No description available.

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin. Denna kvalitativa studie bygger på strukturerade telefon- och mailintervjuer i samband med samling av sekundärdata vilket tillsammans skapar empirins underlag. Studien består av åtta telefonintervjuer och tre mailsvar Studien är av deduktiv natur då den undersöker innovationen utifrån redan befintliga teorier. I användandet av teorin återfinns ingen undersökning av innovationen, istället har innovationer av närliggande karaktär studerats för stödjande av faktorernas vikt för adaptionen av innovationen. Resultaten visar att relativa fördela, kompatibilitet, svårighet att använda och uppfattad risk bör vara de främsta faktorerna. Utöver dessa faktorer finns bevis som pekar på att sociala influenser och tekniskt intresse även är viktiga för Bitcoins adaption.

Innovation adoption har etablerat sig i forskningslitteratur som den enskilda processen bestående av en serie olika etapper som man genomgår från att först höra om en produkt till att slutligen adoptera den (Rogers, 2003). Den gemensamma teorin i litteraturen för innovation adoption riktar sig till diffusionen av innovationen över tid och adoptionsprocessen som genomgår de olika s.k. “adopter groups”. Forskning belyser de osäkerheter som nya innovationer kan ha och utmaningarna med att adoptera sådana innovationer, samtidigt som man bortser från möjligheten att konceptualisera användandet av innovationen, och minska osäkerheten genom kommunikation av information som ingår i själva innovationen. Denna rapport kommer att lyfta denna klyfta i kunskap genom att bedöma inflytandet av adoptering av innovation genom att kommunicera värderingar.  Detta examensarbete baseras på litteraturstudier, kvalitativ och kvantitativ forskning samt generativa sessioner, som utgör ett komplementärt perspektiv och bidrar med kunskap och förståelse till varför, vad och hur människor adopterar innovationer samt dess konsekvenser för både företaget och dess kunder. Studien har identifierar flera kundsegment. Denna rapport visar också på möjligheterna med att minska på de upplevda osäkerheterna samtidigt som man kan öka inflytandet av adoptering av nya innovationer genom att kommunicera värderingar genom sammansättning av signaler som innehåller verbala och visuella s.k. “triggers”. Dessutom introducerar denna studie ett nytt sätt att påverka inflytandet av adoptionen av nya innovationer med avseende på tekniska tillämpningar och möjligheterna med att göra det på en mycket större skala, digitalt. / Innovation adoption has established itself in literature as the individual process which consists of series of stages one undergoes from first hearing about a product to finally adopting it (Rogers, 2003). The common theory in innovation adoption literature addresses the diffusion of innovation over time, and the adoption process it undergoes by various adopter groups. Research highlights the uncertainties novel innovations might possess and the challenges of adopting such innovations, disregarding the opportunity to conceptualize the usage of the innovation, and reduction of uncertainty through communication of information embodied in the innovation itself. This report will address this gap in knowledge by assessing the influence of innovation adoption through the communication of values. This thesis report is based on literature studies, qualitative and quantitative research and generative sessions, which serve as a complementary perspective and add knowledge and understanding about why, what and how people adopt innovations, and its implications for both the company and its customers. The study has revealed the identification of several customer segments. This report also shows the possibilities of reducing perceived uncertainties while enhancing the adoption of novel innovations by communicating values through the composition of signals containing verbal and visual triggers. Moreover, this study introduces a different way of influencing the adoption of novel innovations with regards to technological applications and the possibilities of doing so on a much larger scale, digitally.

I samband med den digitala teknikens utveckling som i dag är en stor del i många människors liv och vardagliga aktiviteter påverkas också sättet människor konsumerar och kommunicerar på. Generation Z är generationsgruppen som redan under uppväxten integrerat sina liv med den digitala tekniken och den har därför präglat generationen. Utvecklingen av digital teknik handlar om att hela tiden effektivisera och optimera, vilket också satt nya krav på hur konsumenter väljer att betala för produkter, tjänster och till varandra. Mobila betalningar är en av de växande alternativen till transaktioner och motsvara både betalningar med fysiska sedlar och kreditkort. Kina är i framkant gällande mobila betalningar och i Sverige ökar användningen av mobila betalningar för varje år.    Syftet med forskningsstudien är därmed att ta reda på jämförelsen mellan Sverige och Kina samt konsumenters adoption till mobila betalningar. Fokusgruppen i forskningsstudien är generation Z och för att kunna utföra studien används teorin Diffusion of innovations av Rogers (2003). Forskningsstudien använder sig av de fem befintliga variabler inom diffusion of innovations som teoretiskt bas för adoptionen till mobila betalningar där ytterligare två variabler lades till (Upplevd risk och socialt inflytande). Teoretiska basen konstaterades därmed av variablerna: relativa fördelar, kompatibilitet, komplexitet, observerbarhet, prövbarhet, upplevd risk och socialt inflytande. Totalt sett konstruerades 14 hypoteser för forskningsstudien.    För att kunna utföra forskningsstudien användes forskningsmetoden kvantitativ tvärsnittsstudie. Data som samlades in var via webbenkäter där de skickades ut till både svenska och kinesiska konsumenter. Totalt samlades in 125 webbenkät svar som kunde användas för analys där 50 var från svenska konsumenter och 75 kinesiska konsumenter. All data som samlades in analyserades genom regressionsanalys med hjälp av det digitala verktyget IBM SPSS version 28.0. Hypoteserna testades genom att använda multipel regressionsanalys samt Mann-Whitney U Test. Det  analysen har identifierat var att socialt inflytande, kompatibilitet och relativa fördelar hade högst påverkan för adoptionen till mobila betalningar. Kina hade även högre signifikans i alla faktorer förutom komplexitet. / The purpose of the research study is to find out the comparison between Sweden and China and consumers' adoption of mobile payments. The focus group for the research study is generation Z and to be able to carry out the study, the theory Diffusion of innovations by Rogers (2003) is used. The research study uses the five existing variables in diffusion of innovations as a theoretical basis for the adoption of mobile payments where two additional variables were added (Perceived risk and social influence). A total of 14 hypotheses were constructed for the research study.   In order to be able to carry out the research study, the research method quantitative cross-sectional study was used. Data collected were through web surveys where they were sent out to both Swedish and Chinese consumers. All data collected was analyzed by regression analysis using the digital tool IBM SPSS version 28.0. The hypotheses were tested using multiple regression analysis and Mann-Whitney U Test. What the analysis has identified was that social influence, compatibility and relative advantages had the greatest impact on the adoption of mobile payments. China also had higher significance in all factors except complexity.

Andersson, et al. (2008) konstaterar i sin rapport att byggbranschen i Norden har erfarit låg produktivitet. Bristen på digital användning i branschen har anförts som en av de främsta orsakerna. Syftet med denna studie är att undersöka vad som krävs av en organisation för att förändra medarbetares arbetssätt till att bli mer digitala. Studien har begränsats till att undersöka ett stort svenskt byggföretag som i studien benämns Byggföretaget. Empirin bygger på en fallstudie omfattande en intervjustudie och enkätundersökning. Genom studiens teori och empiri noteras faktorer som påverkar hur spridningen av innovationer sker inom en organisation samt individers förändringsbenägenhet. Dessa berör struktur och kultur inom organisationen samt det stöd och de resurser som finns inom organisationen ämnat för digitalisering. Byggföretaget satsar brett på digitalisering och har en stor vilja att förändra medarbetares arbetssätt till att bli mer digitala. De anställda upplever däremot att resurser saknas för att möta Byggföretagets vision.  Författarna har observerat den stora påverkan som organisationskultur och lokala projektkulturer har på företagets digitaliseringsarbete. De lokala kulturerna kan motverka organisationens övergripande kultur. Individers förändringsbenägenhet påverkar innovationsspridningsförmågan inom företaget, där det är viktigt att nyckelpersoner har en positiv inställning till digitaliseringen.  För att gynna innovationsspridningshastigheten och få med sig alla typer av individer, allt från innovatörer till eftersläntrare, är det viktigt att organisationen har en tydlighet i sin digitala strategi. Det är även viktigt att organisationen skapar en miljö där den digitala förändringen innehåller så få motgångar som möjligt för individerna som ska förändra sina arbetssätt. Till sist är det viktigt att se till innovationen i sig och dess grad av användarvänlighet. Att genomföra en standardisering av program, där särskilda program utses av organisationen, skulle effektivisera arbete och minska graden av dubbelarbete vid inlärning. / According to Andersson, et al. (2008), the construction industry has experienced low productivity, and the lack of digital use in the industry has been mentioned as one of the main reasons. The purpose of this study is to find what is required of an organization to change employees' working methods to become more digital. The study has been limited to investigating a large Swedish construction company, that will be referred to as Construction Company for the remainder of this thesis. The empirical study is based on a case study comprising an interview study and questionnaire survey. The theory and empirical study identifies factors that influence the spread of innovations within an organization and the individuals' tendency to change. These concern the structure and culture within the organization as well as the support and resources available within the organization for digitization. The Construction Company invest heavily in digitalization and has a great willingness to change employees' working methods to become more digital. Employees, on the other hand, experience that resources are missing to meet the construction company's vision. The authors have observed the great influence that organizational culture and local project cultures have on the company's digitization work. Local cultures can counteract the organizational culture. Individuals' tendency to change affects the ability of diffusion of innovations within the company. It is important that key people have the right attitude towards digitization. To benefit from the spread of innovation and bring in all types of individuals, it is important that the organization has a clarity in its digital strategy. It is also important that the organization creates an environment where the digital change contains as few setbacks as possible when individuals are to change their way of working. Finally, it is important to look at the innovation itself and its level of user-friendliness. An implementation of standardized programs, where specific programs are designated by the organization, would streamline work and reduce the degree of learning duplication.

Smart home technology develops at a rapid pace and the smart home of today is only a fraction of what the smart home has the potential to become. The ambition of the smart home is to make the everyday life easier for its residents by increasing comfort, safety, and efficiency. As speech recognition accuracy has increased, voice has become an increasingly popular mean of control within the smart home. Both speech recognition and smart home technology have been listed as important emerging technologies for several years with high expected market growth. However, the adoption is slow and one might wonder whether the technologies are failing to diffuse. Though there is an arena for the technologies to work, and benefits to be utilized, the majority of the Swedish population has not adopted the technologies yet. Why is that? This thesis aimed to determine the diffusion prospects of the smart home controlled by voice by investigating; the current consumer adoption rate of the smart home and the smart home controlled by voice; the consumers’ perceptions of smart home technology and voice as a mean of control; and what adoption barriers might hinder the diffusion. To examine this, a literature review of previously identified adoption barriers was conducted, followed by interviews with both technology experts and consumers with different levels of smart home experience. Based on these, initial hypotheses were extracted on consumer perceptions and adoption barriers of smart home technology. These initial hypotheses were subsequently tested by conducting a survey aimed at Swedish families with dependent children. The survey found the adoption of the smart home to have reached half of the Swedish families with dependent children, while the smart home controlled by voice only has been adopted by one-fifth of the families. The smart home technology was found to have good prospects of continuing the diffusion. However, the perceptions of smart home technology vary between consumer groups, where some groups have more difficulties perceiving a purpose with the technology. Voice was further determined unlikely to be the only mean of control of the future smart home, as voice is not found suitable in all situations. This thesis also identified several adoption barriers and problem areas that might hinder the future adoption of smart home technology. Solving these adoption barriers and problems are crucial to increase the diffusion prospects of the smart home. / Tekniken för det smarta hemmet utvecklas i rask takt och den teknik som finns idag är bara en bråkdel av vad det smarta hemmet har potential att utvecklas till. Målet med det smarta hemmet är att förenkla vardagslivet för de som bor i hemmet genom att erbjuda ökad komfort, säkerhet och effektivitet. I takt med att noggrannheten för taligenkänning ökar har röst som kontrollmedel av det smarta hemmet ökat i popularitet. Taligenkänning och tekniken för det smarta hemmet har i flera år listats som viktiga trender och teknikerna förutspås ha hög framtida marknadstillväxt. Adoptionen har emellertid visat sig vara ganska långsam, vilket ger upphov till funderingar kring om teknikerna håller på att misslyckas. Trots att det finns en arena för att teknikerna ska fungera och fördelar att dra nytta av, så har majoriteten av det svenska folket fortfarande inte adopterat teknikerna. Hur kommer sig detta? Det här mastersarbetet ämnar utvärdera framtidsutsikterna för det smarta hemmet kontrollerat av röst. Arbetet undersöker; dagens adoption av det smarta hemmet och det smarta hemmet styrt av röst; konsumenternas uppfattning av tekniken i det smarta hemmet och av röst som kontrollmedel; samt vilka adoptionsbarriärer som skulle kunna hindra diffusionen av teknikerna. En studie av tidigare litteratur i området genomfördes, följt av intervjuer med både teknikexperter och konsumenter med olika erfarenhet av det smarta hemmet. Baserat på litteraturstudien och intervjuerna kunde initiala hypoteser kring konsumenternas uppfattning av teknikerna samt potentiella adoptionsbarriärer extraheras. Dessa hypoteser testades genom en enkätundersökning riktad mot svenska barnfamiljer. Det fastställdes att adoptionen av det smarta hemmet har nått hälften av Sveriges barnfamiljer, medan enbart en femtedel av dessa familjer adopterat det smarta hemmet styrt av röst. Tekniken för det smarta hemmet har goda förutsättningar för fortsatt diffusionen och adoption. Däremot skiljer sig uppfattningarna av tekniken för det smarta hemmet mellan olika konsumentgrupper. Detta då vissa grupper har svårare att uppfatta ett värde med tekniken. Ser man till styrningen av det framtida smarta hemmet är det osannolikt att röst kommer vara det enda styrsättet, eftersom röstkontroll inte är lämpligt i alla situationer. Detta mastersarbete identifierade även flertalet adoptionsbarriärer och problemområden som riskerar hindra teknikens framtida adoption. Dessa är kritiska att lösa för det smarta hemmets framtida diffusion och adoption.

During the last two decades, innovations that contribute to sustainable development has received increasing attention in the markets and academia. The diffusion of sustainable innovations is a key element in society’s transformation toward a greener and more sustainable economy. Within industries that utilize industrial gases in their operations, there are thousands of fugitive emission sources that puts strain on the safety of the plant and the personnel. As most gases are combustible and hazardous to humans and the environment, these companies must have effective leak detection and repair (LDAR) programs. In recent years, a new gas detection technology called Optical Gas Imaging have emerged which can identify gas compounds safer and more efficient compared to older leak detection technologies. However, the rate of diffusion of the innovation has been slow and limited to oil and gas industries, even though many other industries such as steel, paper and pulp and chemical industries utilize gases as well. As such, this research has aimed to identify factors that influence the adoption of sustainable innovations within gas-utilizing industries. The qualitative data was gathered through semi structured interviews with gas-utilizing companies in Sweden and analyzed with interpretive methods. The results show that regulatory factors are a strong driver for the diffusion of sustainable innovations while characteristics of price, availability and type of innovationdecision works as barriers. The generated knowledge may contribute on how innovators of a sustainable innovations can overcome these barriers and improve the rate of adoption of sustainable innovations. / Under de senaste två decennierna har innovationer som bidrar till hållbar utveckling fått ökad uppmärksamhet på marknaden och inom forskningen. Diffusionen av hållbara innovationer är ett viktig del av samhällets omvandling mot ett mer hållbart samhälle. Inom branscher som använder industriella gaser i sin verksamhet finns det tusentals flyktiga utsläppskällor som belastar anläggningen och personalens säkerhet. Eftersom de flesta gaser är brännbara och farliga för människor och miljö, är det viktigt att dessa företag har effektiva läckedetekterings- och reparationsprogram (LDAR). Under de senaste åren har en ny gasdetekteringsteknologi, Optical Gas Imaging, kommit fram som kan identifiera gasföreningar säkrare och effektivare jämfört med äldre tekniker för läckedetektering. Däremot, har diffusionsgraden för innovationen varit långsam och begränsad till olje- och gasindustrin, även om många andra industrier så som stål, papper och massa, och kemiska industrier också använder gaser som energi. Därför har syftet med denna stuie varit att identifiera faktorer som påverkar diffusionen av hållbara innovationer inom industrier som använder gaser. Den kvalitativa datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med företag i Sverige som använder gaser, där datan analyserades med tolkningsmetoder. Resultatet visar att lagar och regler är en stark drivkraft för diffusionen av hållbara innovationer medan innovationsegenskaper såsom ”pris” och nyckelfaktorerna ”tillgänglighet” och ”innovationsbeslut” agerar som hinder. Den genererade kunskapen från denna studie kan bidra till hur en hållbar innovationskapare kan åtgärda dessa hinder och förbättra dess diffusion i marknaden.