En person som yrkesmässigt förmedlar fastigheter är fastighetsmäklare. Förmedling tar sikte på att fastighetsmäklaren anvisar en motpart till sin uppdragsgivare och verkar för ett upprättande av köpeavtal mellan dessa. Genom fastighetsförmedling ändras ansvarsfördelningen mellan parterna då fastighetsmäklaren tillvaratar bådas intressen. Därmed uppstår frågan om vilken roll fastighetsmäklaren har och hur mycket ansvar som kan åläggas denne samt hur långtgående dennes undersöknings- och upplysningsplikt sträcker sig. Fastighetsmäklaren ska i sin förmedling agera omsorgsfullt samt värna om god fastighetsmäklarsed, vilket utvecklas genom rättspraxis. Denne ska även agera opartiskt gentemot båda parter i samband med att denne tillvaratar uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Fastighetsmäklaren ska genomgå fastigheten med säljare och erhålla uppgifter från denne. Dock kan svårigheter uppstå med att avgöra hur omfattande fastighetsmäklaren ska undersöka säljarens uppgifter. Dennes upplysningsplikt innebär att information av betydelse för parterna ska vidarebefordras samt att denne ska upplysa parterna om deras undersöknings- respektive upplysningsplikt. Vad som är av betydelse varierar beroende på partens preferenser och bedöms i varje enskilt fall. Några förekommande tvister inom fastighetsköp är boarea, lockpriser och svikligt förfarande. Det finns ingen heltäckande lösning för dessa tvister och en lagreglering skulle inte leda till att tvister upphör att uppstå. Fastighetsmäklaren erhåller sitt arvode från säljaren av objektet och därmed kan dennes opartiskhet ifrågasättas särskilt när arvodet baseras på provision. En möjlig lösning är att köpare och säljare anlitar var sin fastighetsmäklare. Den främsta fördelen är att fastighetsmäklaren besitter kunskap om fastigheter genom sin yrkeserfarenhet, vilket köparen saknar. Denne kan således minimera risken att bli vilseledd av uppgifter. Fastighetsmäklaren intar rollen som ombud och därmed uppstår inte någon intressekonflikt. Den främsta nackdelen är ansvarsfördelningen av undersökningsplikten mellan köparen och fastighetsmäklaren samt kostnader som uppkommer för köparen vid anlitande. Vi förespråkar en fastighetsmäklare med hänsyn till lösningarna och diskussionen i analysen.

Purpose: The purpose of this degree project was to compare the differences in energy demand for three different sizes of smaller, detached one-family houses in Sweden, and to investigate the advantages and challenges of living in a significantly smaller house than the typical Swedish one-family house. Method: The comparison was made between one typical sized detached one-family house and two significantly smaller houses of the same technical standard. The differences in energy demand for the three houses focused on heat losses, passive heat gain and the demand for active heating. To investigate the advantages and challenges of living in significantly small houses information was gathered through different sources of literature and from other people’s experiences. Results: The result showed that the smallest of the three houses had 87 percent lower demand for active heating than the largest house, and the second smallest house had 59 percent lower demand for active heating than the largest house. In addition, the heating season for the smallest houses was three months shorter per year than for the other two houses. The advantages of living in a significantly smaller house than the typical Swedish one-family house was mainly economically and environmentally based. The challenges were mainly the limited space that a smaller living area entails. Conclusions: The project concluded that there is a significant amount of energy that can be saved by choosing to live in a smaller house than the typical Swedish one-family house, and that the advantages of living in a smaller house was greater than the challenges.

KL-trä är ett stommaterial som blir allt intressantare på marknaden. Kunskapen är hos mångakonstruktörer idag begränsad. Genom att utgå från en betongstomme, där många konstruktörer har goderfarenhet av projektering och dimensionering, kan en jämförelse mellan dessa två stommaterial vara relevant. Frågan som då kan ställas är hur en KL-trästomme dimensioneras enligt Eurokoderna och vadskillnaderna och dess konsekvenser på boarea och byggnadshöjd, i jämförelse med en betongstomme. Genom att för en byggnad göra om dess betongstomme till en KL-trästomme så kunde dessa skillnader undersökas. KL-trä eller korslimmat trä är ett skivmaterial av sammanlimmade brädor, där vartannat lager liggerkorslagt mot föregående lager. Denna uppbyggnad ger KL-träskivan bärförmåga i två riktningar ochkan användas som vägg- och bjälklagselement. KL-trä är ett stommaterial med låg vikt, jämfört medexempelvis betong, och har precis som andra lätta konstruktioner utmaningar med att uppfylla ljudkrav. Trä som utsätts för brand brinner med en konstant hastighet. Då kolskiktet som bildas har enisolerande effekt, brinner det med en låg hastighet. Detta gör det enkelt att dimensionera för brand. KL-trä har mindre fuktbetingade rörelser jämfört med konstruktionsvirke. Handlingar för en referensbyggnad med betongstomme erhölls av Kåver & Mellin. Med målet attbehålla byggnadens ursprungliga arkitektoniska kvaliteter utformades en ny byggnad i KL-trä därhänsyn togs till krav för bärighet, ljud, värmeisolering, brand och fukt. Resultatet som presenteras är en metod för dimensionering av KL-träväggar och -bjälklag. Därefterföljer en uppställning av typdetaljer för väggar och bjälklag, dess ingående material och till vilken gradkraven uppfyllts. Förslag till anslutningar mellan utvalda byggnadsdelar visas. Boarean minskade iförhållande till referensbyggnaden. Byggnadhöjden alternativt rumshöjden påverkas negativt. KL-träbyggnaden visades väga 118 ton mindre än referensbyggnaden. Vid val av KL-trästomme måste hänsyn tas till den ökade tjockleken av lägenhetsskiljande bjälklagväggar som kan leda till minskad area och ökad byggnadshöjd, och dess ekonomiska konsekvenser. Den påtagliga skillnaden i vikt är betydelsefull vid grundläggning och hantering av vindlaster.

Purpose: The world is supposed to aim for a maximal global warming of 1,5 degrees Celsius which means an ecological footprint of 1,3-ton CO2e/person, year. How much does a sustainable living situation affect the living area per person? With the help of a typical Swedish house and a lifecycle analysis the living area is put in relation to the 1,5-degree aim. The purpose of this report is to investigate how the fulfilling of the 1,5-degree aim will affect the living area per person.    Method: The research approach in the report is quantitative were a meta study and a case study compose the research strategy. The data collecting methods are a literature study and a document analysis. Lastly the report uses calculations and lifecycle analysis for analyzing and compiling the results.  Findings: The goal value for the facility sector should come down to 0.3217ton CO2e/person, year. The typical-house uses 0,6637 ton CO2e/person, year. The results show an unsustainable situation from today’s living situation. It would take between eight to twelve people in the typical house to reach the goal value for the facility sector.   Conclusion and recommendations:   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="39" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Individuals cannot understand their own effect of their living situation when it is measured in CO2e/square meter. Lifecycle analysis, energy-declarations and other things relevant for the living situation should be measured per person who uses the space to give perspective on the climate impact.   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="39" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">A tangible goal value for a sector is extremely hard to define and mostly up to the contemplators’ value and logic. The breakdown of the sectors needs to become clearer and more consequent for a better possibility to compare.  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="39" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">We got knowledge from Birkved, Brejnrod, Kalbar och Petersens (2017) report of how both the construction and consumption stages needs to change and how that isn’t nearly enough. Clearer instruments towards electricity from solar-, wind- and hydro power for real estate owners in all sizes is a recommendation.   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="39" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">It is clear how both individuals and companies need to open their eyes for what it is going to take and how far it is to reach a sustainable situation. Which means that politics need to take a much harder grip on the situation. Such as the demand on the environment declaration should have a maximum value.   Limitations: The lifecycle analysis has missing parts of the transport stage and the entire production stage.   PRINCE’s version of how to divide the sectors is from 2014 but uses numbers from 2016 over Sweden’s total CO2e emissions.   The facility sector contains more categories than what is taken into account in the lifecycle analysis / Syfte: Världen ska eftersträva en maximal global uppvärmning på 1,5 grad och därmed ett maximalt ekologiskt fotavtryck på 1,3 ton CO2e/person, år. Hur mycket påverkas boarean per person om man vill ha ett hållbart boende? Med hjälp av ett svenskt typhus och en livscykelanalysberäkning sätts boarean i relation till 1,5-gradsmålet. Examensarbetets syfte är att undersöka hur uppfyllandet av 1,5-gradsmålet påverkar boarean per person.   Metod: Rapporten kommer genomföras med en kvantitativ forskningsansats där en metastudie och fallstudie utgör forskningsstrategin. Till dem används datainsamlingsmetoderna litteraturstudie och dokumentanalys. Slutligen sker bearbetning och dataanalys med hjälp av beräkningar och en livscykelanalys för att kunna sammanställa och jämföra resultat.  Resultat: Målvärdet för boendesektorn bör komma ner till 0,3217 ton CO2e/person, år. Typhuset gör av med 0,6637 ton CO2e/person, år. Resultatet visar på en ohållbar situation utifrån dagens boendeförhållande.  För att nå målet idag skulle det krävas att det bodde mellan åtta och tolv personer i det svenska nybyggda typhuset.  Slutsats och rekommendationer:   <li data-leveltext="%1." data-font="" data-listid="47" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">En individ kan inte förestå sin påverkan av sitt boende då det mäts i CO2e/kvm. Livscykelanalyser, energideklarationer och andra relevanta saker för boendet bör mätas per person som nyttjar ytan för att kunna ge perspektiv på klimatpåverkan.  <li data-leveltext="%1." data-font="" data-listid="47" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Ett konkret målvärde för en sektor är extremt svårdefinierat. Sektorernas indelningar skulle behöva bli tydligare och mer konsekventa för bättre jämförelsemöjligheter.   <li data-leveltext="%1." data-font="" data-listid="47" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Från bland annat Birkved, Brejnrod, Kalbar och Petersens (2017) rapport blev vi upplysta om hur både byggkonstruktion och drift behöver förändras men att det inte är tillräckligt. Hårdare styrmedel för el från sol-, vind- och vattenkraft för fastighetsägare av alla storlekar är en rekommendation.   <li data-leveltext="%1." data-font="" data-listid="47" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">Det är tydligt hur både individer och företag behöver få upp ögonen för vad som krävs och hur långt det är att nå dit. Vilket innebär att politiken behöver ta mycket hårdare tag. Exempelvis skulle kravet om en klimatdeklaration på skede A1-A3 också kunna innehålla ett maximalt värde.   Begränsningar:  Livscykelanalysen rymmer inte den del som innefattar transporter från bygg och installationsprocessen i transport (A4) och inget av bygg och installationsprocessen (A5). PRINCE:s sektorindelning över växthusgasutsläpp från 2014 används med siffror från Naturvårdsverket från 2016 över Sveriges totala CO2-utsläpp.  Boendesektorn innefattar fler utsläppsområden än vad som ingår i en livscykelanalys.