<p>Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstånd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstånd. Vilket mynnade ut i våra frågeställningar: Vad är apatiskt tillstånd och hur kan det uppstå? Varför drabbar detta i sådan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstånd på en institution? Vi har intervjuat personal på behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lästa litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det är ett äkta sjukdomstillstånd eller ett ”fejkat” tillstånd för att få uppehållstillstånd. Slutsatsen blev att de apatiska flyktingbarnen hamnar i en situation som består av hopplöshet och hjälplöshet. Deras enda trygga bas som oftast är modern har försvunnit då hon själv ofta drabbas av en depression och därför inte kan sköta om sitt barn på ett adekvat sätt. Tillfrisknandet av det apatiska barnet består av att man som behandlare bistår med att ge barnet vård och omsorg. Nyckeln till ett tillfrisknande ligger i att familjen får ett uppehållstillstånd. Ur ett behandlingsperspektiv spelar det ingen roll om tillståndet är ”fejkat” eller äkta för att ta familjen på allvar då ett ”fejkat” tillstånd visar att problemet är illa nog.</p>

Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstånd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstånd. Vilket mynnade ut i våra frågeställningar: Vad är apatiskt tillstånd och hur kan det uppstå? Varför drabbar detta i sådan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstånd på en institution? Vi har intervjuat personal på behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lästa litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det är ett äkta sjukdomstillstånd eller ett ”fejkat” tillstånd för att få uppehållstillstånd. Slutsatsen blev att de apatiska flyktingbarnen hamnar i en situation som består av hopplöshet och hjälplöshet. Deras enda trygga bas som oftast är modern har försvunnit då hon själv ofta drabbas av en depression och därför inte kan sköta om sitt barn på ett adekvat sätt. Tillfrisknandet av det apatiska barnet består av att man som behandlare bistår med att ge barnet vård och omsorg. Nyckeln till ett tillfrisknande ligger i att familjen får ett uppehållstillstånd. Ur ett behandlingsperspektiv spelar det ingen roll om tillståndet är ”fejkat” eller äkta för att ta familjen på allvar då ett ”fejkat” tillstånd visar att problemet är illa nog.

<p>Syftet med denna studie är att belysa situationen för asylsökande barn med uppgivenhetssymptom utifrån behandlarens perspektiv. Syftet är vidare att undersöka behandlarens upplevelser och erfarenheter av att vårda och stödja dessa barn.</p><p>Frågeställningarna som är i fokus berör den vård och stöd som behandlarna erbjuder till barnen och deras familjer, effekter av behandlingen samt specifika behandlingar som är särskilt verksamma i förhållande till de aktuella barnens tillstånd och behov.</p><p>Studien är av en kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av konstruktivistisk karaktär. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio behandlare som varit i direkt kontakt med barnen och deras föräldrar. Kommande tre teman har varit grundläggande i intervjuerna; symtombilden, vägen ut ur tillståndet och slutligen behandlarens reflektioner kring problemet/fenomenet.</p><p>Studiens teoretiska perspektiv som valdes i syfte att nå en ökad kunskap och förståelse kring fenomenet är; pervasive refusal syndrome, depressiv devitalisering, kvävande moderskap, hopplöshet hos barn, simulering samt munchenhausen by Proxy.</p><p>Studiens resultat och analys kom att visa att fenomenet apatiska flyktingbarn är mycket komplext i sig. Alla behandlare anser att en del barn är verkligt sjuka men att majoriteten av barnen avsiktligt framkallar detta tillstånd. Behandlare har kunnat bevittna flera tillfällen då barnet eller barnen kunde sitta utan hjälp samt gå och äta själva. Alla behandlare upplevde att det var svårt att samarbeta med en del av föräldrarna samt att det fanns ett starkt motstånd till behandlingsarbetet från föräldrarnas sida.</p>

Syftet med denna studie är att belysa situationen för asylsökande barn med uppgivenhetssymptom utifrån behandlarens perspektiv. Syftet är vidare att undersöka behandlarens upplevelser och erfarenheter av att vårda och stödja dessa barn. Frågeställningarna som är i fokus berör den vård och stöd som behandlarna erbjuder till barnen och deras familjer, effekter av behandlingen samt specifika behandlingar som är särskilt verksamma i förhållande till de aktuella barnens tillstånd och behov. Studien är av en kvalitativ design och den vetenskapliga positionen av konstruktivistisk karaktär. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio behandlare som varit i direkt kontakt med barnen och deras föräldrar. Kommande tre teman har varit grundläggande i intervjuerna; symtombilden, vägen ut ur tillståndet och slutligen behandlarens reflektioner kring problemet/fenomenet. Studiens teoretiska perspektiv som valdes i syfte att nå en ökad kunskap och förståelse kring fenomenet är; pervasive refusal syndrome, depressiv devitalisering, kvävande moderskap, hopplöshet hos barn, simulering samt munchenhausen by Proxy. Studiens resultat och analys kom att visa att fenomenet apatiska flyktingbarn är mycket komplext i sig. Alla behandlare anser att en del barn är verkligt sjuka men att majoriteten av barnen avsiktligt framkallar detta tillstånd. Behandlare har kunnat bevittna flera tillfällen då barnet eller barnen kunde sitta utan hjälp samt gå och äta själva. Alla behandlare upplevde att det var svårt att samarbeta med en del av föräldrarna samt att det fanns ett starkt motstånd till behandlingsarbetet från föräldrarnas sida.