The aim of my diploma work is to study the subject of integration of foreigners into the Czech society. For that purpose I intend to use research questionnaires and to compare my results with results of other researches conducted by NGOs. Secondary aim is to map legal status of foreigners in the Czech Republic, historical reasons for migration and its development, and the composition of migrating population in Europe. Furthermore, I will focus on access to health and social insurance and to the health care system as well as on education and work opportunities which foreigners have in the Czech Republic.

The majority of Swedish boys and girls have good psychosomatic health. Despite that the risk of mental health problems such as nervousness, feeling low and sleeping difficulties has increased steadily in recent decades. Moreover, previous surveys on health and well-being indicate that boys and girls of foreign extraction in Sweden are at increased risk of ill health compared to boys and girls of Swedish background.   The main aim of this thesis was to analyse health and social determinants among boys and girls of foreign extraction in Sweden. The factors explored in papers I–IV include parental background, family affluence and gender and their associations with subjective health complaints, psychosomatic problems or health risk behaviours. Other included risk factors for ill health were involvement in bullying, low participation and discrimination at school. This thesis takes an intersectional perspective, with ambitions to be able to emphasize the interplay between different power relations (i.e. gender, social class and parental background).   Two sets of cross-sectional data were used. Three papers were based on the Swedish part of the World Health Organization’s Health Behaviour in School-Aged Children. The sample consisted of 11,972 children (boys n = 6054; girls n = 5918) in grades five, seven and nine from the measurement years 1997/98, 2001/02 and 2005/06. The response rate varied between 85 and 90%. About one fifth of the included children were of foreign extraction. For the fourth paper regional data from Northern Sweden were used. Boys (n = 729) and girls (n = 798) in grades six to nine answered a questionnaire in 2011 and the response rate was 80%. About 14% of the included children were of foreign extraction. Statistical methods used were chi-square test, correlation analyses, logistic regression analyses, cluster analyses and test of mediating factor.   The results showed that girls of foreign background were at increased risk of subjective health complaints (SHC) and boys of mixed background were at increased risk of psychosomatic problems (PSP). Increased risk of allocation to the cluster profile of multiple risk behaviour was shown in boys and girls of mixed background, in girls of foreign background and in girls of low family affluence. Increased risk of allocation to the cluster profile of inadequate tooth brushing was shown in boys and girls of foreign background and in girls of low family affluence. General risk factors for increased risk of ill health for boys and girls in Sweden were: any form of bullying involvement, low family affluence, low participation and discrimination at school, of which the latter also was a mediating factor for ill health. Living with a single parent was a risk factor for ill health among girls.   The results can function as a basis for developing health promotion programmes at schools that focus on social consequences of foreign extraction, family affluence, participation as well as health risk behaviours and gender. / Majoriteten av flickorna och pojkarna i Sverige har en god psykosomatisk hälsa. Trots det har risken för psykiska hälsosymptom såsom nervositet, att känna sig nere och sömnsvårigheter ökat successivt de senaste årtiondena. Dessutom indikerar tidigare forskning angående hälsa och välmående att flickor och pojkar med utländsk härkomst har ökad risk för ohälsa jämfört med flickor och pojkar med svensk härkomst.   Denna avhandlings huvudsyfte var att analysera hälsa och sociala bestämningsfaktorer bland flickor och pojkar i Sverige, med fokus på föräldrabakgrund. Artiklarnas (I–IV) syften inkluderar föräldrahärkomst, familjens materiella tillgångar och genus samt dess samband med subjektiva hälsobesvär, psykosomatiska problem eller hälsoriskbeteenden. Andra riskfaktorer för ohälsa som inkluderades var inblandning i mobbning, lågt deltagande och förekomst av diskriminering på skolan. Denna avhandling beaktar ett intersektionellt perspektiv med ambitionen att kunna tydliggöra samspelet mellan olika maktordningar (dvs. genus, social klass och föräldrabakgrund).   Två dataset från tvärsnittsstudier har använts. I de tre första artiklarna användes World Health Organization – Health Behaviour in School-Aged Children, som i Sverige heter Svenska skolbarns hälsovanor. Studiepopulationen bestod av 11 972 barn (flickor n = 5918; pojkar n = 6054) i årskurserna fem, sju och nio undersöknings år 1997/98, 2001/02 och 2005/06. Svarsfrekvensen var mellan 85 och 90 %. Ungefär en femtedel av barnen som deltog hade utländsk härkomst. I den fjärde artikeln användes regional data från norra Sverige. Flickor (n = 798) och pojkar (n = 729) i årskurserna sex till nio deltog i studien år 2011, svarsfrekvensen var 80 %. Omkring 14 % av barnen hade utländsk härkomst. De statistiska metoder som användes var sambandstest (chi-två), test av linjära samband så kallade korrelationsanalyser, logistisk regressionsanalys, klusteranalys och test av medierande faktor.   Resultaten visade att flickor med utländsk bakgrund hade ökad risk för subjektiva hälsobesvär (SHC) och pojkar av mixbakgrund hade ökad risk för psykosomatiska problem (PSP). Ökad risk för att hamna i klusterprofilen multipelt hälsoriskbeteende hade flickor och pojkar med mixbakgrund, flickor med utländsk bakgrund samt flickor i familjer med låg nivå av materiella tillgångar. Ökad risk för att hamna i klusterprofilen bristande tandborstning hade flickor och pojkar med utländsk bakgrund och flickor i familjer med låg nivå av materiella tillgångar. Generella riskfaktorer för ohälsa bland flickor och pojkar i Sverige var: alla former av inblandning i mobbning, låg nivå av materiella tillgångar i familjen, lågt deltagande och förekomst av diskriminering på skolan, vilken den senare även var en medierande faktor för ohälsa. Att leva med en ensamstående förälder var en riskfaktor för ohälsa bland flickor.   Avhandlingens resultat kan ligga till grund för utformande av hälsofrämjande interventioner inom elevhälsan, till exempel interventioner som fokuserar på sociala konsekvenser av utländsk härkomst, familjens materiella tillgångar, deltagande och diskriminering samt hälsoriskbeteenden och genus.

Formål: Formålet med denne undersøgelse er at få viden om, og belyse fænomenet seksuel orienterings diskrimination (SOD), og få indsigt i hvordan homoseksuelle mænd, på en mandsdomineret arbejdsplads som det danske Forsvar, oplever SOD og hvilken betydning det har for dem. Desuden er hensigten at få viden om og indsigt i hvordan problematikker vedrørende SOD på en mandsdomineret arbejdsplads, som Forsvaret i Danmark kan imødegås og håndteres. Metode: Transskriberede semi-strukturede dybde interviews er anvendt som undersøgelsesredskab. Teoretisk udvælgelse, kodning, komparation og konceptualisering som beskrevet i ”Grounded Theory” er anvendt som analyseinstrument. Resultater: Ud fra analysen af data voksede en kernekategori og fire hovedkategorier frem, som tilsammen udgør kerneprocessen. Minoritetsstyrkeblev studiets kernekategori, som har sit udspring fra de fire hovedkategorier: Stressorer, Identifikation, Mestring og Miljø. Ud fra resultaterne voksede en Minoritesstyrkemodelfrem. Konklussion: Homoseksuelle mænd håndterer et komplekst udvalg af mestringsstrategier, som anvendes i forskellige situationer hvor diskriminering på baggrund af seksuel orientering finder sted. På trods af de negative minoritetsstressorer, som homoseksuelle mænd i den danske Forsvar erfarer, så udviser informanterne en unik Oplevelse af sammenhæng; Meningsfuldhed; Begribelighedog Håndterbarhed, hvilket leder til Minoritetsstyrke. For at forskningen skal være til gavn for hele befolkningen, så gøres i denne undersøgelse opmærksom på nødvendigheden af at inkludere spørgsmål om seksuel orientering i folkesundhedsvidenskabelig forskning. En inkluderende personale politik, undervisning vedrørende HBT personers vilkår og rekrutteringskampagner specielt rettet mod homoseksuelle, medføre større kompetence blandt alle på arbejdspladsen. Studiet har vist at arbejdet, med at forebygge diskriminering på baggrund af seksuel orientering, kræver en multistrategisk indsats på tværfagligt, intersektorielt niveau og et salutogent perspektiv uden at placere alt ansvar på det enkelte individ / Aim: This study aimed to improve knowledge about and illuminate the phenomenon of sexual orientation discrimination (SOD), particularly as perceived by homosexual men in a male-dominated workplace such as the Danish Armed Forces. We also sought to increase understanding of how such discrimination affects those individuals. Moreover, wesought to increase knowledge about and highlight the challenges and problems regarding SOD in the context of coping strategies. Method: We used transcribed semi-structured in-depth interviews as our survey tool. To analyze our results, we used open, axial, and selective coding, as described in grounded theory. Results: Data analysis allowed us to identify minority power (MP) as a core variable. Further, MP is sourced in the four main categories: stressors, coping, environment, and identity, which are elements of the core process. The MP model that emerged from our results illustrates the core process. Conclusion: The study shows that homosexual men use a complex range of coping strategies in different situations where SOD occurs. Despite the negative minority stressors experienced by homosexual men in the Danish Armed Forces, the subjects showed a unique sense of coherence—meaningfulness, comprehension, and manageability—that leads to MP. To benefit the entire population, this study emphasized the need to include questions about sexual orientation in public health research. The study shows that training about the special social conditions for the LGBT population, a diversity policy, and recruitment campaigns aimed at homosexuals result in greater competence among all individuals in the workplace. Preventing discrimination based on sexual orientation requires a salutogen perspective and multifactorial strategy on an intersectorial and interdisciplinary level without placing all responsibility on the individual / <p>ISBN 978-91-85721-72-6</p>

Mit dem Begriff Diskriminierung wird der benachteiligende, herabsetzende oder abwertende Umgang mit Personen, die (imaginierten) gesellschaftlichen Gruppen zugeordnet werden, beschrieben. Diesem gehen psychologische Dynamiken der Stereotypisierung sowie historisch komplexe soziale Prozesse und Strukturen der Differenzierung und Hierarchisierung voran. Aufgrund sozialer, politischer und wissenschaftlicher Auseinandersetzungen ist Diskriminierung mittlerweile nicht nur als (Menschen-)Rechtsverletzung anerkannt, sondern permanent Gegenstand von Kontroversen über die (Il-)Legitimität von (Un-)Gleichbehandlung.