Sammanfattning   Titel: Från ekonomistudent till företagsekonom – En studie om efterfrågade färdigheter, ansvar och undervisning i ämnet företagsekonomi Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Pernilla Ingvarsson & Malin Swee Handledare: Jonas Kågström Datum: 2012 - maj Syfte: Denna uppsats syftar till att analysera universitetslärares uppfattning om de färdigheter som näringslivet efterfrågar samt att identifiera dessa. Vi analyserar även vilka moment som universitetslärare anser främja dessa färdigheter. Högskolan i Gävle har en vision som bland annat innefattar mål om en utvecklad samverkan med näringslivet och ett ökat utbud av professionsutbildningar, i och med detta blir vår studie aktuell. Metod: I arbetet med denna uppsats har vi använt ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. För att samla in vår primärdata har vi genomfört fem semi-strukturerade personliga intervjuer. Vår sekundärdata är hämtad från vetenskapliga artiklar, övrig litteratur och Internetkällor. Resultat & Slutsats: Yrkesfärdigheter som kommunikation, global medvetenhet, ledarskap, professionellt beteende, presentationsteknik, kritiskt tänkande, problemlösningsförmåga och förmåga att kunna arbeta i grupp såväl som självständigt, är något som går att lära ut och som vi anser vara viktigt att lägga fokus på i en högskoleutbildning. Sociala färdigheter, flexibilitet och engagemang är något som också efterfrågas men som vi anser vara studentens eget ansvar att lära sig att utveckla under sin studietid då dessa färdigheter är personlighetsbaserade och därmed svåra att lära ut. Vi kom fram till att lärare har ansvar över att tillämpa undervisningsmoment som främjar utvecklingen av yrkesfärdigheter och att det är studenternas ansvar att utveckla de individuella färdigheterna. Vår studie visar även att det är viktigt för högskolor och universitet att ha ett samarbete med näringslivet. Förslag till vidare forskning: Då vi inte ingående behandlat vilka färdigheter näringslivet efterfrågar kan man göra en vidare forskning gällande detta. I och med att visionen omfattar hela Högskolan i Gävle skulle det vara intressant att undersöka hela högskolans kontakt med näringslivet, då vi i denna uppsats endast behandlat E-institutionens. Ett sista förslag är att undersöka hur stort intresse det lokala och regionala näringslivet i Gävleborg har angående ett utökat samarbete med Högskolan i Gävle. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats bidrar med att lärare får en insyn i vikten av att ha en kontakt med näringslivet och genom denna kontakt få reda på vilka färdigheter näringslivet anser att studenter ska besitta. De kan, i och med denna vetskap, i viss mån skapa undervisningsmoment som främjar utvecklingen av dessa. Nyckelord: Yrkesfärdigheter, kontakt, ansvar, undervisningsmoment och samarbete.

The main aim of this study was to research what students’ perceptions of the ideal citizen are. Thus the aim was also to explore which skills or knowledge studets feel they require, with special regards to practical learning exercises, in order to become their ideal citizen. In order to fulfill the main aim, the study also aspired to explore upper-secondary students’ experiences of practical learning exercises within their previous civics education, their opinions on practical learning exercises and what types of practical learning exercises they wish their civics education would include. Semi-structured interviews were used as the data collection method for this study. The data analysis method used was qualitative content analysis. The study found that the experiences of practical learning methods were highly varied amongst the participants. School elections and work or economics related exercises were most common. Furthermore, the study found that 80% of participants were positive to practical learning activities within the subject of civics, the other 20% were neutral. All participants could name a practical learning exercise they wished their civics education would include. The most common desires were exercises related to human interaction in some form. The study found the most commonly identified citizen idealtype to be the personally responsible, the democratically informed and the justice-oriented citizen. Finally, the type of knowledge that was most forthcoming was social reconstructionism and social efficiency. The findings of this study were in accordance with the previous research in the field. The findings of this study are relevant as they provide a guideline for future teaching within the civics subject in Sweden where students’ wishes are accounted for in alignment with the Swedish democracy mission.

Trots att det inom forskningsvärlden propageras för formativ bedömning, kan man i dagsläget notera en mycket stor variation gällande införlivandet av, samt effekter av, formativ bedömning i skolor. Metoder för att kartlägga formativ bedömningspraxis fordras för att kunna särskilja på ”god” respektive ”mindre god” formativ bedömningspraxis. Syftet med föreliggande uppsats var att, med hjälp av en elevenkät och multivariata projektionsmetoder såsom PCA och PLS-DA, kartlägga, och särskilja, formativ bedömningspraxis hos sex olika gymnasieklasser som genomfört kursen kemi 2. Ett sekundärt syfte var även att, med samma verktyg, försöka karakterisera och särskilja frekvenser av olika genomförda undervisningsmoment inom samma kurs och klasser. Studien visade, på ett grafiskt och illustrativt sätt, en stor variation av upplevelser av formativ bedömning inom de tillfrågade klasserna. Vidare visade sig PCA vara ett utmärkt verktyg för att identifiera elevsvar som låg utanför den ”normala” variationen. Genom en PLS-DA-analys påvisades en skillnad i frekvenser av genomförda undervisningsmoment mellan två kommunala och en privat skola – även om dessa resultat bör tolkas med en viss försiktighet.

I denna undersökning studerades en grupp gymnasieelevers kunskapsutveckling i samband med ett kursmoment, bestående av fyra olika delmoment, som konstruerades som en del av denna undersökning. Eleverna som deltog i undersökningen går för tillfället i årkurs 1 på Naturvetenskapsprogrammet och den kurs som eleverna läste och som kursmomentet genomfördes i var kemi 1. Kursmomentet genomfördes med målsättning att utöka elevernas kunskaper inom utvalda ämnesområden från ämnesplanen i kemi, men också med syfte att skapa förutsättning för eleverna att utveckla Scientific Literacy samt stärka sin förmåga att kunna diskutera och att ta ställning i olika samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. Detta undersökes genom att dels låta eleverna besvara en enkät där de själva fick ta ställning till sin egen kunskapsutveckling efter att de hade deltagit i kursmomentet, men även genom att granska deras kunskaper i samband med rättningen av den hemuppgift som eleverna utförde som sista del av momentet. I uppgiften efterfrågades att eleverna dels skulle beskriva olika kemiska analystekniker, men också att redogöra för potentiella lösningar till olika miljöproblem utifrån principer för hållbar utveckling. De slutsatser som kunde dras utifrån undersökningen var att kursmomentet hade gett förutsättningar för eleverna att stärka sina kunskaper och förmågor inom de efterfrågade ämnesområdena. Dock framkom också att viss bearbetning av de olika delarna av momentet behöver genomföras för att ytterligare stärka korrelationen mellan utförandet av kursmoment och de mål som det var avsett att uppnå. Både under och efter genomförande av kursmomentet analyserades även den didaktiska process som ägt rum i samband med arbetet. Utifrån detta kunde slutsatser presenteras angående hur man som kemilärare kan resonera kring organisering av arbete och planering av tidsåtgång, om man önskar utforma ett liknande kursmoment eller vill använda det som ligger till grund för detta arbete / In this research, the knowledge development of a group of high school students during a course component was studied. The course component, which consisted of four separate parts, was developed for this investigation. The students who participated in the investigation are all in year one in high school, and study at the Science programme. The course component was included in their chemistry course. The course component was developed to increase the students’ knowledge within selected topics from the curriculum, however, also to offer the postulation to develop Scientific Literacy, as well as to increase their ability to discuss societal issues while including a scientific perspective. To be able to carry out the investigation, two different data selections were accomplished. One where the students responded to a survey, where they had to reflect upon their own knowledge development, and another, where their subject knowledge was examined during the assessment of an assignment that they had to carry out as the last part of the course component. The instructions for the assignment was to first describe different analytical tools used in chemistry, and secondly, to narrate different solutions on how to deal with environmental issues, using a perspective of sustainable development. The conclusion drawn from this research is that the course component provided the students the opportunity to increase their knowledge and their strengthen abilities within the requested subject areas. However, it also emerged from the study that, if the different parts om the course component were to be adjusted, the result might have been more successful and the correlation between the course component and the main purposes for it to be carried out might had been stronger. The didactical process that has been carried out during this work has also been analysed. Hence, suggestions about how to reflect upon time requirements and work organisation if one, as a teacher, wishes to either implement this course component in their own tutoring, or do something similar, is presented in the end of this report.

Studien belyser läsinlärningens betydande roll för varje elevs läsförmåga, med syfte att undersöka vilka metoder lärare använder i den tidiga läsinlärningen för att elever ska utveckla fonologisk medvetenhet i årskurserna F-3, samt vilka strategier som skapar motivation i läsinlärningen. Det resulterade i frågeställningarna: Vilka metoder och undervisningsmoment i den tidiga läsinlärningen använder lärare inom årskurserna F-3 för att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet?  Hur skapar lärare strategier för att underlätta för och motivera elevers läsinlärning? Bakgrund och tidigare forskning presenterar olika läsinlärningsmetoder i syfte att ge läsaren goda kunskaper om forskningsområdet. Semistrukturerade intervjuer med 14 verksamma lågstadielärare ligger till grund för vår empiri. Empirin vägs samman med tidigare forskning i diskussionsdelen och utifrån ett pragmatiskt perspektiv och “lära genom görandet” som teoretiskt perspektiv. Via empirin framkom tre teman; arbete med elevaktiva övningar, lärares struktur på läsundervisningen och lärarnas arbetssätt och mätning gällande progression av avkodningsförmågan. Resultatet visade att samtliga lärare använder olika läsinlärningsmetoder och undervisningsmoment för att skapa kreativa och elevaktiva lektioner, där strategier som rim och ramsor, stavelseträning, kooperativa övningar, Bornholmsmodellen, Fonomix och andra språklekar innefattas. Genom att utveckla den fonologiska medvetenheten förbättrades elevernas läsflyt. Studien visade att lärarna inte använder endast en läsinlärningsmetod, utan valde ut delar av metoderna som de ansåg vara mest framgångsrika och givande för eleverna. Genom att lärarna arbetade varierat och använde mycket repetition i undervisningen skapades glädje och motivation, vilket ledde till att eleverna utvecklade ett intresse genom att de fick vara delaktiga i sin egen utveckling av den fonologiska medvetenheten. / The purpose of this study was to highlight the significant role that learning how to read has in each pupil's life. This study aims to examine which methods teachers use in grades F-3, when the pupils are learning how to read, to get them to be skillful readers and form phonological awareness. The study also examines which strategies teachers use to motivate early reading. This resulted in the questions: What methods and tools do teachers use in grades F-3, when pupils are learning to read and develop their phonological awareness? How teachers use strategies to aid and motivate pupils' early reading ability? The study is based on semi-structured interviews with fourteen working primary school teachers. The study holds a pragmatic perspective, with “learning by doing” as a theoretical perspective. Through the analysis of the empirical data three themes emerged: teaching with pupil active exercises, teacher's structure of reading instruction and how teachers work and measure the progression of pupils' decoding skills. The study concluded that all teachers use different reading strategies and teaching tools to create creative and pupil engaged lessons, where work with rhymes, syllable training, cooperative exercises, the Bornholm model, Fonomix and other language games are included. When phonological awareness has developed, pupils showed better reading fluency and higher results in reading exercises. The study shows that the teachers do not only use one method when the pupils are learning to read. Instead, teachers selected parts of different methods that they consider to be the most successful, effective, and most rewarding exercises for the pupils. Because the teachers worked variedly and used a lot of repetition, joy and motivation were created, which led to the students developing an interest by being able to participate in their own development of phonological awareness.