Avhandlingen består av två studier som utgår från projektet ”Det goda arbetet”. Det överordnade syftet med projektet Det Goda Arbetet var att använda tandvård som ett exempel på ett arbete där relationerna med patienterna utgör arbetets kärna. Denna typ av arbete (även kallat människovårdande arbete) har speciella psykosociala arbetsmiljövillkor och känslomässiga krav som måste tas hänsyn till vid organisering av arbetet. Syftet med den första studien var att beskriva bakgrunden och utvecklingen av frågeformuläret ’Svenska och Danska tandläkares uppfattning av ’Det Goda Arbetet’ och att skapa ett mått för generell arbetstillfredsställelse, applicerat på fyra organisatoriska miljöer. Syftet med den andra studien var att introducera konceptet emotionellt arbete i tandvård genom att ge en teoretisk överblick av de emotionella aspekterna av arbetet, villkoren under vilka arbetet utförs och de potentiella effekterna på tandläkarnas välbefinnande. I kappan har kompletterande resultat från projektet Det Goda Arbetet inkluderats i syfte att ge en empirisk illustration av hur tandläkare upplever de emotionella faktorer som relaterar till patient-interaktionen och deras arbetsglädje. Data från 1226 danska och svenska verksamma tandläkare samlades in i November 2008 med en svarsprocent på 68 %. Ett additivt index skapades för att mäta generell arbetstillfredsställelse, och resultaten visade statistiska skillnader i tandläkarnas uppfattning mellan de olika organisatoriska miljöerna (Svenska offentliga/privata och Danska offentliga/privata). De danska offentliga tandläkarna hade den högsta graden av generell arbetstillfredsställelse medan de svenska offentliga hade den lägsta graden. En möjlig förklaring till detta kan vara att danska offentliga tandläkare skiljer sig från de andra tre grupperna i karakteristika vad gäller både tandläkare och patienter. Den låga graden av generell arbetstillfredsställelse hos de offentliga svenska tandläkarna kan möjligtvis vara en effekt av New Public Management-tänkande i sättet att organisera tandvård. Tilläggsresultaten visade att de svenska offentliga tandläkarna hade mycket mindre energi till sina privatliv i jämförelse med de andra tre grupperna och bara hälften av dem förväntade sig att fortsätta arbeta som nu fram till pensionen. Att arbeta med eller på människor handlar mycket om att skapa goda interaktioner och relationer mellan vårdgivaren och patienten. Goda patientrelationer kan vara ett primärt- och/eller sekundärt mål för att göra andra saker, som t.ex. den kliniska behandlingen, lättare. För många vårdgivare är relationerna med patienterna en arena där de kan leva ut sin potential som människor och kan upplevas som en bestående inre glädje av arbetet, kallat eudaimonia. I patientrelationen utför tandläkaren emotionellt arbete som ett sätt att intervenera med patienten för att vägleda denne i en bestämd riktning. Tandläkare har uttalade emotionella arbetsuppgifter i sina interaktioner med patienterna, emellertid har dessa emotionella aspekter av arbetet hitintills varit ett försummat forskningsområde inom odontologin. De emotionella arbetsuppgifterna är betingade eftersom att tandläkarens incitament inte är endimensionella och därför kräver de en hel del emotionell flexibilitet, uppmärksamhet och reflektion av tandläkaren. Påverkan från marknadskrafter och managerialism på de professionella värdena inom tandvård kan av tandläkaren uppfattas som motstridande och utmana villkoren för emotionellt arbete och tandläkarnas välbefinnande. Denna forskning syftar till att starka och uppmuntra olika nivåer av tandvård till att ytterligare undersöka, förstå och stötta dynamiken i de emotionella aspekterna av arbetet för att skapa en hållbar arbetsmiljö där värden och logik kan uppfattas som kompatibla med tandvårdens professionella värden. / The thesis consists of two papers which are based on a research project called ‘Good Work’. The overall aim of the Good Work project was to use dentistry as an example of work which has close relations with patients at its core. This kind of work (also called human service work) has special psycho-social work environment considerations and emotional requirements, which need to be considered when organizing work. The aims of the first study were to describe the background and development of the questionnaire ‘Swedish and Danish Dentists’ Perceptions of Good Work’ and to create a measure of overall job satisfaction, applying the measure in four organizational settings. The aim of the second study was to introduce the concept of emotion work in dentistry by giving a theoretical overview of the emotional aspects of work, the conditions under which it is performed and the potential effects on the dentist’s wellbeing. Additional results from the Good Work project have been included in the thesis with the purpose of giving an empirical illustration of how dentists experience the emotional factors related to patient interaction and their job satisfaction. Data from 1226 Danish and Swedish practising dentists was collected in November 2008, with a 68% response rate. An additive index was created to measure overall job satisfaction showing statistical difference in the dentists’ experience according to affiliation (Swedish public/private, Danish public/private). The Danish public dentists had the highest degree of overall job satisfaction and the Swedish public dentists had the lowest. A reason for this difference might be that Danish public dentistry differs from the other three groups in the characteristics of both dentists and patients. However, the lower job satisfaction for the Swedish public dentists could be an effect of New Public Management thinking in organizing dentistry. The additional results showed that Swedish public dentists had substantially less energy left for their private lives compared with the other three groups and only half of them expected to continue working as they do now until retirement. Working directly with or on people is very much about creating good interactions and relations between the health professional and the patient. Good patient relations can be a primary aim and/or a secondary aim, to make other things, e.g. the clinical treatment, easier. To many health professionals their relations with the patients is an arena in which to activate their human potentials and can be experienced as a lasting intrinsic joy from work, called eudaimonia. In the relation with the patient the dentist performs emotion work as an intervention toolkit to direct the patient in a specific direction. Dentists have extensive emotional work tasks in their patient interactions, however this emotional part of dentists’ work is, so far, a neglected research area of odontology. The emotion work tasks are conditioned because the dentists’ incentives are not one-dimensional and require a great deal of emotional flexibility, attentiveness and reflection by the dentist. The influence of the market and managerialism on the professional values of dentistry may challenge the conditions for these tasks in the patient interaction and the wellbeing of the dentist if they are experienced as contradictory. This research aims to encourage and empower different levels of dentistry to further investigate, understand and support the dynamics of the emotional aspects of work with the aim to constitute a sustainable work environment where values and logics can be experienced as compatible with professional values.

Introduction: La justice sociale, l’empathie et la responsabilité sociale sont des thèmes émergents en médecine dentaire. Plusieurs facultés de médecine dentaire ont commencé à incorporer ces concepts dans leur curriculum, mais nos connaissances sur l’efficacité de ces initiatives sont limitées. L’objectif de cette étude était de comprendre comment les étudiants et enseignants perçoivent l’enseignement de la justice sociale en médecine dentaire au premier cycle. Méthodes : Nous avons effectué une recherche qualitative en utilisant des entretiens semi- dirigés avec des étudiants, professeurs et cliniciens de la Faculté de médecine dentaire de l’Université de Montréal. Nous avons recruté 18 participants en utilisant un échantillonnage déterministe jusqu’à saturation. Les entrevues ont été enregistrées et retranscrites intégralement. Elles ont ensuite été codées avec le logiciel QDA Miner 5.0 (Provalis 2016). Une analyse thématique a été entreprise pour dégager les thèmes émergents en utilisant une méthodologie qualitative. Résultats : Cinq thèmes ont émergé des résultats. Certains étudiants étaient plus enclins à s’intéresser à la justice sociale et à participer aux activités communautaires facultatives. L’enseignement actuel comporte des lacunes incluant un manque d’exposition à certains plans de traitements alternatifs. Certaines barrières à l’enseignement ont été identifiées, le plus important étant un manque de temps dans le curriculum. L’enseignement souhaité de la justice sociale inclurait une prise de conscience accrue et une participation active des étudiants, une prise de responsabilité pour motiver l’action et produire un changement. L’application de la justice sociale en médecine dentaire se traduit par des soins accessibles et adaptés au patient. Conclusion: Les résultats de cette étude fournissent des pistes de réflexion pour le développement d’un curriculum de justice sociale qui pourra être évalué et validé, dans le but de former des dentistes socialement compétents qui prodigueront des soins axés sur le patient. / Introduction : Social justice, empathy and social responsibility are emerging themes in dentistry. Many dental faculties have started incorporating these concepts in their curriculum, but our knowledge of the effectiveness of these initiatives is limited. The objective of this study was to understand how students and educators perceive social justice education in the undergraduate dentistry program. Methods : We performed qualitative research using semi-structured interviews with students, professors and clinical faculty at the Université de Montréal dental school. We recruited 18 participants using purposeful sampling until saturation. The interviews were recorded and transcribed integrally. They were coded using QDA Miner 5.0 (Provalis 2016). Thematic analysis was undertaken to elucidate emerging themes using qualitative methodology. Results : Five themes emerged from the results. Certain students were more inclined to be interested in social justice and participate in voluntary community-based activities. There were gaps in current teaching methods including a lack of exposure to certain alternative treatment plans. Some barriers to teaching were identified, the most important being a lack of time. Desired teaching of social justice would include increased awareness and active student participation, and taking responsibility to motivate action to produce social change. The application of social justice in dentistry involves accessible and adapted care for patients. Conclusion : The results of this study provide insight for the development of a social justice education curriculum in dentistry that can be evaluated and validated in order to form socially competent dentists who can provide patient-centered care to the community.