Bakgrund: Enligt en undersökning som Stockholms handelskammare genomfört tillsammans med Infotorg så blir internet och de sociala medierna en allt viktigare källa till information för arbetsgivare. I studien visar det sig av 40 procent av alla rekryterare kontrollerar kandidater via Facebook. Detta väckte frågor hos mig, som jag valde att gå vidare med i denna kandidatuppsats. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka varför, och på vilket sätt, arbetsgivare använder sig av internet och de sociala medierna när de rekryterar ny personal. Vad är det egentligen företagen vill få fram när man ”googlar” en kandidat? Och hur påverkar våra ”digitala identiteter” våra chanser till att få ett arbete? Metod: För att få en djupare insikt av varför man som arbetsgivare använder sig av denna metod har jag valt att göra en kvalitativ studie med sju personer som arbetar med personalfrågor och rekrytering på olika företag. Min analys och slutsats bygger sedan på tolkningar av deras olika svar. Teori: Jag har i studien huvudsakligen använt mig av Goffmans dramaturgiska perspektiv, Hewitts tankar om situationens betydelse för en händelse och identitets- och imagebegrepp definierade av bland annat Melin och Bernstein. Utifrån Kozinets bok Netnografi har jag hämtat begreppet ”digitalt jag”, som i studien kallas ”digital identitet”. Resultat: ”Våra sociala världar håller på att bli digitala” skriver Kozinets i sin bok Netnografi. Och vad vi gör i våra digitala världar, kan komma att spela en avgörande roll för hur vår framtida arbetssituation ser ut. Det är en slutsats som jag kommit fram till genom denna studie. Information om olika individer som finns på internet kan nämligen komma att användas i urvalsprocesser. Något vi borde tänka mer på, menar många av studierns informanter. Informationen som finns på nätet är som en ”tatuering” och går inte att ta bort. Nyckelord: Digital identitet, digitalt jag, identitet, arbete, internet, rekrytering, mediebild, image.

Web 2.0 har möjliggjort och öppnat upp för en ny typ av mellanmänsklig kommunikation. Numera kan vem som helst starta sin egen offentliga och lättillgängliga webbplattform där digitala dialoger frodas och med det skapas attraktiva marknadsplatser för företag. Enligt forskningsluckan vi har identifierat anser vi att det saknas insikter om hur företag på bästa sätt ska arbeta med bloggare utifrån bloggarnas perspektiv. Bloggar är inte bara en attraktiv marknadsplats för företag utan också för bloggarna själva som skapar sitt personliga varumärke genom att bygga upp den digitala identitet som presenteras i bloggen. Således är syftet med vår uppsats att bidra till ökad förståelse för bloggares preferenser i relationen med företag och varumärken, samt hur de väljer varumärken att beröra i sin blogg utifrån sin digitalt konstruerade identitet. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod med en abduktiv ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju populära bloggare i Sverige. Den teoretiska referensramen som ligger till grund för vår studie är uppdelad i tre huvudkategorier; marketing public relations, word-of-mouth/word-of-blog samt personligt varumärke, där vi berör begreppen relationer, digitala dialoger, tvåvägs-symmetrisk kommunikation, digitalidentitet och källtrovärdighet. Resultatet i vår studie visar att bloggare önskar ett professionellt bemötande i relationen med PR-utövare men en personlig relation till varumärken. PR-utövare bör erbjuda bloggarna unikhet, involvering, nyhetsvärde och arvode för att skapa fördelaktiga tvåvägs-symmetriska bloggrelationer i syfte att gynna varumärket. Således förändras synen på traditionell PR vilket snarare innefattar relationer än finansiering. I vår studie presenterar vi därför en definition och modell av begreppet Blog Public Relations (BPR) vilket är vårt huvudsakliga bidrag till den vetenskapliga diskursen. Vidare visar vår undersökning att det finns tre faktorer som påverkar bloggare till att avvika från sin digitala identitet i samarbetet med företag. Förutom att de känner en press att uppdatera bloggen, och därmed ibland har valt att skriva om vissa produkter på grund av det, påverkar ett högt arvode eller ett riktigt bra och proffsigt bemötande från PR-utövarna den kommersiella avvägningen. / Web 2.0 has enabled and opened up for a new type of interpersonal communication. Nowadays, anyone can start their own public and accessible web platform where digital dialogues flourish and thus the creation of attractive markets for companies. According to the research gap we have identified, we believe that there is a lack of understanding of how companies’ best should practice blog relationships according to the bloggers. Blogs are notonly an attractive marketplace for companies but also for the bloggers themselves since they create their own personal brand by building up their digital identities that are presented in the blog. Thus, the purpose of this essay is to contribute to a better understanding of bloggers' preferences in their relationship with companies and brands and how they choose brands to mention in the blog from their digitally constructed identities. To carry out our study, we chose a qualitative method with an abductive nature where we have carried out semistructured interviews with seven popular bloggers in Sweden. The theoretical framework that forms the basis of our study is divided into three main categories; marketing public relations, word-of-mouth/word-of-blog, and personal brand, where we touch the concepts of relationships, digital dialogues, two-way symmetrical communication, digital identity and source credibility. The result of our study shows that bloggers wish for a professional approach in the relationships with PR practitioners and a personal relationship with the brands. PR practitioners should offer bloggers uniqueness, involvement, news-value and emolument to create beneficial two-way symmetric blog relationships in order to promote the brand. Moreover, this approach is changing the perception of traditional PR, which includes relationships, rather than financing. In our study, we therefore present a definition and model of the term Blog Public Relations (BPR) that is our main contribution to the scientific discourse. Furthermore, our study shows that there are three factors that influence bloggers to deviate from their digital identity in collaboration with companies. Besides that they feel pressured to update the blog, and thus sometimes chose to write about certain products because of it, a high emolument or a really good and professional behavior from PR practitioners affects the commercial balance.

Today, it has become a natural part of life for many people to share personal information and turn to search engines and social media as they search and seek information on the internet. This study aims to investigate how individuals are affected by Big Data in their interactions with social media and to understand how individuals relate to personalization of Big Data, digital identity, agency and how they share their own personal data. This has been researched through a case study involving qualitative interviews and experiments. The result of the research shows that personalization of Big Data on social media has an impact on individuals in their ever yday lives. The research from this case study shows a certain negative attitude towards personalization on social media and that there is so me awareness of the companies agency on the internet, this does not affect individuals in taking any actions. This leads to the conclusion that personalization is to some extent a desired function. / Idag har det blivit en självklarhet för många att dela med sig av personlig information på internet och vända sig till sökmotorer och sociala medier när de letar och söker information. Studien syftar till att undersöka hur individer påverkas av Big Data i sin interaktion med sociala medier och att förstå hur individer förhåller sig till personalisering av Big data, digital identitet, aktörers makt och hur de tänker kring delning av personlig data. Detta studeras genom en fallstudie där kvalitativa intervjuer och experiment. Resultatet från studien visar att personalisering av Big Data på sociala medier påverkar individer och deras digitala användning i vardagen. Studien visar en viss negativ inställning till personalisering på sociala medier och på viss medvetenhet kring aktörernas makt på internet, detta påverkar inte individerna att göra aktiva handlingar. Detta leder till slutsatsen att personalisering av Big Data i viss mån är en accepterad funktion, även om det innebär en förlorad makt över sin digitala användning.