Disinformation campaigns are a growing threat towards democracy and a phenomenon that is important to understand in order to guard against. One part of the literature around disinformation campaigns that is as of yet not widely studied is how they can be connected to social movements. Previous research on this connection have shown that disinformation campaigns will tend to support social movements indirectly through the spread of disinformation which both amplifies the claims of the movement and attracts more mobilizers, which can lead to for example lessened trust towards institutions and thus a successful disinformation campaign. This paper analyses the case of the mobilization against the Swedish Social Services in order to see if this connection between the disinformation campaign and the social movement was present in this case as well. The findings made shows that the connection was not that of an indirect connection as have been observed in previous studies but rather one of direct cooperation. Furthermore, this paper also explores what factors allowed for both a disinformation campaign and mobilization against the Swedish Social Services to manifest.

Denna studies huvudsakliga syfte är att undersöka om och hur socialarbetare som arbetar inom ramen för socialtjänstens arbete med familjer, påverkas i praktiken av desinformationskampanjen och hur detta tar sig i uttryck. Utgångspunkten är vilka eventuella konsekvenser kampanjen haft för socialarbetarnas möjligheter till relationsskapande, att skapa allians och bygga tillit utifrån deras handlingsutrymme i mötet med barn, unga och deras familjer. I den tidigare forskningen inom områdena tillit, allians och socialt arbete inom socialtjänsten, framgår det att tilliten är låg bland vissa grupper, att allians kan bidra till förändring, men att det inom myndighetsutövning är svårt att upprätta allians med klienter. Slutligen framkommer det i den tidigare forskningen att yrkesverksamma inom socialtjänsten är högt arbetsbelastade och behöver förhålla sig till klienter, rädda barn från missförhållanden och leva upp till organisationens förväntningar, vilket inte alltid går i linje med deras ambitioner. Kunskapsluckan jag avser att fylla med uppsatsen är framförallt forskning om desinformationskampanjens eventuella konsekvenser för det sociala arbetet inom socialtjänstens arbete med familjer och hur detta manifesteras i praktiken mellan klienter och yrkesverksamma. Empirin för denna studie har samlats in genom fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare och familjebehandlare i olika stadsdelsförvaltningar i Stockholm. Resultatet för denna undersökning pekar på att det är svårt att bygga tillit, allians och relation till klienter som påverkats av ryktesspridningens budskap, inom ramen för socialtjänstens arbete med familjer. Konsekvenser blir att personer som potentiellt är i behov av stödinsatser, undviker socialtjänsten, där en ytterligare konsekvens är att barn i familjer med låg tillit, riskerar växa upp under sämre förhållanden än andra. Tillit och allians beskrivs som viktigt för att kunna samarbeta med familjer och bidra till förändring. I vissa ärenden har möjligheten att bygga tillitsfulla relationer och allians varit obefintligt, och ärenden avslutas på grund av låg tillit till socialtjänsten på grund av spridningen av desinformation. Samtidigt är handlingsutrymmet för socialsekreterare är begränsat, bland annat genom hög arbetsbelastning med många ärenden och brist på tid, vilket i sin tur försvårar möjligheten att bygga tillitsfulla relationer och allians. / The main purpose of this study is to investigate whether and how social workers who work within the swedish social service's work with families are affected in practice by the disinformation campaign and how this manifests itself. With a focus on its consequences on building relations based on trust and alliance and social workers' room for action when working with families. In the previous research on trust, alliance and social workers in social services, it appears that trust is low among certain groups, that alliance can contribute to change, but that in the exercise of authority it is difficult to establish alliance with clients. Finally, it appears in previous research that professionals in social services are burdened with high workload. Also, they need to live up to the client’s and the organization’s expectations, while also working to prevent children from growing up under bad living conditions. The social workers’ ambitions are not always in line with the organizations. The knowledge gap is primarily research into the possible consequences of the disinformation campaign on the social work within social services' work with families and how this is manifested in practice between client and professional. The empirical data for this study has been collected through four semi-structured interviews with professional social workers and family therapists in various district administrations in Stockholm. The results of this study indicate that it is difficult to build trust, alliance and relationship with clients who have been affected by the spread of rumors, within the social services' work with families. The consequences are that individuals, who potentially require support services, avoid social services, leading to another consequence: children in families with low trust risk growing up in worse conditions than others do. Trust and alliance are described as crucial for collaborating with families and facilitating change. In certain cases, the possibility of building trusting relationships and alliances has been non-existent, and cases are closed due to low trust in social services caused by the spread of misinformation. Simultaneously, the discretion for social workers, is limited, partly due to high workloads with numerous cases and a lack of time, which in turn hinders their ability to build trusting relationships and alliances.