis of the system, which means that a certain gas flow will cause different pressure and/or target voltage depending on in what way the flow is reached, makes it interesting to control the process where the system makes the steep change from metallic tungsten to ceramic tungsten oxide. This is difficult and thus requires precise control equipment. The samples were analysed using X-ray diffraction, X-ray photoelectron spectroscopy and an empirical wear test suitable for small components like cell phone cover for example, in order to characterize the structure, composition and wear resistance of the coatings. The results could be divided into three groups: (I) tungsten-like, with very low oxygen content; (II) mixed phase and (III) tungsten oxide like, with oxygen content close to 75 at%. This could be seen in all analyses. Three distinct groups of results can be expected when changing the tungsten to oxygen ratio. The wear resistance was satisfactory for groups I and II, but poor for samples from group III; results from the constant flow experiment cannot be easily translated into emission controlled results, and large variations in sputter rate make it difficult to predict the thickness of emission controlled coatings. / Volfram-syre är ett materialsystem som skulle kunna lämpa sig för användning i dekorativa beläggningar, mot bakgrund att keramiska beläggningar ofta är hårda och nötningsbeständiga samtidigt som modulering av syrehalt eller dopning skulle kunna ge upphov till starka färger. Syftet med detta arbete var att undersöka olika sammansättningar av volframoxid för att se hur processparametrar påverkar den slutliga beläggningen samt om beläggningen har tillräckligt nötningsmotstånd för tillämpning på exempelvis handburen elektronik. Prover med varierande förhållande mellan syre och volfram tillverkades med hjälp av reaktiv magnetronsputtring (0 - 75 at% O). Två tekniker tillämpades för detta: beläggning under konstant flöde av syrgas och reglering där gasflödet styrdes med hjälp av optisk emission från plasmat.  Systemet W-O har ett hysteresområde, vilket innebär att ett visst gasflöde ger olika tryck/targetspänning beroende på från vilket håll man närmar sig det givna flödet. Reglering på emission från plasmat är intressant för tillverkning av beläggningar med sammansättningar som skiljer sig från ren volfram och volframtrioxid, då dessa kan tillverkas med konstant gasflöde till beläggningskammaren, men detta är svårt på grund av hysteresen och kräver en noggrann regulator. Proverna analyserades med bland annat röntgendiffraktion, foto-emissionsspektroskopi och ett empiriskt nötningstest, som kan simulera nötning av till exempel en mobiltelefon i byxficka; för att påvisa struktur, sammansättning och nötningsmotstånd. Resultaten kunde delas upp i tre områden: (I) W- eller β-W-lik, det vill säga mycket låg syrehalt i beläggningen; (II) övergångsfas och (III) WO3-lik. Denna uppdelning kunde ses med alla analysmetoder. Slutsatser som kunde dras av arbetet var: Hela spektrumet från ren volfram till stökiometrisk volframtrioxid kan tillverkas med tillgänglig teknik. Tre tydliga områden med olika egenskaper uppstår när den relativa halten mellan volfram och syre ändras Egenskaperna följer syrgashistoriken och ett visst genomsnittligt syrgasflöde kan för flera beläggningar ge olika syrehalt, struktur och beläggningstjocklek. Resultat kan inte direkt översättas mellan fixa syrgasflöden och reglerade flöden. Beläggningar där sammansättningen var nära WO3 visade dålig nötningsbeständighet vid försöket, där vissa prover nötts tydligt redan efter 15 min. Vid hög volframhalt var nötningsbeständigheten mycket bättre och skillnaden mellan nötta prover och referenserna var liten efter 120 min provning.

Syftet med studien är att öka kunskapen om matematikens eget språk. Forskning har visat att bland annat flertydiga ord och bilder skapa svårigheter för elevers självständiga arbete i matematikläromedel. Studien utgår från att matematiken har ett språk och att detta språk innehåller olika semiotiska resurser. Detta innebär att elever behöver undervisas inte bara om matematikens innehåll men även om det matematiska språket. Därför är syftet att ta reda på i vilken utsträckning de olika orden och bilderna förekommer i 3 matematikläromedel för årskurs 4. Genom en kvantitativ innehållsanalys visade det sig att cirka 30% av alla orden är flertydiga. Av dessa har cirka 16% både ämnesspecifika och vardagliga betydelser. Dessa ord behöver därför synliggöras i undervisningen. Bildanalysen visade att mellan 66% och 83% av bilderna behöver kunna avläsas för att elever ska kunna lösa uppgiften. Detta innebär att man som lärare inte kan lämna elever ensamma i sin tolkning av bilderna. Eftersom både bilder och ord ingår i det matematiska språket bör en språkinriktad undervisning tillämpas.

The proverb ’a picture is worth a thousand words’ expresses the effective use of imagery as a mode of communication. An image has the advantage of being able to convey difficult to express information, such as with posters, instruction manuals or road signs. Additionally, these visuals can affect the recipients emotional state. This study divides the term image into two categories: informative and decorative. The former describes an image containing information, while the latter primarily intends to be aesthetic. Research predating this paper makes different suggestions as how to best use informative and decorative images, in relation to creating a positive online user experience. By conducting semi-structured interviews as a method, this study aims to answer the questions: how does these two differing types of imagery affect the users understanding of a website? Is it easily manageable? And ultimately, does the user feel their reward meets the effort invested in maneuvering the site? The result shows that although the users perceive the decorative images to be aesthetically pleasing, they generally prefer the convenience of the informative ones on a government web site. However, their opinions differ in the question of when either image is the most appropriate and effective to use.

När elever möter matematik i svenska klassrum är det ofta i form av enskilt arbete. Det enskilda arbetet sker i läroböcker och eleverna läser, avkodar, tolkar och räknar till stor del på egen hand. Matematiska läroböcker innehåller bilder av olika slag som medföljer flera uppgifter i böckerna. Bilder verkar därmed utgöra en stor del av elevers matematiska upplevelser och ansågs därför vara intressant att undersöka djupare. Studiens syfte var att utveckla en djupare kunskap om bildens betydelse för elever i matematik. Detta för att bringa uppmärksamhet till bilder inom matematik för lärare att ta del av. Datamaterialet samlades in med hjälp av två test bestående av nio textuppgifter, ett med medföljande bilder till uppgifterna och ett utan bilder, som genomfördes på totalt 30 elever. Därefter genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fyra elever från vardera test. Data analyserades med hjälp av Leshs teoretiska modell av representationsformer med fokus på elevernas förmåga att lösa uppgifter där text och bild kombineras. Resultatet från studien visade att bilden verkade kunna fungera som ett stöd vid lösning av textuppgifter. Däremot verkade vissa bilder fungera bättre än andra. Det visade sig även att elever som saknade bilder till uppgifterna i större utsträckning använde sig av egenkonstruerade bilder i sina lösningar. Eleverna delgav en positiv syn om bilder kombinerat med textuppgifter men beskrev användandet som situationsberoende. Eleverna beskrev sig använda bilderna om de hade ett tydligt matematiskt syfte annars ansågs de onödiga. Bilden verkar vara viktig för eleverna oavsett om den ges till dem eller om eleverna själva skapar dem, dock med reservation att bilden ska presentera ett matematiskt innehåll för att undvika vilseledning.