• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • 8
  • 7
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 45
  • 16
  • 16
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 13
  • 13
  • 13
  • 13
  • 12
  • 8
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Etude de la symétrie CPT dans le système des kaons neutres

Le Gac, Renaud 11 July 1997 (has links) (PDF)
L'experience CPLEAR est installee au CERN a Geneve. Elle mesure les effets violant CP, T et CPT dans le systeme K0-K0bar. Sa methode est basee sur la determination des asymetries particule-antiparticule en fonction du temps de desintegration, lorsque le kaon neutre se desintegre en 2 Pi, 3 Pi et Pi e nu. Les resultats obtenus permettent de sonder pour la premiere fois toutes les sources de la violation de CPT imaginees a ce jour.
12

Quelques expériences gravitant autour du problème de génération de masses

Kajfasz, Eric 24 May 2002 (has links) (PDF)
NIL
13

Etude expérimentale des performances du module 0 du calorimètre électromagnétique bouchon d'ATLAS. Etude de la corrélation de spin dans la production des paires ttbar au LHC

Hinz, Luc 27 June 2001 (has links) (PDF)
Pas de resume disponible
14

Tests électrofaibles du Modèle Standard et quarks lourds

Perret, Pascal 18 January 2002 (has links) (PDF)
Pas de resume disponible
15

Social transformations and knowledge in the context of a water crisis in the province of Córdoba, Argentina / Transformaciones sociales y conocimiento en un contexto de crisis hídrica en la provincia de Córdoba, Argentina

Koberwein, Adrián 25 September 2017 (has links)
En el presente artículo analizo el lugar que ocupa el conocimiento en la producción de nuevas relaciones sociales y configuraciones institucionales en el contexto de una crisis hídrica en las sierras chicas de Córdoba, Argentina. Basándome en un abordaje etnográfico, analizo la manera en que la información (tanto de origen científico como no científico) sobre ciertos hechos y fenómenos relativos al estado de situación de la crisis oficia como conocimiento en diferentes —pero complementarias— maneras, al ser, por un lado, apropiada y utilizada como base de las estrategias de visibilización de diferentes agrupaciones y organizaciones no gubernamentales, y por otro, fundamento de las intervenciones activas sobre la crisis por estas agrupaciones, creando así relaciones de cohesión, pero también de conflicto. Mostraré cómo estas relaciones se imbrican en un proceso de creación de nuevas configuraciones institucionales en el cual una campaña electoral, las preocupaciones y acciones concretas de los habitantes en torno al ambiente, y el conocimiento sobre los «procesos naturales», entre otras dinámicas, son considerados como parte constitutiva de un proceso más general de producción de la sociedad. / This article analyses the role of knowledge in the production of new social relations and institutional configurations in the context of a water crisis in Sierras Chicas, Córdoba, Argentina. Based on an ethnographic approach; it analyses the way in which factual information of scientific and non-scientific origin, operates as knowledge in two different but complementary ways: on the one hand, it is appropriated and used as the basis of visibility strategies by different groups and non-governmental organizations; on the other hand, it works as the ground for active interventions on the water crisis, generating both cohesive and conflictual relations. The article shows how these relations become embedded in the process of creation of knew institutional arrangements, in which an electoral campaign, the concerns and actions of the inhabitants regarding environmental problems, and the knowledge about «natural processes», among other dynamics, are considered part of a more general process of production of society.
16

Limites objetivos e eficácia preclusiva da coisa julgada / Limiti oggetivi e lefficacia preclusiva dela cosa giudicata

Lopes, Bruno Vasconcelos Carrilho 14 May 2010 (has links)
A tese tem como objetivo identificar a relação entre os limites objetivos e a eficácia preclusiva da coisa julgada e definir a função de ambos os institutos. Os limites objetivos dizem respeito à extensão da matéria que ficará imunizada pela coisa julgada material. Definida a matéria imunizada, a função negativa da coisa julgada impedirá a propositura de demanda idêntica e a função positiva vinculará o julgamento de processos futuros em que a questão decidida apresente-se como prejudicial. O ordenamento jurídico brasileiro define os limites objetivos da coisa julgada com referência ao objeto da sentença e, indiretamente, ao objeto do processo. A opção é a melhor frente aos princípios constitucionais relevantes no que se refere à restrição da coisa julgada à causa de pedir e ao pedido efetivamente apreciados na sentença. O sistema deve ser alterado, no entanto, para que a coisa julgada estenda-se aos fundamentos necessários da decisão, que tenham sido determinantes para o resultado do julgamento, em prestígio à segurança jurídica e à economia processual. A coisa julgada imuniza todos os efeitos da sentença, sendo impossível suprimir ou modificar os efeitos declaratório, condenatório, constitutivo, executivo e mandamental. No caso da tutela declaratória, o julgamento de procedência impede qualquer questionamento a respeito da declaração contida na sentença, pois qualquer demanda incompatível com a situação declarada será obstada pela eficácia preclusiva da coisa julgada. Julgada improcedente, a declaração e, em conseqüência, a coisa julgada, ficará restrita ao reconhecimento de que os fatos alegados com a petição inicial não são aptos ao reconhecimento da situação jurídica objeto do pedido. Referida disciplina sinaliza o significado e a função da eficácia preclusiva da coisa julgada. Sem ampliar os limites objetivos, a eficácia preclusiva impede a propositura de demandas incompatíveis com a situação jurídica definida na sentença transitada em julgado, na exata medida da incompatibilidade. O fenômeno diz respeito a demandas distintas daquela onde se formou a coisa julgada, restringe-se à esfera de direitos do réu e abrange as demandas fundadas em argumento deduzido ou meramente dedutível. É também irrelevante o fato de a demanda incompatível estar fundada em matéria de ordem pública ou em argumento que teria a natureza de exceção substancial se apresentado no processo a que se refere a coisa julgada. O impedimento à propositura de demandas incompatíveis não é absoluto. A eficácia preclusiva não obsta a propositura da ação rescisória, de demandas que tratem de situações excepcionais nas quais se admita a relativização da coisa julgada e pode ser afastada sempre que forem invocados os argumentos da falta ou nulidade da citação e da divergente interpretação constitucional pelo Supremo Tribunal Federal da norma que fundamentou a decisão transitada em julgado. / La tesi ha come scopo identificare il rapporto fra i limiti oggetivi e lefficacia preclusiva della cosa giudicata e definire la funzione di ambedue gli istituti. I limiti oggetivi riguardano allestenzione della materia que rimarrà stabile dalla cosa giudicata materiale. Definita la materia stabilizzata, la funzione negativa della cosa giudicata impedirà la propositura dellidentica domanda e la funzione positiva vincolerà i giudizio di processi futuri in cui la questione decisa si presente come pregiudiziale. Lordinamento giuridico brasiliano definisce i limiti oggetivi della cosa giudicata riguardo alloggetto della sentenza e, indiretamente, alloggeto del processo. Lopzione è la migliore dinanzi ai principii costituzionale di rilievo in ciò che si riferisce alla restrizione della cosa giudicata alla causa petendi e al petito effetivamente aprezzati nella sentenza. Il sistema deve essere alterado, comunque, affinché la cosa giudicata abbarchi i fondamenti della decisione che siano stati determinanti al risultato del giudizio, in prestigio alla sicurezza giuridica e alleconomia processuale. La cosa giudicada torna stabile tutti gli effetti della sentenza, essendo impossibile sopprimere o modificare gli effetti di dichiarazione, di condanna, costitutivo, esecutivo e ordinamentale. Nel caso della tutela dichiaratoria, la sentenza di acoglienza impedisce qualsiasi questionamento sulla dichiarazione contenuta nella sentenza, giacché ogni domanda incompatibile con la situazione dichiarata sarà ostacolata dalla efficacia preclusiva della cosa giudicata. Tratandosi di una sentenza di rigetto, la dichiarazione e, in consequenza, la cosa giudicata, resterà limitata al riconoscimento che i fatti allegati com la petizione iniziale non sono idonei al riconoscimento della situazione giuridica oggetto del petitum. Codesta disciplina sinalizza il significato e la funzione dellefficacia preclusiva della cosa giudicata. Senza ampliare i limiti oggettivi, lefficacia preclusiva impedisce la propositura di domanda incompatibile com la situazione giuridica definita nella senteza passata in giudicato, nellesatta misura dellincompatibilità. Il fenomeno si riferisce a domande distinte di quelle ove si è formata la cosa giudicata, si restringe alla sfera dei diritti del convenuto e abbarca le domande fondate in argomento dedotto o meramente dedutibile. É inoltre irrelevante il fato della domanda incompatibile essere fondata in materia di ordine pubblica o in argomento che avrebbe la natura di eccezione sostanziale se presentato nel processo a cui si riferisce la cosa giudicata. Gli impedimento alla proposizione di domande incompatibile non è assoluto. Lefficacia preclusiva non ostacola la propositura della revocazione, di domande che trattino di situazioni eccezionale nelle quale si ammetta la relativizzazione della cosa giudicata e può essere allontanata sempre che siano invocati gli argomenti della mancanza o nullità della citazione e della divergente interpretazione costituzionale dalla Suprema Corte della norma che ha fondamentato la decisione passata in giudicato.
17

Att bli vän med ett varumärke : En kartläggning av konsumenters interaktion med varumärken på sociala medier

Eriksson, Magnus, Kendel, Viktor January 2016 (has links)
Facebook, Instagram, Snapchat och LinkedIn är alla exempel på olika sociala medier som många av oss i Sverige idag använder oss dagligen av. Sociala medier är en plattform där vi som användare har möjlighet att skapa en interaktion med vänner och bekanta, men även att utforska och kommunicera med personer som vi inte känner. På sociala medier finns förutom privatpersoner även andra aktörer representerade. Nämligen olika varumärken i form av organisationer, företag eller var för inte i form av en kändis. Att vi som konsument väljer att ha en interaktion med en eller flera av dessa varumärken har idag blivit en del av vår moderna vardag. I denna studie som främst använt sig av en kvantitativ metod har vi via en enkätstudie undersökt vad som får konsumenter att på sociala medier att vilja bli vän med ett varumärke. Syftet med denna studie är att göra en kartläggning av konsumenters sätt att interagera med varumärken på sociala medier. Studien positionerar sig inom Företagsekonomi med inriktning på marknadsföring och utgångspunkten är ur ett konsumentperspektiv. Studien genomfördes under våren 2016 och totalt 176 stycken respondenter deltog i enkätstudien. Frågor som studien ämnar att besvara är bland annat dessa: Hur skapas denna interaktion? Vad är det för sorts interaktion som skapas? Vilka förutsättningar finns det för skapandet av denna interaktion? Utifrån enkätstudiens resultat så har det framkommit att individer inte konsumerar varumärken på sociala medier för att skapa en parallell identitet. Alltså är sociala medier inte en egen värld i sig, utan fungerar som en förlängning av det verkliga livet. Individer använder inte sociala medier för att nå ut med en alternativ identitet, utan använder sociala medier för att nå ut längre, eller förstärka, sin nuvarande identitet. Interaktionen mellan konsument och ett varumärke på sociala medier sker på en frivillig basis där makten ligger hos konsumenten. Att ha en interaktion med varumärken är vanligt, men det sker selektivt. Detta då vissa varumärken som en konsument i det verkliga livet har en relation till, vill konsumenten inte ha en online-relation med. Således kan sociala medier fungera som ett effektivt marknadsföringsverktyg om det behandlas på ett varsamt sätt som tilltalas av konsumenterna.
18

Struktura ličnosti, kognitivni stil, afektivna regulacija i demografske varijable kao prediktori agresivnog ponašanja kod počinilaca krivičnih dela / Structure of personality, cognitive style, emotionregulation and demographic factors as predictorsof aggressive behaviour in offenders

Kolundžija Ksenija 09 March 2015 (has links)
<p>Ekstremni vidovi ispoljavanja agresije u vidu krivičnih dela nasilja su univerzalni<br />fenomeni, prepoznati u svim dru&scaron;tvima i kulturama. Iako se radi o relativno nefrekventnim<br />događajima, trend nasilničkog pona&scaron;anja raste i predstavlja problem od &scaron;ireg dru&scaron;tvenog značaja.<br />Ishod vi&scaron;edecenijskog izučavanja agresivnosti ogleda se u detektovanju velikog broja prediktora<br />agresivnog pona&scaron;anja, pri čemu su se faktori agresivnosti najče&scaron;će izučavali izolovano. Kao<br />referentni okvir za ovo istraživanje poslužio nam je Op&scaron;ti model agresivnosti koji podrazumeva<br />međusobnu interakciju različitih faktora u generisanju agresivnog pona&scaron;anja. Osnovni cilj ovog<br />istraživanja se odnosi na rasvetljavanje glavnih i interaktivnih efekta prediktora, a &scaron;to doprinosi<br />boljem razumevanju uslova pod kojima se povećava ili smanjuje verovatnoća realizacije<br />agresivnog pona&scaron;anja, u kontekstu krivičnih dela.<br />Istraživanjem je obuhvaćeno 200 ispitanika, mu&scaron;kog pola, podeljenih u dve grupe.<br />Kriterijsku grupu činilo je 100 ispitanika koji su bili na izdržavanju kazne u Kazneno popravnom<br />zatvoru u Sremskoj Mitrovici, zbog krivičnog dela nasilja. Kontrolnu grupu činilo je 100<br />ispitnanika koji u svojoj istoriji nisu imali izvr&scaron;eno ni jedno krivično delo. Ispitanici su<br />ujednačeni u odnosu na psihijatrijsku dijagnozu.<br />Organizovan je korelacioni nacrt, a rezultati su obrađeni kroz transferzalnu perspektivu.<br />Ispitivanje interaktivnog uticaja prediktorskih varijabli sprovedeno je putem ispitivanja<br />moderacije.<br />Rezultati istraživanja pokazuju da je na osnovu personolo&scaron;ko-dispozicionih, kognitivnoemocionalnih<br />i socio-emografskih prediktora moguće razlikovati grupu počinilaca krivičnog dela<br />nasilja u odnosu na ispitanike koji nikada nisu počinili krivično delo. Konkretnije, grupu<br />počinilaca krivičnih dela nasilja karakteri&scaron;e vi&scaron;i stepen izraženosti sve tri Eysenck-ove<br />dimenzije, vi&scaron;i stepen sklonosti ka agresivnom pona&scaron;anju, vi&scaron;i stepen izraženosti psihopatske<br />devijacije, dok se po pitanju stepena samopo&scaron;tovanja ne razlikuju u odnosu na kontrolnu grupu.<br />Počinioci krivičnog dela nasilja imaju specifičan kognitivni stil koji je obeležen većim<br />prisustvom agresivnih fantazija, neefikasnom kontrolom agresivnih i neprijatnih misli, većim<br />prisustvom iracionalnih uverenja, uz če&scaron;će kori&scaron;ćenje supresije, kao neadekvatne strategije<br />vi<br />emocionalne regulacije. Takođe, počinioci krivičnog dela potiču iz porodica sa većim stepenom<br />alkoholizma (isključivo oca), u većoj meri su bili izloženi nasilju u formativnom periodu, imaju<br />niži stepen obrazovanja i ređe imaju stalno zaposlenje. Međutim, kada se ovi brojni faktori<br />agresivnosti posmatraju kroz prizmu multivarijatnog modela predikcije, samo mali broj ostvaruje<br />glavni prediktivni doprinos. Izdvojili su se sledeći prediktori: sklonost ka antisocijalnom<br />pona&scaron;anju, samopo&scaron;tovanje, netolerancija životnih događaja, supresija, reprocenjivanje i<br />obrazovni status. Ispitujući interaktivan efekat prediktorskih varijabili i psihopatije, kao<br />moderator varijable, rezultati pokazuju da različit stepen izraženosti subdimenzija psihopatije<br />predstavlja uslov pod kojim personolo&scaron;ko-dispozicione varijable ostvaruju značajan doprinos u<br />prdikciji agresivnog pona&scaron;anja.<br />Uzimajući u obzir da su se kognitivno-emocionalni faktori koji su podložni promeni<br />izdvojili kao značajni prediktori, praktičan cilj istraživanja ogleda se u primeni nalaza<br />istraživanja na proces rehabilitacije počinilaca agresivnih krivičnih dela</p> / <p>Extreme forms of aggression manifestations, in terms of violent crimes, are universal<br />phenomena recognized in all societies and cultures. Although these are relatively small<br />frequency events, the trend of violent behaviour is growing and represents a problem of wider<br />social significance. The result of multiple decades researches of human aggression is the<br />detection of a large number of aggressive behaviour predictors, where the aggression factors<br />were most commonly studied as isolated ones. As a reference framework for this research, the<br />General Aggression Model was used, as it comprehends different factors mutual interaction in<br />generation of aggressive behaviour. The basic aim of this research is to put some more light to<br />the main and interactive predictor effects, which contributes to better understanding of the<br />conditions under which the probability of realization of the aggressive behaviour is rising or<br />lowering, in terms of criminal acts.<br />The research was performed on 200 male subjects divided into two groups. The criteria<br />group was formed out of 100 subjects who are imprisoned in Sremska Mitrovica Penitentiary for<br />violent crimes. The control group was formed out of 100 subjects who do not have a criminal<br />history at all. The subjects are uniform with relation to psychiatric diagnosis.<br />Correlation design was organized and the results were processed through transversal<br />perspective. Examination of the interactive influence of the predictor variables was performed<br />through moderation.<br />Research results show that it is possible to distinguish the group of violence offenders<br />from the group of subjects with no criminal history at all, on the basis of personologicaldispositional,<br />cognitive-emotional and socio-demographical predictors. Specifically, the group of<br />violent offenders is characterized by the higher level of expression of all three Eysenck<br />dimensions, higher level of inclination to aggressive behaviour, higher level of expression of<br />psychopathic deviation, while the level of self-esteem is no different to the control group.<br />Violent offenders have a specific cognitive style which is marked by higher presence of<br />aggressive fantasies, non-efficient control of aggressive and unwanted thoughts, higher presence<br />of irrational beliefs, with more frequent use of suppression as inadequate strategy for emotional<br />viii<br />regulation. Also, violent offenders come from families with higher level of alcoholism (father<br />only), they have been exposed to violence to a bigger extent in their formation period, they have<br />a lower level of education and less frequently have a permanent employment. However, when<br />these numerous factors of aggression are observed through the prism of multivariate model of<br />prediction, only a small number of factors realize the main predictive effect. The following<br />predictors are noted as significant: inclination to antisocial behaviour, self-esteem, low<br />frustration tolerance beliefs, suppression, reappraisal and educational status. Examination of<br />interactive effect of predictor variables and psychopathy, as moderator variable, gives results<br />which show that different degree of expression of psychopathy sub-dimensions represents the<br />condition under which the personological-dispositional variables give significant contribution to<br />aggressive behaviour prediction.<br />Taking into account that the cognitive-emotional factors which are subject of change are<br />shown to be significant predictors, the practical aim of this research is to apply the research<br />results in violent offenders&rsquo; rehabilitation process.</p>
19

Recherche de dimensions supplémentaires dans l'état final diphoton avec le détecteur ATLAS à 13 TeV / Search for extra dimensions in diphoton events at 13 TeV with the ATLAS detector

Meideck, Thomas 10 October 2018 (has links)
Dans le contexte de la Physique des Particules, la naturalité du Modèle Standard est une question qui fait débat. En effet, en l'absence de nouveaux phénomènes, le domaine de validité du Modèle Standard doit s'étendre jusqu'à l’échelle de Planck où la gravité quantique joue un rôle important. La différence en énergie entre l’échelle de Planck et l’interaction électrofaible est énorme (17 ordres de grandeur) ce qui est connu sous le nom de problème de la hiérarchie et constitue un problème de naturalité du Modèle Standard de la Physique des Particules. Une solution à ce problème serait l'ajout de dimensions spatiales supplémentaires.Cet ajout de dimensions supplémentaires entraîne l’introduction de nouvelles particules : les excitations du graviton, qui peuvent se désintégrer en 2 photons. La production de gravitons peut donc être observée dans des collisionneurs de hautes énergies notamment au LHC, en analysant les collisions proton-proton donnant un état final en 2 photons.L'analyse en diphoton, avec le détecteur ATLAS, avec une énergie dans le centre de masse de 13 TeV, permet d'explorer un intervalle en masse de détection d’environ 500 GeV à 7 TeV où pourraient se révéler des signatures de dimensions spatiales supplémentaire. Le challenge principal de l’analyse est de réaliser une bonne estimation de la composante du Modèle Standard dans les événements diphotons reconstruits par ATLAS. Cette analyse permet alors, en cas de compatibilité des données avec le Modèle Standard, d’améliorer sensiblement les limites d’exclusion sur les paramètres des modèles de dimensions supplémentaires. / In the context of particle physics, the naturalness of the Standard Model is still under discussion. In the absence of any new phenomena, the Standard Model should remain valid up to the Planck energy scale where quantum gravity plays an important role. The difference in energy between the electroweak interaction and the Planck scale is huge (17 orders of magnitude), which is known as the hierarchy problem and constitutes a naturalness issue for the Standard Model.A solution to this problem is the addition of additional space dimensions. This addition of space dimensions leads to the introduction of new particles which are graviton excitations and can decay into two photons. It might be possible toobserve graviton production at high energy colliders, especially at the LHC with the collision of proton-proton and looking at 2 photons in the final state.The diphoton analysis, with the ATLAS detector with an energy in the center of mass of 13 TeV, allows to probe a mass interval from 500 GeV to 7 TeV, where signatures of additional space dimensions, if they exist, can be studied. The main challenge of the analysis is to perform a good estimation of the SM contribution to signal. To perform this, it is necessary to discriminate true photons from misidentified jets or electronic noise. In the case of compatibility between data and the SM, this analysis allows to increase significantly the exclusion limits of the parameters of theadditional space dimensions model.
20

Prévoir et expliquer l'évolution des systèmes chimiques<br />Observation de la mise en place d'un nouveau programme de chimie en terminale S : réactions des enseignants et des élèves face à l'introduction de l'évolution des systèmes chimiques.

Kermen, Isabelle 06 June 2007 (has links) (PDF)
Ce travail étudie les effets de la mise en place d'une partie du nouveau programme de terminale S concernant l'évolution des systèmes chimiques. La première partie comporte une analyse du programme qui précise la structure du savoir à enseigner (registre empirique et modèles) et détermine dans quelle mesure les intentions didactiques des auteurs se traduisent par des contenus et compétences précis. La deuxième partie présente les raisonnements et difficultés des élèves pour qui l'utilisation du critère d'évolution n'est pas toujours raisonnée et est souvent entachée d'erreurs. Certaines erreurs (modification du quotient de réaction, sens d'évolution impossible) peuvent être dues à la difficulté qu'ils éprouvent à passer du registre empirique au registre des modèles ou inversement, ou à distinguer ces deux registres. L'analyse des explications données à l'arrêt de l'évolution d'un système, montre une faible utilisation du critère d'évolution et du modèle cinétique macroscopique, et une absence d'allusion au modèle cinétique microscopique. La troisième partie s'intéresse aux connaissances professionnelles des enseignants, par le biais d'entretiens où ils sont confrontés à des réponses authentiques d'élèves. L'introduction du critère d'évolution est bien ressentie comme un enjeu de ce programme au contraire de deux autres thèmes : la distinction transformation réaction, la mise en œuvre du modèle cinétique microscopique. La présentation de réponses d'élèves aux enseignants peut agir comme révélateur de leurs difficultés, ou contribuer au développement de leurs connaissances professionnelles en leur donnant l'occasion d'identifier des erreurs d'élèves non repérées auparavant.

Page generated in 0.0599 seconds