Distriktssköterskors erfarenheter av arbete på hälsocentral i Västernorrland under Covid-19-pandemin -         En kvalitativ intervjustudie   Abstrakt  Bakgrund: Under Covid-19 pandemin förändrades prioriteringen där planerad vård ställdes in eller sköts upp till förmån för akut vård. Patienternas sätt att söka vård har förändrades. Digitala vårdkontakter ökade. Nya riktlinjer, lösningar och rutiner utarbetades, gamla hierarkier luckrades upp. Arbete med skyddsutrustning var tidsödande, tungt och obehagligt. Det förekom brist på skyddsutrustning och oklarhet kring användning. Sjuksköterskor arbetade under stress och osäkerhet vilket påverkade det psykiska välbefinnandet. Stöd från ledning var avgörande. Osäkerhet kring sjukdomsläget hos patienter och personer i omgivningen påverkade sjuksköterskor negativt. Sjuksköterskor visade stort prov på ledarskap under pandemin och var delaktiga i utvecklingen av vården.Motiv: Få studier är gjorda om primärvården i Sverige under pandemin och det saknas kunskap om distriktssköterskornas erfarenheter. Ingen studie har tidigare undersökt erfarenheterna hos distriktssköterskor i Västernorrland. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta på Hälsocentral under Covid-19 pandemin.Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer genomfördes med 9 distriktssköterskor och sjuksköterskor vid hälsocentraler i Region Västernorrland under hösten 2023.Resultat: Analysen resulterade i huvudkategorin Från kaos till trygghet samt tre kategorier med åtta underkategorier. Kategorier: Känna oro och osäkerhet; Omställning till nya arbetssätt; Vara mer rustad för framtiden. Konklusion: Resultatet överensstämmer med tidigare studier kring distriktssköterskors erfarenheter under covid-19pandemin. Studien bidrar till att stärka bilden av distriktssköterskors erfarenheter under pandemin och ger en inblick i hur arbetet på hälsocentral upplevdes i region Västernorrland. Dessa erfarenheter kan användas för beredskapsplanering för kommande pandemier.    Nyckelord: Distriktssköterskors erfarenheter, covid19, primärvård, Västernorrland / District nurses’ experiences of working at a primary healthcare center in Västernorrland during the covid-19 pandemic -         A qualitative interview study   Abstract  Background: During the Covid-19 pandemic there was a change in priority where planned visits were postponed and cancelled in favor of acute and emergency care. Patients’ ways of seeking health care changed. There was an increase in digital contacts with the health care system. New routines, guidelines and ways of working were invented, and old hierarchies were put to side. Working with personal protective equipment (PPE) was time consuming, heavy and uncomfortable. There was a lack of PPE and confusion about which PPE gave the right protection. Nurses’ work situation was characterized by stress and uncertainty, which affected their psychological wellbeing. Support from the leadership was crucial. Uncertainty about the infection state in patients and people in general had a negative effect on nurses. Nurses showed a great ability to lead the work during the pandemic and had an important role in care development. Motive: There are only a few studies about district nurses in primary healthcare during the pandemic in Sweden and knowledge about the district nurses’ experiences is lacking. No previous study has investigated experiences of district nurses in Västernorrland. Aim: To describe district nurses’ experiences of working in a primary healthcare center during the covid-19 pandemic. Methods: Qualitative content analysis through semi-structural interviews. Interviews were conducted with 9 district nurses and nurses at primary healthcare centers in Region Västernorrland during fall 2023.  Result: One main category was identified: From chaos to safety. Three categories with a total of eight subcategories emerged. Categories: Feeling anxious and unsafe, Readjustment with new ways of working, Be more prepared for the future.  Conclusion: The results correspond to previous studies about nurses’ experiences during the covid-19 pandemic. This study adds light to the lived experiences of district nurses and brings an insight in the work in primary health care centers in Västernorrland. These experiences can be used in planning for coming pandemics.   Keywords: District nurses experiences, covid19, primary healthcare, Västernorrland

Bakgrund: Telefonrådgivning är idag en stor del av distriktssköterskans arbetsuppgifter i primärvården. Det är en komplex arbetsuppgift som innebär ett vårdmöte via telefon där distriktssköterskan ska kunna bedöma vårdbehov, brådskandegrad, ge egenvårdsråd och samordna med andra vårdgivare. För att patienten ska få en så korrekt bedömning av sitt vårdbehov som det går är det viktigt att distriktssköterskan får relevant information. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbeta i telefonrådgivning i primärvården. Metod: Studien är kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Nio distriktssköterskor intervjuades i tre fokusgruppsintervjuer. Resultat: Ur analysen framkom sex övergripande kategorier vilka benämndes; Telefonrådgivning kan vara en stor utmaning, Arbetsmiljön i telefonrådgivningen har betydelse för kvaliteten på samtalet, För och nackdelar med datoriserat beslutsstöd, Kunskap och erfarenhet underlättar telefonrådgivningen, Kvalitet på samtal och bedömningar är viktigt, Samtal med tredje part kan påverka utfallet av samtalet. Konklusion: Denna studie har synliggjort utmaningar i telefonrådgivning vilka kan utgöra risker för patientsäkerheten och den personcentrerade vården. Resultatet kan bidra till att undvika felbedömningar vilket ökar patientsäkerheten och ger samhällsnytta. / Background: Telephone counselling is today a major part of the duties for a district nurse in primary care. It is a complex task that incorporates a care meeting via telephone where the district nurse should be able to assess care needs, urgency, give self care advice and coordinate with other care providers. In order for the patient to get a correct assessment of their care needs as it is possible, it is important that the district nurse receive relevant information. Aim: This study aims to describe the experience of working in telephone counselling for a district nurse in primary care. Method: The study is a qualitative interview study with an inductive approach. Nine district nurses where interviewed in three focus group interviews. Result: Six general categories were identified from the analysis, which were named; Telephone counselling can be a major challenge, The working environment in telephone counselling is important for the quality of the call, Pros and cons of computerized decision support, Knowledge and experience facilitates telephone counselling, Quality at calls and assessments are important and Conversations with third parties can affect the outcome of the call. Conclusion: This study has highlighted challenges in telephone counselling which may pose risks to patient safety and person-centred care. The result can help to avoid misjudgements, which increases patient safety and benefits society.

Bakgrund: Risk för undernäring och lång nattfasta för äldre personer som bor på särskilt boende är något som uppmärksammats enligt aktuell forskning. Anledningen till att ämnet känns viktigt att studera vidare är att en nattfasta över 11 timmar kan vara första steget till undernäring. Undernäring i sin tur kan orsaka fysiskt lidande och ger en ökad risk för fallskador, infektioner och svårläkta sår. Syfte: Studiens syfte var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av nutritionsvård på särskilt boende för äldre personer. Metod: Studien genomfördes enligt en kvalitativ induktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Åtta distriktssköterskor intervjuades. Datainsamlingen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av resultatet genererade tre huvudkategorier och sju underkategorier. Teamsamverkan spelar en viktig roll i omvårdnadsarbetet, både med hänseende till kommunikation och distriktssköterskans roll. Ledningens stöd eller ibland brist på stöd samt organisatoriska frågor har betydelse för hur arbetet med nutrition prioriteras i de olika vårdprofessionerna. Delaktighet inkluderar både den äldre personen och omvårdnadspersonalen. Den personcentrerade vården avspeglas i hur delaktigheten utnyttjas och används i positivt syfte. Slutsats: Det krävs ett välfungerande samarbete och en bra kommunikation mellan alla inblandade vårdprofessioner för att skapa en god vård för den äldre personen och för att undvika lidande i form av undernäring och för lång nattfasta. / Background: Risk of malnutrition and long night fasting for elderly people living in special housing is something that has been noted according to current research. The reason why the subject feels important to study further is that a night fast over 11 hours can be the first step to malnutrition. Malnutrition, in turn, can cause physical suffering and increases the risk of fall injuries, infections and severe wounds. Aim: The purpose of the study was to elucidate district nurses´ experiences of nutrition care in special housing for the elderly. Method: The study was conducted according to a qualitative inductive approach using semistructured interviews. Eight district nurses were interviewed. The data collection was analyzed based on a qualitative content analysis. Results: Analysis of the result generated three main categories and seven subcategories. Team collaboration plays an important role in the nursing work, both with regard to communication and the role of the district nurse. Management´s support or sometimes lack of support and organizational issues have an impact on how nutrition work is prioritized in the various health care professions. Participation includes both the elderly peolpe and the nursing staff. The person-centered care is reflected in how participation is utilized and used for a positive purpose. Conclusion: A well-functioning collaboration and good communication between all health care professionals involved is required to create good care for the elderly people and to avoid suffering in the form av malnutrition and long night fasting.

I bakgrunden presenteras sjuksköterskans och distriktssköterskans ansvarsområde, att arbetet ska utgå från ett etiskt och holistiskt förhållningssätt och främja hälsa genom exempelvis rådgivning. Forskning beskrev att arbetet med telefonrådgivning upplevdes stimulerande samtidigt som det var svårt att vara både grindvakt och vårdare. Som en hjälp i det arbetet kunde beslutsstöd användas, det sågs som ett skyddsnät som kompletterade sjuksköterskans erfarenheter. Det sågs även som ett kvalitétshöjande instrument samt att rädslan för att ta fel beslut och anmälas minskade. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med telefonrådgivning utifrån det webbaserade rådgivningsstödet på vårdcentral. För att få fram beskrivningarna användes halvstrukturerade intervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. I resultatet beskrevs det att stödet skapade trygghet då det var en källa till kunskap, ett stöd vid behov, ett bra hjälpmedel och gav bekräftelse. Stödet sågs som otillräckligt och svårarbetat då det var svårnavigerat, tidskrävande, språket satte gränser, det kunde inte ersätta den kliniska blicken och stämde inte med verkligheten. Slutligen beskrevs det att den egna erfarenheten styr hur stödet används. Erfarenheterna var övervägande positiva, men omvårdnadsfokus minskade då dyrbar tid användes till att hantera rådgivningsstödet. / In the background we present the responsibilities of nurses and district nurses, namely that the duties will begin with an ethical and holistic point of view, and to promote health through for example giving advice. Research described that working with telephone counselling was perceived as stimulating, though hard being both a gatekeeper and a caretaker. One kind of help in that task could be decision support, it was seen as a safety net and a complement to the experience of the nurse. It was also seen as an instrument to improve quality, as well as reducing the fear of making the wrong decisions and being reported. The purpose of the study was to describe the experience of nurses and district nurses to work with telephone counselling using the web-based counselling support in health centres. To get the descriptions half structured interviews were used, which were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. It was described in the result that the support created a sense of assurance, because it was a source of knowledge, a support when needed, a good aid, and gave confirmation. The support was also seen as insufficient and not user-friendly, since it was hard to navigate, time consuming, had a language barrier, it could not replace the clinical “eye”, and did not correspond with reality. Lastly it was said that the experience of each individual was a key in how the support was used. Most had positive experiences, but focus from taking care of patients was lost due to valuable time being used for handling the counselling support.

Bakgrund: Telefonrådgivning på vårdcentral utgör en stor del av distriktssköterskors arbete. När distriktssköterskor saknar visuell kontakt med vårdsökare i telefonen ställs andra krav på kommunikationen mellan distriktssköterskor och vårdsökande. I takt med den ökade invandringen i Sverige träffar distriktssköterskor på utlandsfödda vårdsökande med språkförbistring i allt större utsträckning. Det behövs därför mer forskning inom detta område. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral till vårdsökande som inte har svenska som modersmål. Metod: Designen på studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet utgjordes av tio intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Analys gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framträder fyra kategorier Att främja samspel i kommunikationen, Att träffa på svårigheter/ hinder i samtalet, Att använda organisatoriska strategier, Att använda sin kompetens. Slutsats: Att nå överensstämmelse i kommunikationen ansågs som något av det viktigaste i arbetet med telefonrådgivning.  Kulturella skillnader och språkförbistring gjorde telefonrådgivningen utmanande. Andrahandsinformation gjorde det svårt att veta att korrekt information gavs samt att sekretessen upprätthölls. Distriktssköterskorna beskrev oro för felbedömning vid samtal med uppringare med språkförbistring. Att förmedla trygghet ansågs viktigt vid telefonrådgivning till utlandsfödda vårdsökare. Distriktssköterskorna i studien eftersökte organisatoriskt stöd och utbildning för att lättare kunna arbeta med telefonrådgivning. / Background: Telephone advice and triage at health care centers constitutes a big part of the daily tasks a district nurse perform. As the tele nurses lacks visual contact with their patients, there are greater demands in the communication as opposed to face-to-face encounters. As the immigration increases in Sweden, the district nurse encounters an increasing amount of foreign born callers with language barriers. Therefore, more research in this area is necessary. Aim: The aim of this study is to describe distric nurses experiences of telephone nursing to healthcare seekers with other native language than Swedish. Method: The study design is a qualitative descriptive interview study with an inductive approach. Data was collected through ten individual interviews with district nurses in health center and the data was analyzed by content analysis. Results: Four categories emerged from the analysis: To encourage synergetic communication, To encounter obstacles in the conversation, To practice organizational strategies, To utilize one's competence. Conclusion: To pursue mutuality in communication and to conclude a common decision was seen among the most important aspects of the telephone nursing advisory. Cultural differences and language barriers caused the telephone nursing to become a challenging task for the nurses. Secondary information received through friends and relatives introduced an uncertainty to determine information correctness and whether the secrecy remained upheld. The district nurses expressed concern of misjudgment during conversations with callers who showed language inabilities. To bring security was noted as crucial in telephone nursing for foreign born callers. Furthermore, the district nurse needs to be confident in oneself. The district nurses in this study sought for organizational support and education.