Sammanfattning Datum: 18 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Författare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David Wahlberg Titel: Jag är organisationen Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frågor, psykologiskt ägandeskap, anställdas välbefinnande och kunskapsspridning. Frågeställning:- Finns det ett gemensamt synsätt på delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i åtanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden? Syfte: Syftet är att utifrån teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbättringsförslag. Metod: Den teoretiska referensramen är konstruerad med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar ämnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet består av en kvalitativ studie bestående av tre djupintervjuer. Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesätt som behövs för att främja ökad delaktighet och engagemang hos de anställda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krävs det att kommunikationen är bra mellan de olika funktionerna. Det är även viktigt att produktionsdelen känner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekräftelse. Genom att få de anställda att vilja engagera sig i organisationens bästa, uppnås även flera positiva effekter. Kunskap sprids vilket främjar delaktighet, kompetens, konkurrenskraft och skapar möjligheter till att bli en lärande organisation.

Syftet med denna studie var att bidra med fördjupad förståelse för vilka friskfaktorer som är avgörande för långtidsfriskhet ur ett medarbetarperspektiv. Detta genom att studera vad medarbetare inom sociala sektorn i Borlänge kommun upplever bidrar till välbefinnande och friskhet på arbetsplatsen. Vidare ämnade denna studie ge förslag på hur arbetet med friskfaktorer inom Borlänge kommun kan utvecklas. För att på bästa sätt kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod där tillvägagångssättet för insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer med långtidsfriska medarbetare från verksamhetsområdet personlig assistans.  Resultatet visar att begreppen stödjande ledarskap, god kommunikation, delaktighet i beslutsfattande, balans mellan arbetsliv och privatliv samt ett positivt arbetsklimat är faktorer som tenderar att ge positiva effekter för hälsa då de finns på arbetsplatsen. Ytterligare faktorer som kunde identifieras var trygghet till följd av lång erfarenhet samt arbetsmoral kopplat till lojalitet. Erfarenheten beskrivs som ett hjälpmedel att hantera olika situationer som kan tänkas uppstå i arbetssituationen samt som stressreducerande eftersom det skapar en tydlighet kring vilka förväntningar som finns i arbetet och mellan kollegorna. Hög arbetsmoral till följd av lojalitet verkar bottna i en vilja att bidra till en medmänniskas nytta genom att vara en viktig resurs i dennes liv.   Denna studie visar betydelsen av ett stödjande ledarskap för förtroendet och tilliten dels mellan chef och medarbetare, dels medarbetare emellan, vilket i förlängningen även påverkar möjligheten till delaktighet samt tryggheten i den egna arbetssituationen. Slutligen visar studiens resultat att friskfaktorer under vissa omständigheter kan bidra med nya möjligheter till främjande arbetsmiljöarbete. / The purpose of this study was to contribute to a deeper understanding of factors that are crucial for long-term well-being and health from an employee perspective. This by studying what employees in the social sector in Borlänge municipality experience contributes to well-being and health in the workplace. Furthermore, this study intended to give suggestions on how the work with health factors in Borlänge municipality can be developed. To best answer the purpose, a qualitative method was chosen in which the approach for collecting empirical data was semi-structured interviews with long-term healthy employees from the area of personal assistance. The results showed that factors such as supportive leadership, participation, autonomy, positive work climate and work-life balance were common in the respondents work situation, which are factors that has shown to have a positive effect on employees' health. Furthermore, the respondents' long-term well-being and health could also be explained by additional health factors that were identified in their work environment. The respondents described that security due to long work experience and work ethic linked to loyalty were factors that contributed to their well-being. The experience is described as a means of handling various situations that may arise in the work situation as well as stress reducing as it creates a clarity about what expectations are in the work and between colleagues. High work ethic due to loyalty seems to be rooted in a desire to contribute to the benefit of another human by being an important resource in his or her life. All in all, the results show that the foundation for successful environment work with health factors requires security and trust partly between the manager and employees and partly between the employees. Finally, the study's results show that, in certain circumstances, health factors may contribute to new opportunities for promoting work environment work.

The aim of this study was to examine how social work can be organized to promote individual`s right to participate in decisions that affect them, in the context of a current social policy state. The selection of participants was goal-oriented and based on individuals who are members of TOP Clubhouse in New York City. They are currently negatively affected by the newly issued social policy directives. Through six qualitative semi-structured interviews based upon research questions, I sought answers to how the clubhouse equips its members to take an active role against the new directives and what role in advocacy work the members considered themselves to have compared to staff. The results of the study show that the clubhouse model strength-based, relational and equal approach has a positive impact on individuals' right and willingness to participate in decisions that affect them. The results show that the clubhouse model promotes empowerment on both individual and political levels. Further the results illustrate that clubhouse members who experience high levels of individual empowerment tend to take a more active role in activist work at a political level. Furthermore, the results show that the relational base of the clubhouse contributes to a collective sense of empowerment at the political level, based on togetherness and solidarity, the clubhouse members organize themselves against the social policy directives. The staff take on two roles in the activist work, first a motivational and insight-creating role where staff contribute with motivation for the clubhouse members to organize against decisions that affect them negatively. The second role is “cause advocacy work”, where the study's results demonstrate how staff remove, through their power, structural obstacles in order for clubhouse members to have their voices heard in decisions that affect them. In conclusion, the study shows how a strengths-based practice can equip both individuals and groups with empowerment at an individual and political level, and how social work in this way promotes individuals' rights to participate in decisions that affect them. / Syftet med denna studie var, att ur en aktuell socialpolitisk kontext, undersöka hur socialt arbete kan organiseras för att främja individers rätt till deltagande i beslut som rör dem. Urvalet har varit målstyrt och vänt sig till individer som är medlemmar på TOP Clubhouse i New York City, och som just nu påverkas negativt av nytillkomna socialpolitiska krav. Genom frågeställningar sökte jag svar på hur klubbhuset utrustar sina medlemmar till att inta en aktiv roll emot de nytillkomna kraven samt vilken roll medlemmarna ansåg sig besitta jämfört med personalen i det aktivistiska arbetet. Studien bygger på sex stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer där resultat visar att klubbhusmodellens styrkebaserade, relationella och jämlika modell har en positiv inverkan på individers rätt och vilja till att delta i beslut som rör dem. Resultatet visar att klubbhuset bidragit till skapandet av empowerment både på individ och politisk nivå. Klubbhusmedlemmar som upplever hög grad av individuell empowerment tenderar till att inta en mer aktiv roll i det aktivistiska arbetet, och förmår att organisera sig på politisk nivå. Vidare visar resultatet att klubbhusets relationella bas bidrar till ett kollektivt skapande av empowerment på politisk nivå, grundad på samhörighet och solidaritet organiserar sig klubbhusmedlemmarna emot de socialpolitiska direktiven. Personalens intar två roller i det aktivistiska arbetet, en motivations- och insiktsskapande roll där personalen bidrar till att klubbhusmedlemmarna vill organisera sig emot förändringar som påverka dem negativt. Den andra rollen berör ställföreträdarskap där studiens resultat visar hur personalen undanröjer strukturella hinder för att klubbhusmedlemmarna på olika vis ska få sina röster hörda i beslut som rör dem. Sammanfattningsvis visar studien hur en styrkebaserad praktik kan utrusta både individer och grupper med empowerment på individ- och politisk nivå, och hur de genom det kan få sin rätt till deltagande i beslut som rör dem beaktad.