Sammanfattning Examensarbete i logistik för civilekonomprogrammet, 30 hp. Kurskod 4FE19E VT 2016 Författare - Hanna Altsäter och Klas Lundvall Handledare - Petra Andersson Examinator - Helena Forslund Titel - Att synliggöra det dolda- En fallstudie om dolda skador i Elektronikbolagets materialflöde av tv-apparater Bakgrund - Muha (2012) menar att det förekommer en ökad oro bland tillverkare och distributörer som levererar känsliga produkter kring dolda skador i materialflödet. Elektronikbolaget har upplevt en ökning på dolda skador, skador som ej syns på förpackningen och därmed inte upptäcks förrän vid uppackning av produkten. Filip (2013) menar samtidigt att produkter som inte når upp till kundens förväntningar riskerar att ge negativa konsekvenser, något som Elektronikbolaget vill undvika. Syfte - Syftet är att kartlägga Elektronikbolagets flöde av tv-apparater från lager till återförsäljare för att identifiera kvalitetsbrister och de zoner där dolda skador riskerar att uppstå. Syftet är också att identifiera typer av dolda skador samt orsaker till dessa på tv-apparater. Utifrån förekommande kvalitetsbrister är sedan syftet att ge förslag på förbättringsåtgärder för dolda skador, med målet att minska antalet skador för Elektronikbolaget. Metod – Studien har en kvalitativ strategi och för att besvara studiens syfte har författarna gjort en fallstudie på Elektronikbolaget. Empiri har samlats in genom observationer, fokusgrupp och intervjuer. Slutsatser – I Elektronikbolagets flöde av tv-apparater har kvalitetsbrister inom följande riskzoner identifierats: lagerhantering, mottagning och förflyttning inom lagret, sampaketering, transport och lossning samt utleverans. I kapitel 4 har typer av dolda skador och möjliga orsaker diskuterats. För att minska antalet dolda skador och kostnaden för dessa har lämpliga förbättringsåtgärder tagits fram. De som bör prioriteras är riktlinjer för hantering, utökat samarbete vid lastning samt öka direktleveranser. Elektronikbolaget bör även underlätta mätning och uppföljning för dolda skador. Brister och riskzoner, orsaker, typer och förbättringsåtgärder sammanfattas sedan i tabell 9, se avsnitt 6.1.1.

No description available.

<p>Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; <em>Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer?</em> har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar. Med anledning av att vi valt att tillämpa verbala analyser samt på grund av problemformuleringen har vi i uppsatsen använt oss av en kvalitativ strategi.</p><p>Det vi funnit är att mätbarhetsproblematiken beror på att utfallen från de medarbetarrelaterade aktiviteterna är svåra att renodla från andra externa faktorer, att det föreligger en tidsfördröjning mellan insats och resultat samt att det kan finnas en etisk aspekt mot att lägga sig i personalens livsstil. Dock uppgav flera av våra respondenter att de inte har något behov av att mäta resultatet av investeringarna finansiellt. Deras argument för att satsa resurser på medarbetarna är att de tror och hoppas att det ska bidra till ökad produktivitet och därmed vara lönsamt för verksamheten. Endast en av intervjupersonerna uttryckte en önskan om att kunna mäta de medarbetarrelaterade insatserna monetärt för att se om de genererar lönsamhet.</p>

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar. Med anledning av att vi valt att tillämpa verbala analyser samt på grund av problemformuleringen har vi i uppsatsen använt oss av en kvalitativ strategi. Det vi funnit är att mätbarhetsproblematiken beror på att utfallen från de medarbetarrelaterade aktiviteterna är svåra att renodla från andra externa faktorer, att det föreligger en tidsfördröjning mellan insats och resultat samt att det kan finnas en etisk aspekt mot att lägga sig i personalens livsstil. Dock uppgav flera av våra respondenter att de inte har något behov av att mäta resultatet av investeringarna finansiellt. Deras argument för att satsa resurser på medarbetarna är att de tror och hoppas att det ska bidra till ökad produktivitet och därmed vara lönsamt för verksamheten. Endast en av intervjupersonerna uttryckte en önskan om att kunna mäta de medarbetarrelaterade insatserna monetärt för att se om de genererar lönsamhet.

Verktyg för kvalitetsutveckling är en del av offensiv kvalitetsutveckling. Bland dessa verktygsuppsättningar återfinns de sju ledningsverktygen och de sju förbättringsverktygen. Verktygen hjälper bland annat till att förstå, förklara och stödja beslutsfattandet med hänsyn till att en viktig hörnsten i kvalitetsutveckling grundar sig på att basera beslut på fakta.Denna studie bygger på en systematiserad litteraturöversikt och undersöker hur de sju ledningsverktygen och ishikawa-diagrammet använts och vilka ämnen dessa analyserar inom olika branscher. Detta i syfte att bredda kunskapen kring dessa verktyg.Denna studie bidrar till att verksamheter får det lättare att relatera till snarlika problem eller utmaningar och därigenom välja lämpliga verktyg för en framgångsrik analys.Resultatet visar och bekräftar teorins beskrivningar av verktygens styrkor men också en högre grad av flexibilitet i när det är applicerbart att använda ett visst sorts verktyg. De flesta verktygen användes under analysfasen och i kombination med brainstorming. Bland branscherna är sjukvården frekvent närvarande där verktygen används för processförbättringar. Vidare visar resultatet att verktygen lever och används i högsta grad i den moderna praktiken. / Tools for Quality development are part of Total Quality Management TQM. These toolsets include the seven new management tools and the seven improvement tools. The tools help, among other things, to understand, explain and support decision-making, given that an important cornerstone of quality development is based on basing decisions on facts.This study is based on a systematized literature review and examines how the seven new management tools and the ishikawa diagram have been used and what subjects have been analyzed in different industries. This is in order to broaden the knowledge of these tools.This study helps to make it easier for organizations to relate to similar problems or challenges and thereby choose the appropriate tools for successful analysis.The results show and confirm the theory's descriptions of the tools' strengths but also a higher degree of flexibility in when it is applicable to use a certain type of tool. Most of the tools were used during the analysis phase and in combination with brainstorming. Among the industries, healthcare is frequently present where the tools are used for process improvements. Furthermore, the results show that the tools are alive and are used to a great extent in modern practice. / <p>2020-06-26</p>

Bakgrund: På grund utav den ökade globala konkurrensen, den snabba teknologiska utveckligen och skiftet till ett kundorienterat synsätt, ställs högre krav på ständiga förbättringar inom verksamheter. Detta ställer i sin tur högre krav på effektiva processer och flöden. Genom att tillämpa Lean och verktyget Value Stream Mapping kan icke- värdeadderande aktiviteter, relaterade till slöserier, identifieras och minimeras för att maximera både material- och informationsflödet inom processer. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera slöserier inom Företagets inleverans- respektive utleveransprocess genom tillämpning av verktyget Value Stream Mapping. Vidare syftar studien till att urskilja rotorsakerna för respektive identifierat slöseri. Därefter avser studien att föreslå åtgärder som slutligen bidrar till att de identifierade slöserierna kan minimeras, alternativt elimineras. Metod: Studien baseras på en kvalitativ fallstudie av Företagets inleverans- respektive utleveransprocess, utifrån ett deduktivt angreppsätt. Den teoretiska referensramen utgår främst ifrån litterära källor från Linnéuniversitetets bibliotek samt vetenskapliga artiklar hämtade ifrån databaser. Empirisk data har samlats in under observationer samt semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenterna utgår ifrån ett bekvämlighersurval som bottnar i ett snöbollsurval. Slutsatser: Utifrån de CSM som har illustrerats för inleverans- respektive utleveransprocessen kunde slöserierna väntetid, rörelse och överarbete identifieras, relaterat till icke-värdeadderande aktiviteter. Genom att undersöka dessa närmare identifierades rotorsaker layout, begränsade resurser och bristande rutiner. För att nå det tillstånd som beskrivs i FSM och minimera, alternativt eliminera, slöserierna har studien resulterat i följande förbättringsförslag; nedmontering av kontor och stängsel vid inleveransytan samt implementering av FIFU-system, implementering av 5S rapportering av felaktiga pallar och implementering av ett elektroniskt orderplockningsystem. / Background: As a consequence of the increased global competition, the rapid technological changes and the shift to a customer-oriented approach, it becomes more important with continuous improvements to achive efficient processes and flows. By applying Lean and Value Stream Mapping wastes can be identified, minimized in order to maximize both the material- and the information flow within a business process. Purpose: The purpose of this study is to identify wastes in a company’s inbound- and outbound process by applying the tool Value Stream Mapping. Furthermore, the study aims to identify the root causes and propose actions that contribute to minimize or eliminate the identified wastes. Method: The study is based on a qualitative case study of a company’s inbound- and outbound process. Empirical data has been collected during observations and semi- structured interviews. The theoretical framework is primarily based on literary sources that are retrieved from the Linnaeus University’s library and also scientific articles retrieved from databases. The selection is based on a convenience sample, a snowball sample. Conclusions: Based on the two CSMs that has been illustrated for the inbound- and outbound process, wastes were identified as waiting, motion and over processing, related to non-value added activities. By examining these wastes the root causes were identified as layout, limited resources and inadequate procedures. To reach the state described in the two FSMs by minimizing, or eliminating, the identified wastes, the study results in following proposals; dismantling of office and fence at the inbound area together with the implementation of a FIFU-system, implementation of 5S to report incorrect pallets and implementation of an electronic orderpicking system.

Konkurrensen hårdnar och utvecklingstakten inom industrin går allt fortare, detta leder företagen till nya utmaningar. Nya utmaningar är svåra att hantera speciellt för små- och medelstora företag, SMF eftersom de inte besitter samma kunskap och ekonomiska förutsättningar som stora företag. Detta projektet syftar att förbättra konkurrensfaktorn i SMF genom att tillämpa statistisk processtyrning och därmed höja deras kvalitet. För uppnå syftet har målet varit att ta fram ett hållbart arbetssätt för statistisk processtyrning för produktion i små serier. En fallstudie enligt DMAIC som är Sex Sigmas primära arbetsgång har använts för att skapa erfarenhet om variation och finna ett arbetssätt. Studien fastställer att en lyckad implementation av statistisk processtyrning har en cyklisk metodik som utgår från ledning, samarbete, teknik och statistik. De statistiska aspekterna i arbetssättet redogörs i ett flödesschema.

<p>The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.</p><p>The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process.</p><p>During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization.</p><p>To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll.</p><p>To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept.</p><p>We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies.</p><p>The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning.</p><p>Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt.</p><p>Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter.</p><p>Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation.</p><p>För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts.</p><p>För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet.</p><p>Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning.</p><p>Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier.</p><p>Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.</p>

The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way. The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process. During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization. To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll. To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept. We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies. The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning. Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt. Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter. Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation. För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts. För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet. Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning. Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier. Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.

Industrial manufacturing companies are working in a greater extent than before to optimize processes as well as reduce variation to build in quality in their products. SCA Munksund produces kraftliners with high variability for the strength measurements bursting strength and SCT-CD, together called strength potential. Variability in these strength measurements leads to either higher quality than requested by customers or to products being scrapped due to substandard quality. The variation in the strength measurements leads to unnecessary production costs according to SCA Munksund. To investigate the variation in strength measurements of a specific grammage of a kraftliner (170 g/m2), the problem-solving methodology DMAIC in Six Sigma was used. DMAIC can be used to translate a complex production problem into a more manageable statistical problem. Design of Experiments (DoE) can be used together with DMAIC to identify casual relationships and can also be applied to increase process knowledge. DoE is a powerful tool when studying how effects of multiple process parameters affect quality parameters in a process. In this master thesis, DMAIC was applied as a method to illustrate how a complex production problem can be tackled. The purpose of this master thesis work was to exemplify how statistical tools and methods can be applied in a manufacturing industry to achieve increased process knowledge. The purpose was applied practically at SCA Munksund kraftliner production site to create increased understanding of the subprocesses where the strength measurements bursting strength and SCT-CD can be affected. DMAIC was initially used to define the problem and DoE was used to generate models that could explain the strength potential. To help answer the thesis question, historical data were analysed to identify potential experimental factors. Appropriate experimental levels were checked in a test before the experiments. Then the experimental factors for bursting strength were determined to A: Läppläge vertikal topplåda, B: Alun bas and C: Koncentration inloppslåda bas and the factors for SCT-CD to A: Läppläge vertikal topplåda, B: Utloppsdifferens top and C: Utloppsdifferens bas. The experiments used a 23 factorial design with three center points. Alun bas and Utloppsdifferens top could on a 10 percent significance level be identified as significant effects. Regression models were developed to describe which factors and factor interactions that affect the strength potential in a kraftliner. The case study results thus illustrates how statistical tools and methods can be applied in a manufacturing industry to increase process knowledge. The result show that the bursting strength and SCT-CD increased with 2,4 % and 1,3 % respectively compared to normal levels during the experiment at the same time as lower operating costs can be achieved. SCA Munksund can save 143 700 SEK per year if the recommended level of Alun bas is followed. / Industriellt tillverkande företag arbetar i större utsträckning än tidigare med optimering av processer samt för minskad variation kring uppsatta toleransgränser i syfte att bygga in rätt kvalitet i sina produkter. SCA Munksund producerar kraftliner med hög variation för styrkemåtten sprängstyrka och SCT-CD. Variationen leder till att kraftlinerrullar antingen kan säljs med bättre kvalitet än efterfrågat eller så kasseras de på grund av bristande kvalitet. I båda avseendena anser SCA Munksund att variationen för styrkemåtten leder till onödiga kostnader vid produktionen. För att utreda variationen i styrkemåtten hos en specifik ytvikt av kraftliner, 170 g/m2, användes Sex Sigmas problemlösningsmetodik DMAIC som förkortat står för Define, Measure, Analyze, Improve och Control. DMAIC används för att översätta ett komplext produktionsproblem till ett mer hanterligt statistiskt problem. Inom problemlösningsmetodiken kan försöksplanering användas för att identifiera kausala samband och kan tillämpas för ökad processkunskap. Försöksplanering är ett kraftfullt verktyg för att kunna studera hur effekterna av flera processparametrar påverkar kvalitetsparametrar i en process. Vid examensarbetet användes DMAIC för att angripa ett komplext problem. Syftet med examensarbetet var att exemplifiera hur statistiska verktyg och metoder kan tillämpas inom en tillverkande industri för att nå ökad processkännedom. Syftet applicerades praktiskt vid SCA Munksunds kraftlinertillverkning för att skapa ökad förståelse inom de delprocesser där styrkepotentialen kan påverkas. DMAIC användes för att initialt kunna definiera problemet och försöksplanering användes för att skapa regressionsmodeller som kan förklara styrkepotentialen. För att uppnå syftet analyserades historisk data för att identifiera potentiella försöksfaktorer. Lämpliga försöksnivåer kontrollerades vid ett test innan experimenten. Därefter kunde försöksfaktorerna fastställas för sprängstyrkan till A: Läppläge vertikal topplåda, B: Alun bas och C: Koncentration inloppslåda bas och faktorerna för SCT-CD till A: Läppläge vertikal topplåda, B: Utloppsdifferens topp och C: Utloppsdifferens bas. Experimentet genomfördes enligt en 23 försöksplan med tre centrumpunkter. Alun bas och Utloppsdifferens toppkunde med 10 % signifikansnivå identifieras som signifikanta effekter. Anpassade regressionsmodeller skapades i syfte att beskriva vilka faktorer och samspel mellan faktorer som påverkar styrkepotentialen i kraftlinern. Fallstudien illustrerar därmed hur statistiska verktyg och metoder kan tillämpas inom en tillverkande industri för att nå ökad processkännedom. Jämfört mot normala nivåer visar resultaten från de experiment som genomfördes i fallstudien att sprängstyrkan ökade med 2,4 % och SCT-CD med 1,3 % samtidigt som lägre driftskostnader kan uppnås. Efterföljs den rekommenderade nivån för alun i kraftlinerns basskikt leder det till en besparing på 143 700 SEK per år. Besparingen av alun är endast beräknad på den studerade kraftlinern med ytvikt 170 g/m2, vilket innebär att ytterligare besparingar bör vara möjliga för resterande 18 ytvikter.