Internet-delivered programs based on cognitive behavior therapy (CBT) have during the past decade shown to work in an effective way for the treatment of depression. Due to its accessibility and independence of time and location, smartphone-based CBT might represent the next generation of digital interventions. Depression is an affective disorder that affects as many as 350 million people worldwide. However, with CBT, depression can be treated, but access to this treatment is scarce due to limited health care resources and trained therapists. As a result of this, health care could highly benefit from the use of smartphones for delivering cost-effective treatment that can be made available to a large part of the population who suffer from depression. One treatment that should be especially suitable for the smartphone format is behavioral activation (BA), since it has strong empirical support as well as the benefits of being flexible and rather simple. The overall aim of the thesis was to test and further develop a BA smartphone application, as well as to build a method for how this smartphone application could be used in a comprehensive and effective way in depression treatment. To fulfill this aim, four studies were conducted. The results showed that smartphones have the ability to be used in an effective way in the treatment of depression, including as an add-on to traditional face-to-face sessions. The results also showed that the smartphone format was experienced as a portable and flexible way of accessing the treatment – and thus could be more present in everyday life. In conclusion, there is reason to believe that smartphones will be integrated even further in society and therefore may serve an important role in future mental health care. Since the first indications reveal that depression can be treated by means of a supported smartphone application, it is highly possible that applications for other mental health problems will follow. Furthermore, in this thesis, the same smartphone application has been tested in three different ways and there is potential to apply smartphones in a range of other formats, such as in relapse prevention and as a way to intensify treatment during periods when needed. From a psychiatric research point of view, as my research group has been doing trials on guided internet treatment for more than 15 years, it is now time to move to the next generation of information technology – smartphones. / Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (KBT) har under det senaste decenniet visat sig fungera effektivt i behandling av depression. På grund av dess tillgänglighet och flexibilitet i tid och plats har smartphonebaserad KBT potential att bli nästa generation av digitala behandlingar. Depression är en affektiv sjukdom som drabbar så många som 350 miljoner människor världen över. Med hjälp av KBT kan depression behandlas. Dock är tillgången till denna behandling knapp på grund av begränsade resurser i form av utbildade terapeuter. Därmed skulle sjukvården kunna dra stor nytta av användningen av smartphones för att leverera kostnadseffektiv behandling, som kan göras tillgänglig för människor som lider av depression. En behandling som kan vara särskilt lämplig för smartphone-formatet är beteendeaktivering (BA), eftersom den har starkt empiriskt stöd samtidigt som den är flexibel och relativt enkel. Det övergripande syftet med avhandlingen var att testa och vidareutveckla en smartphone-applikation baserad på BA, samt att bygga en behandlingsmetod för denna smartphone-applikation som skulle kunna användas för att effektivt behandla depression. För att uppnå detta syfte genomfördes fyra studier. Resultaten visade att smartphones kan användas på ett effektivt sätt i behandling av depression, bland annat som komplement till traditionella live-sessioner. Resultaten visade också initiala indikationer på att smartphoneformatet upplevdes som ett portabelt och flexibelt sätt att komma åt behandlingen - och därmed blev mer närvarande i vardagen.

Sammanfattning: E-hälsa och digitala arbetssätt är ett växande område som fyller en viktig funktion inom hälso-och sjukvården. Digitala arbetssätt som integreras i hälso- och vården kan ge en ökad tillgänglighet till vårdkontakt och innebära möjligheter för en mer individualiserad vård samt kan innebära en mer kostnadseffektiv vård. För att implementera digitala arbetssätt på ett lyckat sätt så behöver personalen anpassa sig till den nya tekniken, en övergång som kräver såväl samarbete som god integrering av de digitala verktyg som införs. Mer kunskap behövs om användarna, till exempel hälso-och sjukvårdspersonalens perspektiv vid integrering av digitala vårdplattformar. Syfte: Att undersöka psykologers upplevelser av den digitala plattformen Stöd och behandling (SOB). Metod: Kvalitativ analys av individuella intervjuer (n=8) som genomfördes över Zoom. Intervjuguiden innefattade tio frågor och intervjuerna varade i mellan 30-50 minuter. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga informanter var Legitimerade Psykologer mellan 30-59 år gamla med en medelålder på 40 år. Informanterna rekryterades via ett nätverk för psykologer på Facebook och enbart kvinnor deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i två teman, tre kategorier och flera underkategorier som beskriver psykologers upplevelser av plattformen Stöd och behandling. Det första temat var ”Ökade krav” och det andra ”Potential för ökade möjligheter till jämlik vård”. Flera av informanterna menar att det är svårare för vissa patienter att ta till sig behandling digitalt via Stöd och behandling.Informanterna själva beskriver å ena sidan ökad frihet, effektivitet och flexibilitet, å andra sidan ökade krav, inte minst på egna tekniska färdigheter. Vidare diskuterades plattformens potential att bidra till en mer tillgänglig och jämlik vård. Slutsatser: Informanterna beskriver att det finns fördelar med digital behandling som kan vara gynnsamma för hälso-och sjukvården i framtiden. Men det finns också nackdelar, exempelvis svårigheter för vissa grupper att ta till sig behandling via Stöd och behandling och liknande plattformar. Ytterligare svårigheter som diskuterats är hur implementeringen ska gå till vid införandet av en digital lösning. / ABSTRACT Introduction: E-health and digital interventions are a growing area that fulfills an important function in health care. Digital interventions that are integrated into routine can provide increased accessibility to healthcare and provide opportunities for more individualized care and can mean more cost-effective care. To implement digital ways of working successfully, staff need to adapt to the new technology, a transition that requires both collaboration and good integration of the digital tools that are introduced. More knowledge is needed about users' perspectives when integrating and using digital healthcare platforms. Purpose: To investigate Psychologists' perceptions of the digital platform Support and treatment. Method: Qualitative analysis of individual interviews (n=8) conducted over Zoom. The interview guide included ten questions and the interviews lasted between 30-50 minutes. The material was then analyzed with qualitative content analysis. All informants were Licensed psychologists with an average age of 40 years (30-59 years old) and only women participated in the study. The informants were recruited through a network for psychologists on Facebook. Results: The analysis resulted in two themes, three categories and several subcategories that describe psychologists' experiences of the platform Support and treatment. The first theme was "Increased demands" and the second "Potential for increased opportunities for equal care". Several of the informants believed that it is more difficult for some patients to access treatment digitally via SOB. The informants themselves described on the one hand increased freedom, efficiency, and flexibility, on the other hand increased demands, not least regarding the staff´s technical skills. Furthermore, the platform's potential to contribute to more accessible and equal care was discussed. Conclusion: The informants describe that there are advantages to digital treatment that can be beneficial for health care in the future. But there are also disadvantages, for example difficulties for certain patients to adopt treatment via Support and Treatment and similar platforms. Further difficulties that were discussed were implementation strategies when introducing a digital solution.

Introduktion: Idag har omkring 340 000 personer i Sverige någon grad av spelproblem, vilket är drygt 4 procent av befolkningen mellan 16–87 år. Cirka 165 000 personer delar hushåll med någon som har ett problemspelande och 68 000 utav dem är barn. Spelproblem ger stora samhällskostnader och den beräknade kostnaden är cirka 14 miljarder kronor per år. Syfte: Att undersöka uppfattningar bland yrkesprofessionella spelberoendebehandlare om sitt nuvarande och framtida arbete och arbetssätt, dess vinster och begränsningar i förhållande till digitaliseringen. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Studiepopulationen bestod av sju yrkesprofessionella spelberoendebehandlare. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Majoriteten av spelberoendebehandlarna anser att digitalt stöd är ett bra hälsofrämjande komplement till de fysiska behandlingsmetoderna som finns idag. Med digitalbehandling behövs ingen restid, resväg eller transportmedel. De negativa aspekterna som framkom är att vissa klienter inte har råd eller tillgång till fungerande internetuppkoppling eller att kunskap saknas. Det finns även flertal frågetecken kring KBT som behandlingsmetod. Slutsats: Digital kompetens kommer sannolikt bli en av framtidens stora konkurrensfördelar då de digitala behoven ökar. Spelberoendebehandlarna kommer att behöva utveckla sin digitala kompetens, arbetssätt, lära sig att använda nya redskap och tjänster inom digital behandling. Spelberoendebehandlarna önskar också en kunskapsutveckling gällande spelberoende och spelmissbruk i samhället, både för vuxna,barn och ungdomar. / Introduction: Today, around 340,000 people in Sweden have some degree of gambling problem, which is just over 4 percent of the population between ages 16 to 87. About 165,000 people share their household with someone who has a problem with gambling and 68,000 of them are children. Gambling problems results in large costs for the society. The estimated cost is approximately 14 billion SEK per year. Aim: To examine gambling therapists perceptions and attitudes regarding their current and future work and working methods. And also it´s benefits and limitations in relation to digitalisation. Methods: Qualitative study with semi-structured interviews. The study population consisted of seven gambling therapists. The interview material was analysed with qualitative content analysis. Results: The majority of therapists believe that digital support is a good health promotion complement to the psysical treatment methods that exist today. With digital processing, no travel time, travel or means of transport are needed. The negative aspects that emerged are that some clients cannot afford or doesn’t have access to a functioning internet connection or that knowledge is lacking. There are also several questions about cognitive behavioral therapy as a treatment method. Conclusion: Digital competence is likely to be one of the great competitive advantages of the future as digital need increase. Therapists in gambling addiction will need to develop their digital skills, working methods and learn to use new tools and services in digital treatment. The therapists also want knowledge development regarding gambling addiction in society, both for adults, children and teenagers.