Bakgrund: I Sverige började organiserade djurassisterade aktiviteter användas på 1950-talet. Det används idag inom flertalet områden och fler behandlingsmetoder som involverar djur är under utveckling. I dagsläget saknas det nationella riktlinjer och rekommendationer kring applikationsområden. Detta gör att djurassisterade aktiviteter förmodligen har potential till fler och bredare användningsområden inom omvårdnad. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka inom vilka omvårdnadsområden djurassisterade aktiviteter har psykologiska samt fysiologiska effekter. Metod: Detta arbete är utformat som en systematisk litteraturstudie. De 13 studier som inkluderats har haft en kvantitativ ansats och har publicerats mellan 2009–2019. Samtliga studier har identifierats via PubMeds databas. Studierna har sedan analyserats utifrån en steg för steg metod i fem steg. Resultat: Effekter har setts inom ett flertal olika områden och med olika resultat. De mest omfattande effekterna har funnits inom vård av demenssjuka och inom äldreomsorg. Effekter som generellt förekommer är minskade depressionssymtom, förbättrad kognition, sänkta kortisolnivåer, upplevd förbättrad livskvalitet och minskad oro. Slutsats: Djurassisterade aktiviteter bör ses som ett komplement till sedvanlig vård och generell behandling. Inom vården av demenssjuka skulle många patienter gynnas av utökade djurassisterade aktiviteter. I områden som psykiatri, pediatrik och smärttillstånd kan patienter gynnas av djurassisterade aktiviteter, men fler studier med större, mer heterogena undersökningsgrupper behövs för att fastställa evidensunderlag. / Background: Animals have in Sweden been used in caregiving since the 1950´s. Today it is used in several areas and more treatments including animals are under development. Guidelines and recommendations about applications and usage have not been developed in Sweden. There are good possibilities that animal-assisted activity has the potential for more and wider usage in nursing. Aim: The aim of this literature review was to examine in which nursing areas animal assisted activities had physiological and psychological effects. Method: This bachelor thesis was designed as a systematic literature review based on 13 studies published from 2009 to 2019. All studies were acquired from the PubMed database and had a quantitative approach. The studies were later analysed thru a step by step method. Results: Effects have been showed in several areas. The most significant results have been found in care of patients diagnosed with dementia and in geriatric care. Effects that generally occur are decreased symptoms of depression, improved cognition, lower cortisol levels, perceived improved quality of life and decreased anxiety. Conclusion: Animal assisted activities could be used as a promoting addition to ordinary care but should not be used as a detached treatment. The most studied area within healthcare is different kinds of cognitive impairment, mostly patients diagnosed with dementia. Other areas of healthcare where animal assisted activities appear to have good effects both on physiological and psychological factors are different kind of psychiatric diagnoses, pain-management and paediatrics, but in these areas more research with a larger, more heterogenic population needs to be done to fully evaluate the effects.

Bakgrund   Psykisk ohälsa kan drabba alla människor i alla åldrar, varaktigheten och svårighetsgraden är varierande för varje enskild individ. År 2020 uppgav 41 procent av befolkningen i Sverige att de någon gång upplevt känslan av oro, ångest eller ängslan. Ångest är ett av de vanligaste tillstånden inom psykisk ohälsa, behandling av ångest sker vanligtvis med hjälp av olika medicinska behandlingar alternativt med omvårdnadsåtgärder i form av samtalsterapi eller kognitiv beteendeterapi. Terapihunden är ytterligare en omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt är den valda metoden för denna litteraturöversikt, 16 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ design inkluderades. Sökningen av de inkluderade artiklarna utfördes i databaserna PsycINFO samt CINAHL med relevanta sökord kopplade till studiens syfte. Resultat Litteraturöversiktens resultat lyfter fram personers erfarenheter av mötet med terapihund vid ångest. Följande huvudkategorier framkom vid sammanställningen av resultatet: Upplevelsen av psykiskt mående efter mötet med terapihunden, Upplevelsen av fysiskt mående efter mötet med terapihunden och Upplevelsen av interventionen som helhet. Slutsats Terapihundar bidrar i stor utsträckning till en positiv erfarenhet bland personer som upplever ångest i olika kontexter. Att använda sig av terapihund som omvårdnadsåtgärd minskar bland annat känslor av ångest, depression och smärta. Terapihunden bidrar även till en minskad känsla av ensamhet och därmed en ökad känsla av sammanhang. En ökad användning av terapihunden som omvårdnadsåtgärd för personer som lever med ångest kan bidra till en förbättrad samt mer personcentrerad vård. / Background Mental illness can affect all people of all ages, the duration and severity vary for each individual. In 2020, 41 percent of the population in Sweden stated that they at some point in life had experienced the feeling of worry, anxiety or unease. Anxiety is one of the most common conditions in mental illness, anxiety treatment is usually done with the help of various medical treatments or with nursing measures in the form of talk therapy or cognitive behavioral therapy. The therapy dog ​​is another nursing measure for people living with anxiety. Aim The purpose was to describe people's experiences of meeting a therapy dog ​​when experiencing feelings of anxiety. Method A non-systematic literature review is the chosen method for this study, 16 scientific articles of both qualitative and quantitative design were included. The search for the included articles was performed in the databases PsycINFO and CINAHL with relevant keywords linked to the purpose of the study.  Results The results of the literature review highlight the experience of the therapy dog ​​as a nursing measure for people with anxiety. The following main categories emerged in compiling the results: The experience of mental state after the meeting with the therapy dog, The experience of physical state after the meeting with the therapy dog ​​and The experience of the intervention as a whole. Conclusions Therapy dogs contribute greatly to a positive experience among people who have emotions of anxiety in different contexts. Using a therapy dog ​​as a nursing measure reduces feelings of anxiety, depression and pain, among other things. The therapy dog ​​also contributes to a reduced feeling of loneliness and thus an increased sense of context. An increased use of the therapy dog ​​as a nursing measure for people living with anxiety can contribute to improved and more person-centered care.

Bakgrund: Det är varje människas rättighet att uppnå bästa möjliga hälsa och äldreomsorgen ska vara inriktad på att de äldre känner välbefinnande och lever ett värdigt liv. Djur har visats ha positiv inverkan i flera bemärkelser och människor är i allmänhet öppna för djurterapi som behandlingsform. För att kunna bedriva personcentrerad vård är det av vikt att som sjuksköterska vara lyhörd för patientens önskemål så att dennes unika behov kan tillgodoses. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters erfarenheter av djur som en del av omvårdnaden. Metod: Litteraturstudien genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar som i resultatet speglar äldre patienters erfarenheter av djurterapi på ett socialt, mentalt och fysiskt plan. Resultatet tyder på övervägande positiva erfarenheter där det bland annat beskrivs ökad livskvalitet, mindre ensamhet och motivation till fysisk aktivitet under rubrikerna Utökad social interaktion, Ökat välbefinnande och Positiva fysiologiska effekter. Konklusion: I studien framkom att ytterligare forskning krävs men att den upplevda erfarenheten är positiv, vilket bör motivera för att i större utsträckning nyttja denna terapiform i framtiden. / Background: It is a human right to achieve the best health possible and the elderly care must be focused on the well-being of the elderly and that they have a dignified life. Animals have been shown to have a positive impact in several regards and people are generally open to animal therapy as a form of treatment. In order to be able to perform person-centered care, it is important as a nurse to be sensitive to the patient's wishes so that his or her unique needs are met. Aim: The aim of the literature study was to illustrate older patient's experiences of animals as a part of nursing. Method: The literature study was conducted with an inductive approach. Results: The study is based on ten scientific articles and the results reflects older patient's experiences of animal therapy on a social, mental and physical aspect. The results indicate several positive experiences where increased quality of life, less loneliness and motivation for physical activity amongst other are described under the headings Increased social interaction, Increased well-being and Positive physiological effects. Conclusion: The study showed that further research is required but also that the experience has been positive, which should motivate to use this form of therapy to a greater extent in the future.

Introduktion: Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett stort folkhälsoproblem. Tidigare forskning visar hälsofrämjande effekter för människan vid samspel med djur och vid naturvistelse. Djurassisterade interventioner (AAI) är ett sätt att nå personer med specifika behov eller i riskgrupp för ohälsa och på så sätt få dem att ta del av djurens och naturens hälsofrämjande egenskaper.  Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar att livskvaliteten hos deras barn och ungdomar med psykisk ohälsa har påverkats av deltagande i djurassisterade aktiviteter i naturen.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide genomfördes med sex vårdnadshavare till barn och ungdomar som deltagit i individuella djurassisterade aktiviteter i naturen. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes.  Resultat: Aktiviteten upplevdes som kravlös och öppnade upp för deltagande, ansvarstagande och ökat initiativtagande hos barnen och ungdomarna. Vårdnadshavarna upplevde en positiv påverkan på deras barns situation utifrån olika aspekter såsom stärkt självtillit och en mer meningsfull vardag. Samtliga vårdnadshavare upplevde att aktiviteten hade en direkt positiv påverkan på barnens välmående i anslutning till aktivitetstillfällena, medan upplevelsen av påverkan på det generella välmåendet var mer splittrad.  Slutsats: Studiens fynd tyder på att djurassisterade aktiviteter i naturen utifrån vårdnadshavares perspektiv kan ha en hälsofrämjande påverkan på barn och ungdomars livskvalitet genom ökat välmående, stärkt empowerment och känsla av meningsfullhet. Studien öppnar upp för vidare forskningsmöjligheter angående en koppling mellan AAI och stärkt känsla av sammanhang (KASAM).