Flickor och pojkar har olika förutsättningar för en aktiv fritid, menar stiftelsen Crossing Boarders (CB). Jag har studerat en fritidsgårdsverksamhet i en kommun i norra Sverige som under våren 2012 gick en utbildning i CBs metodmaterial, ”Jämställdhetseffekten” (JHE). JHE handlar om jämställdhet och inkludering i fritidssektorn och bygger på 9 steg: Värdegrund, Förebilder, Gemenskap, Särskilda satsningar, Marknadsföring, Ekonomi, Långsiktighet, Samarbete och Integrering. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur chefer på strategisk nivå och ungdomssamordnare och fritidsledare på operativ nivå arbetar med metodmaterialet ett år efter utbildningsinsatsen. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer med tre chefer, tre ungdomssamordnare och tre fritidsledare. Resultatet av intervjuerna visar att intervjupersonerna arbetar med flera av stegen men att det finns problematik kring stegen Värdegrund, Långsiktighet och Integrering. Utbildningen har enligt intervjupersonerna ökat medvetenheten om jämställdhetsfrågor men arbetet med JHE har inte följts upp systematiskt vilket gjort att medarbetarna återgått till hur de arbetade innan utbildningen.

Förstelärare och specialpedagog i skolutvecklingsprocessen: kompletterande eller konkurrerande roller? (Knutsdotter-Carleson, Trudi & Sandelin, Charlotte, 2021) är vårt examensarbete efter 1,5 år på Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.  Uppsatsen sätter ljuset på försteläraren och specialpedagogen. Vi undersöker deras arbetsuppdrag och roller i verksamheten. Upphovet till examensarbetet är vårt intresse av att jämföra de två yrkeskategorierna, då de båda förväntas fylla viktiga roller och behov i skolans utvecklingsarbete. Vad är deras arbetsuppgifter i vardagspraktiken och vilka likheter och skillnader står att finna mellan dem? Studien kan bidra till en ökad förståelse hos den nyutexaminerade specialpedagogen i hur dennes roll i skolutvecklingsprocessen kan komma att te sig. Men även öka förståelsen kring rådande normer och förväntningar på förstelärarens roll och specialpedagogens roll i skolutvecklingsprocesser och hur den organiseras i verksamheten. Syftet med följande examensarbete är att bidra med kunskap om förstelärarens och specialpedagogens uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser.  I arbetet intresserar vi oss för hur dessa uppdrag och roller framställs och uttolkas i normkällor, styrdokument och arbetsbeskrivningar, samt hur de tolkas och implementeras i verksamheten. Vilka likheter och skillnader står att finna vad gäller förstelärares och specialpedagogers uppdrag och roller i skolutvecklingsprocesser?  Begrepp vi använder oss av i arbetet är styrningskedja, normkällor, styrning- och styrlogiker, och delegerat ledarskap. Vår tolkning av styrningskedja är en styrning uppifrån och ned dvs. från staten genom förvaltningsnivå och enhetsnivå till läraren. Med normkällor avser vi regerings- och statliga skrivelser samt utredningar, styrdokument, arbetsbeskrivningar och utlysningstexter. Styrning- och styrlogiker har vi tolkat som begrepp och verktyg för att beskriva och användas vid styrning och ledning av verksamheter. Delegerat ledarskap är begrepp som framkommit under instudering av teorier och tidigare forskning.

As the financial system has grown ever more computerized and complex, so has the problem of money laundering, and thus also the need for anti-money laundering (AML). However, as the financial system is hard for states to access, they have, encouraged by international organizations such as Financial Action Taskforce (FATF), delegated a large portion of the responsibility for anti-money laundering efforts to private financial institutions through the use of regulation. This study therefore investigates how people who work with AML in financial institutions see their role as executers of public policy, what they see as their responsibilities, and how they experience the system of delegated responsibility. The analysis is based on ten interviews with AML-professionals from three Swedish banks.  The study shows that AML-professionals in Swedish banks are positive to their role as public policy executers and see their role as not just rule-following, but also as a part of the crime preventing infrastructure. They therefore exhibit commitment towards three responsibilities: to bear the banks profit margins in mind, to ensure that AML-laws are followed, and to secure that the AML-efforts counteracts money laundering in an impactful way, as they see money laundering as a pressing problem. These three responsibilities have the possibility to conflict and hence require prioritization. The results of this study showcase how regulation with the intent of societal improvement can lead to the regulated not just following rules, but also internalizing the purpose of the regulation.