No description available.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna.

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ”neutral” och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut.

The civil war in Finland became a great political battle between the Swedish Social Demo- cratic Party (SAP) and the Swedish Social Democratic Left-Wing Party (SSV) during spring 1918. Few studies about Swedish media report have been published that has a connection to the Finnish civil war. This composition has compared three socialist newspapers – Folkets Dagblad Politiken (FDP), Norrskensflamman and Social-Demokraten – formation of opinion. In the Swedish parliament’s lower chamber a significant interpellation debate took place, which this composition compares with the newspapers, in order to identify if the debate affected the newspapers reports.This composition administers a qualitative method by the use of text analytical elements. This allows findings of differences in the media reports during February 1918. The newspapers media opinion and the lower chamber members’ statements’ has been studied throughout three aspects: which causalities they gave to the civil war, how they related to the Swedish government commitment to Finland and how they related to the national political “Finnish debate”. In general, the Left-Wing Party supported the Finnish social democrats rising, whereas the Swedish Social Democrats couldn’t authorize the rising. Instead they emphasized that they acted on the will of the Swedish population, by keeping Sweden out of the war.The differences between the Left-Wing Party and the Social Democrats were vast during the debate. One could understand this polemic by applying Gunnar Sjöbloms theoretical concept of how parties construct their political ambitions in a multiparty system. The Left-Wing was more idealistic in the debate, compared to the Social Democrats who were more practical. The Social Democrats was for the first time in Swedish history in a ministry cabinet, together with the Liberal Party. Thus the ambition for the SAP was to show their voters that the party was “governmental capable”. SAP couldn’t legitimize nor admit the Finnish rising, thus they accentuated the democratic inviolableness. SSVs’ more idealistic standpoint became clear when they supported the Finnish Social Democratic rising. Therefore, SAPs’ focus was to maximize their parliamentary influence, while SSVs’ focus was to realize their political, ideological program. Thus the parties’ had different political ambition, which became clear during the “Finland debate”.Keywords: Finnish civil war, SAP, SSV, Folkets Dagblad Politiken, Norrskensflamman, Social-Demokraten, formation of opinion.

Abstract   Title: The Social Democrats and Monarchy, a Study of three Social Democratic newspapers and their reports about Oscar II’s 25 year anniversary as king of Sweden.   The Social Democrats in Sweden has almost had a power monopoly over the parliament and government during the entire 20:th century. Since the party was established in 1889 they have been against monarchy as a way of govern society. When the monarch lost political power and influence during the 20:th century, they still condemned monarchy as undemocratic. They preferred to have a republic instead, with an elected president, rather than a king or a queen. Even after they seized power and maintained power over the decades they did not abolish monarchy.   This essay will explore how three newspapers connected to The Social Democrats, in terms of ideology, wrote and reported about Oscar II’s 25 year anniversary as king of Sweden, in September in 1897. The study shows that all three newspapers, in various ways, wrote very badly about Oscar II and monarchy as a way of government as a whole. The newspapers were not afraid to speak out and try to influence their readers. This knowledge proves that it was important for the early Social Democrats to talk about and discuss monarchy. However they did not see the monarch as the archenemy, they viewed the king simply as a puppet for the ruling class, in other words the capitalists.     Nyckelord Socialdemokraterna, Oscar II, Arbetet, Social- Demokraten, Östgöten, monarki, republik, rojalism, statsskick

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap.