This study focuses on science education in primary school. The aim is to systematize and exemplify the content in primary science, not only scientific content but everything surrounding teaching in science, in the forms of a didactical model. The study was performed in grades 1-3 (ages 7-10) in a Swedish primary- and lower secondary school. Four primary school teachers and their classes were followed in their teaching in science education. The empirical data consists of field notes, video- and audio recordings from in total 17 science lessons. The results show how science education in primary school contains much more than just teaching a scientific content. The results also show how teachers, in relation to, and simultaneously with, the scientific content, also teach students in speaking, reading, writing and in social interaction with others. The three types of content areas that were identified were systematized into a didactical model called ‘didactic score’. The didactic score highlights that all these parts in the teaching situation is performed simultaneously, but that different parts may be fore fronted and other parts may be put in the background during the process of teaching. The teacher has a prominent role in directing the students’ attention towards the different parts in the didactic score, in order to give the students conditions for creating continuity in the learning process.

This compilation licentiate thesis focuses on geography teaching in a digital teaching and learning environment in the Swedish secondary school. Departing from a subject-didactic perspective, the aim was to explore the relation between teachers’ knowledge base, choices and usage of digital tools and geography teaching. The preconditions to develop students geographical thinking has been of specific interest. The thesis consists of two joint studies: a regional survey (n=47) and a case study based on workshops. The results from the first study formed a basis for the design of the second study. The study draws on theories on teachers’ knowledge base, pedagogical content knowledge and TPACK.  The first study focused on teachers’ view of what secondary geography education implies in a digital teaching and learning environment. The second study explored secondary social science teachers’ curriculum thinking when constructing lesson plans containing geographical analyses with subject-specific digital tools (SSDT). The results reveal that handling geographical analysis in geography education stand out as a complex content that challenges teachers’ professional management competence. The usage of digital tools and SSDTs, such as GIS, varies. Subject specific games are commonly used in geography teaching. However, SSDTs that provide great amount of geographical data, for instance GIS, are not as commonly used. Moreover, results from the second study indicate that most participating teachers engaged in geographical thinking when planning their lessons, but there is an imbedded difficulty regarding transforming such thinking into student instructions. Also, integrating the SSDTs in the lesson plans proved to be challenging for some of the teachers. This implies developing each knowledge aspect is crucial alongside developing an integration of the knowledge aspects. / Den här studien utgår från ett ämnesdidaktiskt perspektiv och undersöker relationen mellan högstadielärares kunskapsbas, val och användning av digitala verktyg och geografiundervisning. Två delstudier ligger till grund för studiens resultat. Den första delstudien består av en regional enkätstudie med SO-lärare i årskurserna 7-9, vilken undersöker lärarnas val och användning av digitala verktyg i geografiundervisningen. Resultaten från den första delstudien gav underlag och uppslag för hur nästa delstudie skulle designas. Den andra delstudien är utformad som en fallstudie, och baseras på workshops med en grupp högstadielärare. Den fokuserar på lärares planering av undervisningen där elever får göra geografiska analyser med hjälp av ämnesspecifika digitala verktyg (ÄSDV) i syfte att utveckla det geografiska tänkandet. Studien vilar på teorier om lärares kunskapsbas, TPACK och ett geografididaktiskt forskningstema, geografiskt tänkande. Resultaten visar att geografiska analyser är ett komplext ämnesinnehåll och därmed även ett utmanande inslag i geografiundervisningen. Överlag används digitala verktyg i undervisningen men ÄSDV som innehåller stor mängd geografiska data (t. ex. geografiska informationssystem), används i markant lägre utsträckning. Studien visar även att integrationen mellan olika aspekter i lärarens kunskapsbas är central för att genomföra en undervisning som utvecklar geografiskt tänkande med hjälp av digitala verktyg.

I denna undersökning studerades en grupp gymnasieelevers kunskapsutveckling i samband med ett kursmoment, bestående av fyra olika delmoment, som konstruerades som en del av denna undersökning. Eleverna som deltog i undersökningen går för tillfället i årkurs 1 på Naturvetenskapsprogrammet och den kurs som eleverna läste och som kursmomentet genomfördes i var kemi 1. Kursmomentet genomfördes med målsättning att utöka elevernas kunskaper inom utvalda ämnesområden från ämnesplanen i kemi, men också med syfte att skapa förutsättning för eleverna att utveckla Scientific Literacy samt stärka sin förmåga att kunna diskutera och att ta ställning i olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Detta undersökes genom att dels låta eleverna besvara en enkät där de själva fick ta ställning till sin egen kunskapsutveckling efter att de hade deltagit i kursmomentet, men även genom att granska deras kunskaper i samband med rättningen av den hemuppgift som eleverna utförde som sista del av momentet. I uppgiften efterfrågades att eleverna dels skulle beskriva olika kemiska analystekniker, men också att redogöra för potentiella lösningar till olika miljöproblem utifrån principer för hållbar utveckling. De slutsatser som kunde dras utifrån undersökningen var att kursmomentet hade gett förutsättningar för eleverna att stärka sina kunskaper och förmågor inom de efterfrågade ämnesområdena. Dock framkom också att viss bearbetning av de olika delarna av momentet behöver genomföras för att ytterligare stärka korrelationen mellan utförandet av kursmoment och de mål som det var avsett att uppnå. Både under och efter genomförande av kursmomentet analyserades även den didaktiska process som ägt rum i samband med arbetet. Utifrån detta kunde slutsatser presenteras angående hur man som kemilärare kan resonera kring organisering av arbete och planering av tidsåtgång, om man önskar utforma ett liknande kursmoment eller vill använda det som ligger till grund för detta arbete / In this research, the knowledge development of a group of high school students during a course component was studied. The course component, which consisted of four separate parts, was developed for this investigation. The students who participated in the investigation are all in year one in high school, and study at the Science programme. The course component was included in their chemistry course. The course component was developed to increase the students’ knowledge within selected topics from the curriculum, however, also to offer the postulation to develop Scientific Literacy, as well as to increase their ability to discuss societal issues while including a scientific perspective. To be able to carry out the investigation, two different data selections were accomplished. One where the students responded to a survey, where they had to reflect upon their own knowledge development, and another, where their subject knowledge was examined during the assessment of an assignment that they had to carry out as the last part of the course component. The instructions for the assignment was to first describe different analytical tools used in chemistry, and secondly, to narrate different solutions on how to deal with environmental issues, using a perspective of sustainable development. The conclusion drawn from this research is that the course component provided the students the opportunity to increase their knowledge and their strengthen abilities within the requested subject areas. However, it also emerged from the study that, if the different parts om the course component were to be adjusted, the result might have been more successful and the correlation between the course component and the main purposes for it to be carried out might had been stronger. The didactical process that has been carried out during this work has also been analysed. Hence, suggestions about how to reflect upon time requirements and work organisation if one, as a teacher, wishes to either implement this course component in their own tutoring, or do something similar, is presented in the end of this report.