This thesis has examined the Tekla Structures modeling software and answered the question of whether it could act as a suitable modeling program for the design department at Bjerking AB in Uppsala. The method used in this work is a case study of a previous project with existing basis to work form. The demarcation of the study was to examine only the usability of the foundations of in situ concrete.  The work examined three main areas within the design process. The first was to model the concrete elements then to model the reinforcing and ultimately production of the drawings. Because Autodesk Revit was the existing modeling program in the Department conducted the evaluation as a comparison between the two programs. The condition was that all three main parts would be made in the same program.  The results showed that Tekla Structures has great potential in the field of concrete modeling, and that it is a suitable modeling program to use for projects thats include foundations in situ concrete. The study has also shown the programs benefits to model reinforcement in 3D in these types of projects. / Detta examensarbete har granskat modelleringsprogrammet Tekla Structures och besvarat frågan om huruvida det kan fungera som ett lämpligt modelleringsprogram för konstruktionsavdelningen på Bjerking AB i Uppsala. Metoden som har använts i arbetet är en fallstudie av ett tidigare genomfört projekt med befintliga underlag att utgå ifrån. Avgränsningen i studien har varit att endast undersöka användbarheten i grundkonstruktioner av platsgjuten betong. Arbetet undersökte tre huvudområden inom projekteringsprocessen. Det första var att modellera betongelement sedan att modellera armering och till sist framtagning av ritningar. Eftersom Autodesk Revit var det befintliga modelleringsprogrammet på avdelningen genomfördes utvärderingen som en jämförelse mellan de två olika programmen. Förutsättningen var att alla tre hvududelarna skulle göras i ett och samma program.  Resultatet visade att Tekla Structures har stor potential inom området betongmodellering, och det är ett lämlpligt modelleringsprogram att använda för projekt som innefattar grundkonstruktioner i platsgjuten betong. Studien har även visat programmets fördelar med att 3D-modellera armeringen inom dessa typer av projekt.

KL-trä är ett stommaterial som blir allt intressantare på marknaden. Kunskapen är hos mångakonstruktörer idag begränsad. Genom att utgå från en betongstomme, där många konstruktörer har goderfarenhet av projektering och dimensionering, kan en jämförelse mellan dessa två stommaterial vara relevant. Frågan som då kan ställas är hur en KL-trästomme dimensioneras enligt Eurokoderna och vadskillnaderna och dess konsekvenser på boarea och byggnadshöjd, i jämförelse med en betongstomme. Genom att för en byggnad göra om dess betongstomme till en KL-trästomme så kunde dessa skillnader undersökas. KL-trä eller korslimmat trä är ett skivmaterial av sammanlimmade brädor, där vartannat lager liggerkorslagt mot föregående lager. Denna uppbyggnad ger KL-träskivan bärförmåga i två riktningar ochkan användas som vägg- och bjälklagselement. KL-trä är ett stommaterial med låg vikt, jämfört medexempelvis betong, och har precis som andra lätta konstruktioner utmaningar med att uppfylla ljudkrav. Trä som utsätts för brand brinner med en konstant hastighet. Då kolskiktet som bildas har enisolerande effekt, brinner det med en låg hastighet. Detta gör det enkelt att dimensionera för brand. KL-trä har mindre fuktbetingade rörelser jämfört med konstruktionsvirke. Handlingar för en referensbyggnad med betongstomme erhölls av Kåver & Mellin. Med målet attbehålla byggnadens ursprungliga arkitektoniska kvaliteter utformades en ny byggnad i KL-trä därhänsyn togs till krav för bärighet, ljud, värmeisolering, brand och fukt. Resultatet som presenteras är en metod för dimensionering av KL-träväggar och -bjälklag. Därefterföljer en uppställning av typdetaljer för väggar och bjälklag, dess ingående material och till vilken gradkraven uppfyllts. Förslag till anslutningar mellan utvalda byggnadsdelar visas. Boarean minskade iförhållande till referensbyggnaden. Byggnadhöjden alternativt rumshöjden påverkas negativt. KL-träbyggnaden visades väga 118 ton mindre än referensbyggnaden. Vid val av KL-trästomme måste hänsyn tas till den ökade tjockleken av lägenhetsskiljande bjälklagväggar som kan leda till minskad area och ökad byggnadshöjd, och dess ekonomiska konsekvenser. Den påtagliga skillnaden i vikt är betydelsefull vid grundläggning och hantering av vindlaster.