Every other youth in Sweden doesn't feel included in society. Youths don't feel represented or visible in the societal development, and urban planners find it hard to include youths in planning processes. Therefore this paper aims to explore the methods, challenges and possibilities concerning youth-inclusion in the urban planning of the swedish municipality of Linköping. The study is conducted through a thematic analysis of interviews with employees at the planning department of Linköping, as well as a content analysis of strategic documents produced by the department. The results found that the municipality uses a plethora of different methods to include youths in planning processes, but they face challenges regarding low turn-ups, communication barriers as well as trying to sustain the youth perspective in an adult-driven process. The study found that methods for involving youth have to be adapted to the target group. However, youths are often generalized into a single group targeted with the same methods, but individual differences should be accounted for. In practice, that approach is resource-intensive. / Varannan ungdom i Sverige känner sig exkluderad i samhället. Ungdomar känner sig inte representerade eller synliga i samhällsutvecklingen, och samhällsplanerare finner det svårt att inkludera ungdomar i planprocesser. Studien syftar till att utforska de metoder, utmaningar och möjligheter som Linköpings kommun har gällande involvering av ungdomar i den fysiska planeringen. Studien baseras på en tematisk analys av intervjuer med anställda på kommunens planeringskontor, samt en innehållsanalys av strategiska dokument utgivna av planeringskontoret. Resultaten visade att kommunen använder sig av en mångfald av metoder för att inkludera ungdomar planprocesser, men står inför utmaningar angående antalet unga som deltar, kommunikationsbarriärer samt vikten av att bevara ungdomsperspektivet i processer som drivs av vuxna. Metoder för ungdomsinvolvering måste anpassas för målgruppen. Ungdomar generaliseras ofta som en grupp, men individer har olika preferenser vilket borde speglas i metodvalet. Det är i praktiken ett tillvägagångssätt som är resurskrävande.

Studien syftar till att jämföra hur kommuner kommunicerar till ungdomar och involverar dem i beslutsfattande i samband med stadsutvecklingsprojekt. Syftet är även att utvärdera effektiva metodval för kommunikation och medborgardialog med ungdomar som målgrupp. Syftet besvaras genom en fallstudie där tre kommunala stadsutvecklingsprojekt jämförs; Stockholms stadsbyggnadskontor barn- och ungdomssamråd i samband med framtagning av en ny översiktsplan, Skärholmens stadsdelsförvaltnings ombyggnation av Flygplansparken och Unga Kommunutvecklare Norrköping 2016. De forskningsfrågor som ligger till grund för fallstudien berör vilka dialogmetoder som används i kommunikation med ungdomar under dessa stadsutvecklingsprojekt och hur väl dessa bedöms fungera. Forskningsfrågorna berör även vilka strategiska mål och riktlinjer som används för att involvera ungdomar i beslutsfattandet i samband med stadsutvecklingsprojekt, samt vilka utmaningar kommunanställda tjänstepersoner ser med ungdomsdialog på projektnivå. Slutligen undersöks även hur uppföljning och återkoppling genomförs, samt hur ungdomar upplever kommunens kommunikativa arbete i rollen som delaktiga i medborgardialogen och mottagare av kommunikation.