No description available.

No description available.

BAKGRUND Under sommaren 2013 lyftes en fråga i Europa om det fanns ett behov av en standard för kommersiella diskmaskiner. Svenska aktörer, exempelvis Svensk dagligvaruhandel, kontrollmyndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting, svarade ja. Tidigare forskning har tytt på att otillräckligt rena diskmaskiner kan påverka diskresultatet och att smutsiga ytor kan förorena livsmedel och leda till matförgiftning. SYFTE Att studera diskmaskiners renhet och om detta hade något samband med renheten på diskgodset. METOD Tio restauranger i Örebro kommun valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Diskmaskiner kontrollerades med utgångspunkt från en frågeguide och diskgods testades med ATP-mätare. För att analysera resultaten användes pivottabeller i Microsoft Excel och samband signifikanstestades med Chi2-test. RESULTAT Av tio kontrollerade diskmaskiner bedömdes åtta som smutsiga. Drygt hälften av det testade diskgodset fick godkänt, en liten del fick godkänt med anmärkning och cirka en tredjedel fick underkänt. Det diskgods som var smutsigt hade i större utsträckning diskats i smutsiga maskiner. Sambandet mellan olika rengöringsbrister i maskinerna och diskresultat testades, men signifikant samband konstaterades bara mellan förekomst av rödmögel och smutsigt diskgods. Inga tydliga samband sågs med andra variabler kopplade till diskhanteringen. SLUTSATS Diskgods som för ögat ser rent ut är inte alltid det. Det är en fördel om diskmaskinen rengörs ordentligt, men det finns också visst stöd för att rengöring av området runt omkring maskinen, samt hantering, förvaring och slitage har inverkan på diskgodsets renhet. Att diskutera diskhantering vid kontrollbesök kan leda till att ett viktigt område som ibland hamnar i skymundan uppmärksammas. / BACKGROUND A question regarding the need of a standard for commercial dishwashers was raised in Europe during the summer of 2013. Actors in Sweden said yes. Earlier studies has implied that dirty dishwashers could affect the cleanliness of wash ware and that dirty surfaces could contaminate food and lead to food poisoning. OBJECTIVE The aim of this study was to examine the cleanliness of dishwashers and to see if it had some link to the cleanliness of the wash ware. METHOD Food inspections were made at ten restaurants which were selected through a convenience selection.The dishwashers were checked with a study protokol and wash ware were tested with a luminometer. The results were analysed in Microsoft Excel and possible links were tried statistically with Chi2-tests. RESULTS Eight out of ten dishwashers were dirty. A little more than half of the tested wash ware were clean, a few articles were approved with a mark and about a third were dirty. The dirty wash ware were more often washed in a dirty dishwasher. The links between faults in the dishwashers and the ATP-results of the washed goods were tested, but a significant link were only found between red mould and dirty wash ware. For other factors that could affect the cleanliness of the wash ware, no clear links  were to be seen. CONCLUSION Wash ware that seems to be clean aren’t always clean enough. It’s good to keep the dishwasher clean, but there is also some support for that keeping the area around the dishwasher clean, handle and store the wash ware in a appropriate way and to be using wash ware in a good condition impacts the washing-up result. Highlighting the wash routine can lead to more attention to an area that otherwise might tend to be a little bit forgotten.

No description available.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus & Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.