In this essay, I examine whether the journal Drama Forum constitutes presupposed perceptions of people with intellectual disabilities. The aim is to examine the discourse of intellectual disability in the Swedish drama teacher’s industry magazine DramaForum. The method I use is discourse analysis and the approach is poststructuralist. The results are analyzed on the basis of Crip Theory, and three themes based on stereotypical assumptions. My conclusion is that Drama Forum visualize intellectual disabilities mostly from one of these themes. I analyze the parent discourse relation to underlying discourses and discuss its relationship to the social practice that is its origin. / I denna uppsats undersöker jag om tidskriften DramaForum konstituerar förgivet tagna uppfattningar av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Syftet är att granska diskursen kring intellektuell funktionsnedsättning i de svenska dramapedagogernas branschtidskrift DramaForum. Den metod jag använder mig av är diskursanalys och ansatsen är poststrukturalistisk. Resultatet är analyserat med utgångspunkt i Crip Theory, och tre teman som bygger på stereotypa antaganden. Min slutsats är att DramaForum framställer intellektuell funktionsnedsättning till största del utifrån ett av dessa teman. Jag analyserarar den överordnade diskursens förhållande till underliggande diskurser samt diskuterar dess relation till den sociala praktik som är dess ursprung.

Psykisk ohälsa är en långvarig sjukdom som inte kan botas med enbart medicin (Bundensen m.fl. 2020). Tidigare forskningar menar de att det är ett alternativ att behandlas med olika konstnärliga och kreativa aktiviteter, som till exempel kreativt skrivande, musik, livsberättelse, dans, teatereller poesiför att individen ska få tillbaka sin självkänsla (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020). Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstnärliga och kreativa metoder som finns och hur yrkesverksamheter inom psykisk ohälsa använder sig utav dessa metoder för att hjälpa personer med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod har använtsi denna studie för att besvara studiens frågeställningar. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och ett målinriktat urval användes för att rekrytera intervjupersonerna. Vi intervjuade sex personer som verksamma inom psykisk ohälsa. Dessa personer har en akademisk utbildning inom teater, uttryckande konst och pedagogik. De insamlade materialen analyserades med innehållsanalys.Resultatet blev sex olika teman: Empowerment, gemenskap,KASAM, kompetens och metod, samverkan och känslouttryck. Samt att personalen på verksamheterna arbetar med olika konstnärliga och kreativa metoder för återhämtningsprocessen för personer som drabbats av psykisk ohälsa. Personer med psykisk ohälsa behöver gemenskapen för att utveckla KASAM. Konstnärliga och kreativa metoder ökar individens välmående, självkänslan och självförtroende (Bundensen m.fl. 2020; Slattery m.fl. 2020)