No description available.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning. Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management. Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension. Studien indikerar också att icke-mätbara värden inte synliggörs om redovisningen endast belyses ur ett perspektiv. Avslutningsvis föreslår författaren att redovisningen har potential att kunna synliggöra institutionsteaterns substantiella värdeskapande, om alla delar av redovisningen betraktas som indikatorer för spelare i en samverkande process. / The thesis attempts to recognize the role of accounting, and its ability to articulate value creation, in the public sector. The study is carried out by two case studies, in publicly funded theaters. The main aim is increased understanding of the accounting’s role in organizations where the core goals are non- financial, or even non-measureable. An additional aim is, to suggest an approach to non-measureable values in accounting and management accounting. At first, the two case studies are presented: Stockholms Stadsteater and Västerbottensteatern. The case theaters are represented in the study by an analysis of performed conversation interviews and observations. In the analysis the author considers relevant literature and theoretical models in the research areas of accounting, management accounting and arts management. The thesis implies that the role of accounting is multi-facetted. The role of accounting can be explained as two tasks, an internal and an external task, which both occur in a tangible and an abstract dimension. The two dimensions of the two tasks makes four characters of the accounting. The study upholds problems in recognizing value creation by only taking one of these characters into account. In order to articulate the value creation, the author suggests that all of the recognized characters of accounting are to be considered, as the value created only can be recognized in the in-between of these characters.

Bakgrund: Strukturförändringar har präglat den svenska arbetsmarknaden vilket resulterat i en ökad konkurrens bland arbetsgivare. Ett aktivt employer branding-arbete blir därmed viktigare eftersom det är en möjlig konkurrensfördel. Tidigare forskning inom ämnesområdet har främst studerat en kontext av stora bolag, detta trots att de allra flesta svenska företag är SMF. Generation Z blir en allt större del av arbetskraften vilket skapar en ökad efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos arbetsgivare. Således är det avgörande att förstå hur SMF ska arbeta med sitt employer brand för att attrahera och behålla den unga generationen. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares, tillhörande generation Z, efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos en arbetsgivare i en kontext av små- och medelstora företag (SMF) på den svenska arbetsmarknaden. Studien eftersträvar även att utforska sambandet mellan ett antal mjuka värden och lojaliteten hos medarbetare tillhörande generation Z. Detta för att skapa en förståelse för hur SMF kan arbeta med sitt employer brand gentemot generation Z. Metod: För att uppfylla studiens syfte undersöktes såväl medarbetare tillhörande generation Z som ledare i SMF. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i en förstudie för att samla in bakgrundsinformation om hur SMF idag arbetar med employer branding samt deras uppfattning om generation Z. En enkät framställdes och skickades ut till medarbetare tillhörande generationen i syfte att undersöka deras värderingar av mjuka, icke finansiella, värden samt dess samband med lojalitet. Flertalet analysmetoder, såsom multipel regressionsanalys, har nyttjats för att analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien påvisar att generation Z värderar en tydlig och öppen kommunikation från ledaren, en trivsam social arbetsmiljö, att arbeta med något som intresserar dem, stolthet över sin arbetsgivare och ett individuellt perspektiv från ledaren. Lägst värderas utlandsresor i arbetet följt av möjligheten att arbeta hemifrån. Studien kan fastställa att stolthet över sin arbetsgivare, kultur, attraktiviteten som arbetsgivare tillsammans med identifiering med företaget har ett positivt signifikant samband med medarbetarlojalitet. / Background: Structural changes have characterized the Swedish labor market which have resulted in increased competition among employers. Therefore, employer branding becomes even more important since it is a possible competitive advantage. Previous research in the area has mainly studied the context of large companies, although most Swedish companies are SMEs. Generation Z is becoming an increasingly larger part of the workforce, which results in increased demand of employers offering non-financial values. It is therefore crucial to understand how SME should work with their employer brand to attract and retain the young generation. Purpose: This study aims to investigate what kind of non-financial values generation Z employees demand of an employer in a context of small and medium-sized enterprises (SME) in the Swedish market. The study also seeks to explore the connection between a number of non-financial values and the loyalty of generation Z employees, in order to create an understanding of how SMEs can work with their employer brand towards generation Z. Methodology: In order to fulfill the purpose of the study both generation Z employees and leaders of SMEs were investigated. Semi-structured interviews were conducted in a preliminary study to gather background information about SMEs current work with employer branding and their perception of generation Z. A questionnaire to employees of the generation was produced in order to investigate the generation's valuation of non-financial values and its relation to loyalty. Analytical methods, such as multiple regression analysis, have been used to analyze the empirical material. Conclusion: The study explains that generation Z values a clear and open communication from the leader, a pleasant social work environment, working with something that interests them, pride in their employer and an individual perspective from the leader. The least valued by generation Z is foreign trips, followed by the opportunity to work from home. The study can determine that pride in their employer, culture, attractiveness as an employer together with identification with the company has a positive significant correlation with employee loyalty

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsberäkningar görs för att företag ska få kunskap om lönsamheten per kund. Informationen utgör sedan beslutsunderlag för styrning mot ökad total kundlönsamhet. För många företag finns det dock faktorer som inte är möjliga eller svåra att inkludera i en kundlönsamhetsberäkning samtidigt som de påverkar den totala kundlönsamheten. Företagen behöver därmed komplettera beräkningarna med dessa för att få en mer rättvisande kundlönsamhetsanalys som möjliggör styrning utifrån företagets helhetsperspektiv. Svårigheten för företagen är därför hur dessa faktorer ska hanteras och värderas samt användas i företagets styrning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur företag genomför en kundlönsamhetsanalys inkluderande de faktorer som används som komplement till de traditionella kundlönsamhetsberäkningarna samt hur företagen styr utifrån dessa. Metod: För denna studie har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats där en fallstudie har använts. För intervjuerna har en semistrukturerad intervju med öppna frågor använts där en intervjuguide har legat till grund för strukturen på intervjun. Slutsats: Studiens resultat visar att företag anpassar och väljer kalkylmetod för kundlönsamhetsberäkning utifrån verksamheten. De värderar sedan de kompletterande faktorerna till stor del genom kunskap och erfarenhet. Kundlönsamhetsanalyserna används som beslutsunderlag för styrande åtgärder främst avseende förbättring av företagets processer, prioritering av resurser samt påverkan av kundernas beteenden i syfte att uppnå optimal kundlönsamhet för företaget. / Background and problem: Customer profitability calculations are needed for companies to obtain knowledge of the profitability of their customers. The information then constitutes the basis for decision-making for the managing to increase total customer profitability. For many companies there exists some factors which are impossible or difficult to include within a customer profitability calculation, however these factors affect the total customer profitability. Therefore companies need to complement the calculations with these to receive a more accurate customer profitability analysis which makes managing towards the company’s comprehensive view possible. The difficultness for the companies is how these factors should be handled, valued and used within the companies managing. Purpose: The purpose with this paper is to create understanding about how companies fulfill a customer profitability analysis that concludes factors which are used as a compliment for the traditional customer profitability calculations. The study also includes how companies manage their organizations based on the customer profitability analysis. Method: A qualitative study with semi structured interview has been used. An interview guide has been the basis for the structure of the interview. Conclusion: When analyzing the empirical material, we found that companies adjust and choose the calculation method for customer profitability calculations based on how the business is structured. They value the complementary factors mostly through knowledge and experience. The customer profitability analysis are used as a basis for decisions regarding managing actions regarding improvements of the companies processes, priorities of resources and the influence by the customers behavior for the purpose to achieve an optimal customer profitability for the companies.