No description available.

This research analyses attitudes to urban green spaces within the framework of compact city development models, using Uppsala as a case study and investigating the tension between growth and preservation. Compact city literature strongly promotes the importance of green space within urban environments for both social and ecological wellbeing and highlights what becomes an increasing requirement for this as populations within urban areas are densified, which is a concomitant goal of compact city models. Yet in Uppsala, a contradiction appears whereby the municipality has firmly embraced a compact city model of development yet urban green areas are still being developed. This thesis first provides an environmental history of development and planning within Uppsala, highlighting the socio-ecological forces that co-create urban environments. An examination of the comprehensive planning policy documents over the last thirty years is performed which aligns the plans of Uppsala Municipality with the key features of the compact city model. Interviews were also conducted with three relevant actors from the municipality and the discourse was analysed. A combined analysis of the plans and the interviews results in an understanding and interpretation of the approach of the municipality to urban green spaces along with the creation of narratives around development and planning that look to explain Uppsala’s decisions around urban green spaces. The conclusions are that growth appears to take precedence over preservation of green space, both discursively and practically, and that the balance is towards the socio-economic in defining development. This is discussed in relation to ideas of hegemony, neoliberalism, andsustainable development.

Implementing urban development projects in planning practice while simultaneously providing sufficient green spaces has proven to be challenging. As a result, there is a growing need for practical approaches and tools for the integration of urban green qualities in the on-going densification of cities. Environmental assessment, as a proactive decision aiding tool, can hold an important role in integrating green qualities in urban development plans and projects. However, in recent years environmental assessment has only added moderate value to planning issues regarding green space. Therefore, this thesis was designed to contribute to the knowledge and understanding on the role environmental assessment can have in the integration of green qualities in future urban development plans and projects in efforts to aid practitioners. This aim was achieved through examination of existing urban green space planning practice in the Stockholm region (Paper I) and the practice of environmental assessment in a selection of European countries in relation to the following factors identified to be important for practice: timing, quality control, alternatives, monitoring and public participation (Paper II). The findings from both studies were then analysed to identify possibilities of green space planning within the framework of these factors. A qualitative research was employed for this study including: semi-structured interviews with municipal planners in the Stockholm region and environmental assessment experts for the European Commission, literature review, document analysis and case study analysis. The case studies analyzed in Paper I were located in municipalities of Haninge and Huddinge, suburban areas located to the south of Stockholm. In Paper II, the experts interviewed were environmental assessment experts from the European Commission from: Austria, Denmark, Finland, Greece, Luxembourg, the Netherlands, Norway and Slovenia. Through analysis of the results from both studies, the potential role of environmental assessment in integrating green qualities in urban development plans and projects are explored and discussed in relation to the factors. The potential of environmental assessment to enhance public participation and dialogues amongst actors, or bring forth green space issues within alternatives are a few of the roles discussed. Furthermore, a selection of pathways is suggested for the integration of green qualities in future urban development through the application of environmental assessment. For example, the implementation of developer dialogues in the environmental assessment process and the development of knowledge exchange platforms for sharing experiences in relation to green space planning and environmental assessment. / <p>QC 20171122</p>

Urban planning needs to address the future role of transport infrastructure in cities. Due to previous planning ideals, our cities consist of transport networks that stand in conflict with ambitions to create dense and multifunctional urban environments, decrease pollution, and create safe urban space. Here, the urban street is a measure that enables new multifunctional solutions for transport infrastructures. This thesis, therefore, investigates street redevelopment projects in relation to the Swedish planning process, which is assessed through five case studies of street redevelopment projects in Swedish cities. Interviews combined with a desktop study are utilised as methods. The theoretical framework of obduracy and socio-technical transitions is applied to understand the mechanisms behind the hindering- and enabling factors present in the projects.  Our results show that hindering factors exist on the interpersonal scale in the projects between planners and planning departments, internally within the municipalities between planning organisation and politics, and externally between different actor groups such as public and state actors. Hindering factors are also identified in the physical infrastructure and historical context of the streets where older planning ideals still influence the physical and societal preconditions of the street networks. These factors slowed down the planning processes and led to compromises in aim and vision. It is not evident that the formal planning process should change in order to overcome these obstacles. Rather, it is the cooperation and coordination between actors that mainly determines the functionality of the process. Successful strategies in the projects have been; anchoring projects in municipal goals, combining incorporating different urban planning aspects and departments, municipalities as main actors, carefully assessing the location and context and integrating street redevelopment projects with broader development projects.

I samband med den ansträngda bostadsmarknaden lade regeringen år 2014 framattefallspropositionen till riksdagen med syfte att reglera och förenkla regelverket kringbygglov samt utöka bygglovsbefriade åtgärder i Plan- och bygglagen. Detta motiverades blandannat som ett medel för att motverka bostadsbristen samt för att stärka äganderätten hos privatafastighetsägare. En debatt som uppstått i samband med attefallsreformen är den eventuellaförtätning av befintliga villaområden som byggande av attefallsbostadshus skulle kunna geupphov till. Är det så att det har uppkommit en trend av att bostadsområden förtätas viaattefallsåtgärder? Vad är i sådana fall konsekvenserna av detta och vad har kommunerna förinställning till detta? Syftet med studien har därmed varit att utforska attefallsreformen samt konsekvenser avförtätning via attefallsåtgärder utifrån ett samhälleligt perspektiv. Målsättningen var således attutvärdera attefallsreformen utbredningen och påverkan av attefallsåtgärderna i de kommunersom undersökts. Målet var dessutom att undersöka kommunernas inställning tillattefallsåtgärderna samt dess regelverk och huruvida de arbetar för att parera dessa åtgärder.För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna har en kvalitativ samträttsvetenskaplig metod tillämpats i form av sex semistrukturerade intervjuer och en studie avrättskällor. I avsikt att stärka framställningen har även statistik samlats in, via allmän handling,från ett antal storstadsnära och kustnära kommuner runt om i Sverige. Studien har i sin helhet påvisat att det finns brister i attefallslagstiftningen. Regelverket kopplattill attefallsåtgärderna upplevs vara omfattande och till viss del otydlig. Reformen motiveradesvid framtagandet som ett sätt att bidra till bostadsförsörjningen och även som en frihetsreformför privata fastighetsägare. Av resultaten framgår det att attefallsåtgärderna har bidragit till enviss förtätning i de kommuner som deltagit i undersökningen men möjligtvis inte i denutsträckning att de har fungerat som medel för att minska bostadsbristen. Det framgårdessutom, i detta hänseende, från statistiken som insamlats att det främst ärkomplementbyggnader som uppförs. Resultaten visar dock att det kan uppstå ett antal olikakonsekvenser när områden förtätas via attefallsåtgärder såsom påverkan på kommunalinfrastruktur samt påverkan på miljön och karaktären i området. Då attefallsåtgärderna fåruppföras i strid mot detaljplan kan det leda till en förtätning som är oplanerad och oönskadutifrån ett kommunalt planerarperspektiv. / I samband med den ansträngda bostadsmarknaden lade regeringen år 2014 framattefallspropositionen till riksdagen med syfte att reglera och förenkla regelverket kringbygglov samt utöka bygglovsbefriade åtgärder i Plan- och bygglagen. Detta motiverades blandannat som ett medel för att motverka bostadsbristen samt för att stärka äganderätten hos privatafastighetsägare. En debatt som uppstått i samband med attefallsreformen är den eventuellaförtätning av befintliga villaområden som byggande av attefallsbostadshus skulle kunna geupphov till. Är det så att det har uppkommit en trend av att bostadsområden förtätas viaattefallsåtgärder? Vad är i sådana fall konsekvenserna av detta och vad har kommunerna förinställning till detta? Syftet med studien har därmed varit att utforska attefallsreformen samt konsekvenser avförtätning via attefallsåtgärder utifrån ett samhälleligt perspektiv. Målsättningen var således attutvärdera attefallsreformen utbredningen och påverkan av attefallsåtgärderna i de kommunersom undersökts. Målet var dessutom att undersöka kommunernas inställning tillattefallsåtgärderna samt dess regelverk och huruvida de arbetar för att parera dessa åtgärder.För att uppnå studiens syfte samt besvara frågeställningarna har en kvalitativ samträttsvetenskaplig metod tillämpats i form av sex semistrukturerade intervjuer och en studie avrättskällor. I avsikt att stärka framställningen har även statistik samlats in, via allmän handling,från ett antal storstadsnära och kustnära kommuner runt om i Sverige. Studien har i sin helhet påvisat att det finns brister i attefallslagstiftningen. Regelverket kopplattill attefallsåtgärderna upplevs vara omfattande och till viss del otydlig. Reformen motiveradesvid framtagandet som ett sätt att bidra till bostadsförsörjningen och även som en frihetsreformför privata fastighetsägare. Av resultaten framgår det att attefallsåtgärderna har bidragit till enviss förtätning i de kommuner som deltagit i undersökningen men möjligtvis inte i denutsträckning att de har fungerat som medel för att minska bostadsbristen. Det framgårdessutom, i detta hänseende, från statistiken som insamlats att det främst ärkomplementbyggnader som uppförs. Resultaten visar dock att det kan uppstå ett antal olikakonsekvenser när områden förtätas via attefallsåtgärder såsom påverkan på kommunalinfrastruktur samt påverkan på miljön och karaktären i området. Då attefallsåtgärderna fåruppföras i strid mot detaljplan kan det leda till en förtätning som är oplanerad och oönskadutifrån ett kommunalt planerarperspektiv.

No description available.

No description available.

1770, Hoving malmgård is a part of Stockholm’s cultural heritage, and the surrounding garden is currently used as a public green space. The current owner of the property, the company Einar Mattsson, proposed in 2021 to build a care facility for the elderly on the southern part of the garden, which would weaken Hovings malmgård’s cultural capital, and reduce urban green spaces in the east of Södermalm.  The purpose of this study is to investigate what different actors want to do with Hovings malmgård and the surrounding garden. In order to put Hovings malmgård in a broader context, the actors’ views on densification, green spaces and cultural heritage is also investigated. The actors are Einar Mattsson, the municipality “Stockholms stad”, the support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” as well as the political parties Liberalerna, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. In order to investigate this, literature studies, document studies and interviews have been carried through.  Einar Mattsson argued that the care facility for the elderly would finance the upkeep of Hovings malmgård and the northern part of the garden. This would have positive effects on green spaces and the cultural heritage in the area. The political parties Socialdemokraterna and Liberalerna had a similar view, although they recognised that cultural capital would be lost. The different units of Stockholms stad had different views on whether the care facility for the elderly should be built or not. “Stadsbyggnadskontoret” supported it, while “kulturförvaltningen” and “Skönhetsrådet” were against it. The support group “Arbetsgruppen för Hovings Malmgård” and the political party Sverigedemokraterna were also against the care facility for the elderly. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård wanted to turn Hovings malmgård into a folk museum, while Sverigedemokraterna believed that the important thing was that Hovings malmgård was visually open to the public. The actors whose views on the development of Södermalm aligned with their opinion on the care facility for the elderly, were Arbetsgruppen för Hovings Malmgården, Socialdemokraterna and Sverigedemokraterna. The actor whose views did not align with each other was Liberalerna. An important factor to why some actors approved of the care facility was finances, since it would be very expensive for Stockholms stad to repurchase Hovings malmgård and take over the upkeep. Additionally, Einar Mattsson purchased the property, believing that they would obtain the necessary permits needed to raise new buildings on the property. This has made some actors think that it would be unfair if Einar Mattsson were not to be permitted to build a care facility for the elderly. / I dagens växande svenska städer, finns en motsättning mellan att dels förtäta inom stadsgränsen, dels att bevara urbana grönområden och kulturhistoriska miljöer. Denna konflikt har tagit sig starkt i uttryck i Hovings malmgård på östra Södermalm i Stockholm. Malmgården byggdes 1770 och har både höga kulturhistoriska värden samt en tillhörande trädgård tillgänglig för allmänheten. 2021 lade nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson fram ett förslag om ett vård- och omsorgsboende som skulle byggas på södra delen av trädgården, vilket skulle minska malmgårdens kulturhistoriska värde samt andelen grönyta på östra Södermalm.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur olika aktörer anser att Hovings malmgård med tillhörande trädgård bör utvecklas. För att sätta malmgården i ett större sammanhang, undersöks även aktörernas syn på förtätning, grönområden och kulturhistoriska miljöer på Södermalm. Aktörerna är nuvarande fastighetsägare Einar Mattsson, Stockholms stad, den ideella organisationen Arbetsgruppen för Hovings Malmgård samt Liberalerna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. För att undersöka detta har en litteraturstudie, en dokumentstudie och intervjuer genomförts.  Einar Mattsson framförde att vårdboendet skulle finansiera upprustningen av malmgården och den norra delen av trädgården. På så vis skulle det bidra med positiva effekter för grönområden och kulturhistoriska värden. Samma syn hade Socialdemokraterna och Liberalerna, även om de medgav att kulturhistoriska värden skulle gå förlorade. Stockholms stads olika enheter var inte överens kring byggandet av vårdboendet. Stadsbyggnadskontoret var positivt inställda, medan kulturförvaltningen och Skönhetsrådet var negativa. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård och Sverigedemokraterna var de aktörer som helt motsatte sig vårdboendet. Arbetsgruppen ville att malmgården och dess trädgård skulle bli en hembygdsgård, medan Sverigedemokraterna ansåg att det viktiga var att byggnaden var visuellt tillgänglig för allmänheten. Arbetsgruppen för Hovings Malmgård, Socialdemokraterna och Sverigedemokraternas åsikter om Södermalms stadsutveckling stämde väl överens med deras åsikter om Hovings malmgård. Liberalerna var den aktör vars generella åsikter stämde sämst överens med hur de ville att malmgården skulle utvecklas. En viktig faktor till varför vissa aktörer vill tillåta vårdboendet var ekonomi, då det skulle vara dyrt för staden att köpa tillbaka malmgården och själva finansiera upprustningen. Därtill verkade Einar Mattsson ha förvärvat fastigheten i tron att de skulle få bygga nytt på den, vilket har gjort att vissa aktörer anser att Einar Mattsson därför har rätt att bygga vårdboendet.

Den befolkningstillväxt som sker idag skapar utmaningar för det befintliga bostadsbeståndet och vår bostadsförsörjning. För att klara tillväxten bygger vi våra städer tätare och högre vilket skapar både möjligheter och utmaningar. Ett sätt att effektivisera redan exploaterad mark kan vara att genom vertikal förtätning skapa fler bostäder på befintlig bebyggelse. Syftet med detta examensarbete är att belysa hur våningspåbyggnad i en urban miljö kan gestaltas och vilken påverkan den kan ha på mikroklimatet. För att undersöka huruvida det är lämpligt att förtäta ett utvalt objekt genomfördes en lämplighetsanalys baserat på ett tidigare examensarbete av Larsheim (2007), vilken behandlar inventering av fastighetsbestånd för vertikal förtätning. Denna metod har bearbetats i samråd med planarkitekt på Luleå kommun innan den tillämpades på det utvalda förtätningsobjektet vilket renderade i att byggnaden kunde anses lämplig att förtäta på. För att beskriva byggnaden och dess närområdes arkitektoniska karaktär utfördes en analys enligt Thiis-Evensen (1994) metod. Med hjälp av Pena och Parshalls (2001) metod ”Problem seeking” syntetiserades den arkitektoniska karaktärsanalysen tillsammans med förtätningsteori och teori om mikroklimat. Syntesen gav ett förslag till gestaltningsprogram för hur våningspåbyggnaden skulle kunna gestaltas. Examensarbetet resulterade i ett gestaltningsförslag se del 6. Gestaltningsförslaget. Påbyggnaden består av 45 lägenheter som är placerad ovanpå ett befintligt parkeringshus i Luleå, bostäderna är fördelade på tre plan vilka vilar på en förlängd pelarstomme. Påbyggnaden öppnar upp för nya möjligheter till ett attraktivt boende i innerstaden och har dessutom kvalitativa grönytor för lek och socialt umgänge samt odlingsbara ytor i ett växthus. I syfte att positivt kunna påverka de förändringar som kan ske då stadens tak bebyggs har mikroklimatsanalyser utförts utifrån faktorerna sol, vind, luftkvalitet, ljud, snö samt fenomenet ”Urban heat islands”. Analyserna som utförts har påverkat val av form och material för det i del 6. presenterade gestaltningsförslaget. Det presenterade gestaltningsförslaget bör i ytterligare steg undersökas av annan part då detta inte kunnat utföras under examensarbetets gång. Den lämplighetsanalys som testats i detta examensarbete bör valideras och utformas i närmre samarbete med intressenter och kommun för att säkerställa att rätt kriterier och tillvägagångssätt används då lämplighet för påbyggnad ska bestämmas. / The current ongoing population growth creates challenges for the existing housing stock and our housing supply. To handle this population growth, our cities are being constructed higher and more densely, which creates new opportunities and challenges. One way to make use of the already exploited land could be by using the principle of vertical densification to raise the existing building height and thereby being able to create new housing opportunities. The purpose of this master thesis is to illustrate how a rooftop extension could be configured into an urban environment and what impacts this configuration might have on the microclimate for the subjected area. To study the eligibility for a densification on the selected object, a method of eligibility analysis was carried out. The method used is based on a previous degree project by Larsheim (2007), which deals with stocktaking and assessing property stocks for vertical densification. The redesigned method was before being used on the selected object for densification drafted in consultation with planning architect at Luleå municipality. The final usage of the method resulted in the building being considered suitable for densification. A site analysis was conducted with regards to the existing building and its vicinity with a method written by Thiis-Evensen (1994). The method is focused on describing the architectural nature of the site. This analysis, together with the selected theory of densification and microclimate, was synthesized using Pena and Parshall's (2001) method "Problem seeking", which rendered a suggestion of a program for how the building could be configured. This master thesis resulted in a design proposal for a rooftop extension, see part 6. Gestaltningsförslaget. The extension is located on top of an existing multistory car park building in the centre of Luleå. The rooftop extension contains 45 apartments and consists of three elevated planes that resides on an extended pillar construction. A large green open area on the inner courtyard unlocks new opportunities for an attractive accommodation in the inner city. It also give the residents a room for social play and interaction as well as the opportunity to use cultivable surfaces in a new greenhouse. A microclimate analysis was carried out based on solar, wind, air quality, sound, snow, and the phenomenon of Urban heat islands in order to positively change the impact that might occur when the city’s rooftops are being extended. The analysis carried out influenced the selection of form and material in the design stage for the design proposal presented in part 6. The design proposal presented should be further investigated by another party. The eligibility analysis conducted in this master thesis should be validated and designed in close collaboration with stakeholders and municipalities to ensure that the correct criteria and approaches are being used when the eligibility of the rooftop extension is to be determined.

Denna uppsats undersöker om förfarande vid förtätning på fastigheter som besväras av tomträtt har potentialen att avhjälpa den rådande bostads- och markbristen. Jordabalken innehåller i sitt 13:e kapitel, bestämmelser om tomträtt. En nyttjanderätt till en allmänt ägd fastighet i obestämd tid mot en avgäld i pengar. Tomträtten är unik bland nyttjanderätter då den delar många liknelser med äganderätt. Rättighetshavarens starka position sätter hinder för exploateringsförfaranden då det i dagsläget föreligger krav om att rättighetens parter måste komma överens om förändringar i avtalet. Även om tvångsmässiga förfaranden är möjligt skapar även där rättighetsinnehavarens starka position svårigheter för förändring i befintliga tomträtter. Denna studie finner att tomträtten har potential att avhjälpa bostads- och markbristen, men att denna potential kan förbättras genom förändringar i rådande bestämmelser. / This paper examines whether the practice of densification on properties encumbered by land right has the potential to remedy the current housing and land shortage. The Land Code contains in its 13th chapter provisions on land rights. A usufruct right to a publicly owned property for an indefinite period in return for a monetary compensation. The land right is unique among usufruct rights as it shares many similarities with ownership rights. The rights holder's strong position hinders exploitation procedures as there is currently a requirement that the parties of the right must agree on changes to the agreement. Although coercive procedures are possible, even there the strong position of the right holder creates difficulties for changes in existing land rights. This study finds that land rights have the potential to remedy the housing and land shortage, but that this potential can be improved through changes in existing regulations.