<p>Med detta examensarbete ska vi försöka förklara vad dolda fel är, som kan upptäckas efter en fastighetsförsäljning. Vi tittar på frågan ur både säljaren och köparens synvinklar och vad fastighetsmäklaren och besiktningsmannen har för roller och ansvar i frågan. Med en artikel från tidningen Vi i villa ger vi några exempel på vad som kan tolkas vara dolda fel eller inte. Vi har också tittat lite på de försäkringar som finns och kan tecknas mot dolda fel. Slutligen har vi en spännande motion till riksdagen som visar hur många i branschen vill utveckla och förändra det nuvarande systemet</p>

Med detta examensarbete ska vi försöka förklara vad dolda fel är, som kan upptäckas efter en fastighetsförsäljning. Vi tittar på frågan ur både säljaren och köparens synvinklar och vad fastighetsmäklaren och besiktningsmannen har för roller och ansvar i frågan. Med en artikel från tidningen Vi i villa ger vi några exempel på vad som kan tolkas vara dolda fel eller inte. Vi har också tittat lite på de försäkringar som finns och kan tecknas mot dolda fel. Slutligen har vi en spännande motion till riksdagen som visar hur många i branschen vill utveckla och förändra det nuvarande systemet

No description available.

<p>Rapporten handlar om försäkringar mot dolda fel. Vi har granskat vilka alternativ som finns om man vill teckna en försäkring mot dessa fel. Vi har kollat avtalsvillkor, priser m.m. Vidare har vi via en undersökning kollat hur försäkringarna upplevs av säljare respektive köpare/spekulanter. I undersökning ingick även att kolla vad folk upplever som ett dolt fel. Vi har kollat på rättsfall angående vad som kan vara ett dolt fel, hur långt köparens undersökningsplikt sträcker sig, och vad besiktningsmannen har för ansvar. Detta har vi gjort för att komma fram till om det lönar sig att som säljare teckna en dolda fel försäkring, samt om man det är positivt eller negativt att köpa ett hus som är försäkrat. Vi har kommit fram till att folks kunskaper om dolda fel är väldigt dåliga. Trots detta så tycker folk det är tryggt att köpa ett hus som är dolda fel försäkrat och de anser även att ett hus som är försäkrat är mer lätt sålt.</p>

Rapporten handlar om försäkringar mot dolda fel. Vi har granskat vilka alternativ som finns om man vill teckna en försäkring mot dessa fel. Vi har kollat avtalsvillkor, priser m.m. Vidare har vi via en undersökning kollat hur försäkringarna upplevs av säljare respektive köpare/spekulanter. I undersökning ingick även att kolla vad folk upplever som ett dolt fel. Vi har kollat på rättsfall angående vad som kan vara ett dolt fel, hur långt köparens undersökningsplikt sträcker sig, och vad besiktningsmannen har för ansvar. Detta har vi gjort för att komma fram till om det lönar sig att som säljare teckna en dolda fel försäkring, samt om man det är positivt eller negativt att köpa ett hus som är försäkrat. Vi har kommit fram till att folks kunskaper om dolda fel är väldigt dåliga. Trots detta så tycker folk det är tryggt att köpa ett hus som är dolda fel försäkrat och de anser även att ett hus som är försäkrat är mer lätt sålt.

Sammanfattning Examensarbete i logistik för civilekonomprogrammet, 30 hp. Kurskod 4FE19E VT 2016 Författare - Hanna Altsäter och Klas Lundvall Handledare - Petra Andersson Examinator - Helena Forslund Titel - Att synliggöra det dolda- En fallstudie om dolda skador i Elektronikbolagets materialflöde av tv-apparater Bakgrund - Muha (2012) menar att det förekommer en ökad oro bland tillverkare och distributörer som levererar känsliga produkter kring dolda skador i materialflödet. Elektronikbolaget har upplevt en ökning på dolda skador, skador som ej syns på förpackningen och därmed inte upptäcks förrän vid uppackning av produkten. Filip (2013) menar samtidigt att produkter som inte når upp till kundens förväntningar riskerar att ge negativa konsekvenser, något som Elektronikbolaget vill undvika. Syfte - Syftet är att kartlägga Elektronikbolagets flöde av tv-apparater från lager till återförsäljare för att identifiera kvalitetsbrister och de zoner där dolda skador riskerar att uppstå. Syftet är också att identifiera typer av dolda skador samt orsaker till dessa på tv-apparater. Utifrån förekommande kvalitetsbrister är sedan syftet att ge förslag på förbättringsåtgärder för dolda skador, med målet att minska antalet skador för Elektronikbolaget. Metod – Studien har en kvalitativ strategi och för att besvara studiens syfte har författarna gjort en fallstudie på Elektronikbolaget. Empiri har samlats in genom observationer, fokusgrupp och intervjuer. Slutsatser – I Elektronikbolagets flöde av tv-apparater har kvalitetsbrister inom följande riskzoner identifierats: lagerhantering, mottagning och förflyttning inom lagret, sampaketering, transport och lossning samt utleverans. I kapitel 4 har typer av dolda skador och möjliga orsaker diskuterats. För att minska antalet dolda skador och kostnaden för dessa har lämpliga förbättringsåtgärder tagits fram. De som bör prioriteras är riktlinjer för hantering, utökat samarbete vid lastning samt öka direktleveranser. Elektronikbolaget bör även underlätta mätning och uppföljning för dolda skador. Brister och riskzoner, orsaker, typer och förbättringsåtgärder sammanfattas sedan i tabell 9, se avsnitt 6.1.1.

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik. Närläsningen fokuserar på Oleannas sällsynta förmåga att understödja motstridiga tolkningar. Denna analyseras med stöd av Torsten Petterssons teori om det litterära verkets böjlighet.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka hur olika lärare talar om den egna betygsättningen, samt att försöka identifiera de möjligheter och problem som existerar rörande denna. För att genomföra studien har sju verksamma lärare intervjuats, och därefter har jag använt mig av diskursanalysen som metod för att identifiera diskurser som kan sägas vara element i en större övergripande bedömningsdiskurs. De identifierade diskurserna som framkom efter analys av den insamlade empirin var; Diskurs I: Den personliga tolkningens avgörande betydelse, Diskurs II: Nationella provet som hinder och möjlighet, Diskurs III: Betygsskalans otydlighet leder till subjektivitet, Diskurs IV: So-Ämnets möjligheter och begränsningar, Diskurs V: Vikten av det kollegiala samtalet, och Diskurs VI: Den personliga kontakten till eleverna.   Det viktigaste och mest tydliga resultatet som kan extraheras ur studien är att det existerar en stor grad av tolkningsföreträde som genomsyrar lärarnas bedömningsarbete. Tolkningen försvårar och förhindrar de undervisande lärarnas förmåga att uppnå möjligheterna att sätta rättvisa betyg. Samtliga av de identifierade diskurserna är delar av en komplexitet som omgärdar svårigheterna med betygsättningen. Genom de intervjuade lärarnas berättelser så framkommer bilden av en problematik som för den undervisande läraren är svår att kunna förändra på egen hand. Denna strukturella problematik som omgärdar betygssättningen kan sägas vara en del av hela skolsystemet. För att underlätta för undervisande lärare krävs krafttag från skolledare och i slutänden Sveriges regering, som ger tid och möjligheter till lärare att arbeta fram en mer gemensam grund, som minimerar lärarens personliga tolkning för att uppnå en mer rättvis och objektiv bedömning.           Nyckelord Lärare, Betyg, Läroplansteori, Den dolda läroplanen, Diskursanalys.

Property development - A study of potential to activate unused areas in existing properties. The purpose of this study is to identify whether it is possible to increase revenues by activating unused areas. The study is based on a combination of substance relevant theories, empirical material and the writers’ experiences. The empirical material has been obtained from interviews with both property owners and authorities. There are many measures that can be implemented to improve property performance by activating any unused areas. It is not obvious that properties have undeveloped areas, but as various conditions, requirements and trends change, areas may become under-utilized. In this study, we have calculated unused areas in an attic, a basement and arcade in Malmö's real estate market. The results show that the reactivation of unused areas is viable when the conditions are right. In this study, we also show the problems with activating unused areas. To succeed with an activation, it is important that external factors, such as economic trends, are right, but also which property is being activated and for whom the activation is taking place. It is also important who the owner is. Real estate holders must work actively with all stakeholders. The owner must be present and work to maintain relations with the parties involved. By cooperating with all parties, the potential to implement activations successfully increases.

Fastighetsutveckling – En studie i möjligheten till aktivering av dolda ytor i befintliga fastigheter. Syftet med denna uppsats är att utreda om fastighetsägare kan öka lönsamheten genom att aktivera dolda ytor i befintliga fastigheter.Uppsatsen är genomförd på ett induktivt vis. Uppsatsen baseras mycket på empiriska och egenupplevda observationer. Det empiriska materialet är inhämtat genom kvalitativa intervjuer från både fastighetsägare och myndigheter Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra fastigheters resultat och aktivt höja lönsamheten i dag. Alla fastigheter bär inte dolda ytor idag men allt eftersom förutsättningar, krav och mode förändras blir ytor outnyttjade. Lönsamheten har räknats på aktivering av vind, källare och arkad på Malmös fastighetsmarknad. Vi har i uppsatsen visat att det går att aktivera outnyttjade ytor när förutsättningarna är de rätta. I uppsatsen har vi också visat på problemen med aktiveringar. För att lyckas med en aktivering räcker det inte med att de externa faktorerna så som konjunktur, vilken fastighet det är och till vem man aktiverar ytor, är de rätta. Det är också viktigt vem som är ägaren. I många fall är det inte tillräckligt att agera medelmåttigt. Fastighetsägaren måste arbeta aktivt med samtliga berörda parter. Fastighetsägaren måste vara närvarande och arbeta för att upprätthålla relationer tillsammans med de inblandade parterna. Ett gott samarbete ökar möjligheten att genomföra aktiveringar av dolda ytor. / Property development - A study of potential to activate unused areas in existing properties. The purpose of this study is to identify whether it is possible to increase revenues by activating unused areas. The study is based on a combination of substance relevant theories, empirical material and the writers’ experiences. The empirical material has been obtained from interviews with both property owners and authorities. There are many measures that can be implemented to improve property performance by activating any unused areas. It is not obvious that properties have undeveloped areas, but as various conditions, requirements and trends change, areas may become under-utilized. In this study, we have calculated unused areas in an attic, a basement and arcade in Malmö's real estate market. The results show that the reactivation of unused areas is viable when the conditions are right. In this study, we also show the problems with activating unused areas. To succeed with an activation, it is important that external factors, such as economic trends, are right, but also which property is being activated and for whom the activation is taking place. It is also important who the owner is. Real estate holders must work actively with all stakeholders. The owner must be present and work to maintain relations with the parties involved. By cooperating with all parties, the potential to implement activations successfully increases.