Universiẗat, Diss., 2004--Kiel.

Universiẗat, Diss., 2001--Marburg.

Bakrund: När njurarnas funktion blir nedsatt får patienten gå igenom dialys regelbundet vilket skapar lidande. Njurtransplantation är alternativ för dessa patienter. De flesta njurar som doneras är från avlidna personer eller från anhöriga men även anonyma givare förekommer. Syfte: Syftet var att belysa donatorers upplevelser av livet under och efter njurdonation. Metod: En litteraturöversikt som är byggd på tio artiklar båda kvantitativa och kvalitativa. De har kvalitetsgranskats enligt Fribergs mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Analysen skapade fem teman, känsla av rädsla och oro, den postoperativa smärtan och återhämtningen efter njurdonationen, de psykologiska konsekvenserna av att donera en njure, upplevelsen av vården och uppföljningen samt upplevd tillfredställelse Diskussion: Donatorerna kände oro för att operationen inte skulle lyckas både för sig själv och mottagaren. Efter transplantationen återhämtade sig ofta donatorerna ganska väl och brukade oftast inte få några psykiska besvär. Donatorerna tyckte att de inte fick den medicinska uppmärksamheten som de önskade sig under vårdtiden och kände sig som ett medel av vårdpersonalen. Att få kunskap om hur donatorer upplever donationen och hälso- och sjukvårdspersonalen hjälper blivande sjuksköterskor att sätta sig i dessa patienters livsvärld och ge dem det stöd de behöver.

A transfusão de concentrado de hemácias é uma atividade que proporciona muitos benefícios aos pacientes que necessitam aumentar a capacidade de transporte de oxigênio, mas também possui riscos inerentes. A disponibilidade de unidades de concentrado de hemácias compatíveis para pacientes que são fenótipo negativos para antígenos de alta frequência e possuem os respectivos anticorpos, bem como para pacientes com uma complexa combinação de aloanticorpos contra antígenos comuns, permanece como um desafio na medicina transfusional. Painéis nacionais e internacionais de doadores e bancos de unidades de concentrados de hemácias congeladas de doadores raros têm sido estabelecidos para facilitar o fornecimento de hemácias compatíveis para esses pacientes. É previsto que, com o aumento de movimentos populacionais através do mundo e chance em potencial de desenvolvimento de anticorpos raros ou mistura de anticorpos, a necessidade da disponibilidade de doadores de sangue raro continuará no futuro. Em média, 1800 unidades de hemocomponentes de sangue raro são transportadas anualmente para serem transfundidas, podendo este número ser maior devido à dificuldade em manter registro único de todos os dados. Um banco de sangue de fenótipos raros é formado por um sistema de informações e composto pelo cadastro de dados de doadores de sangue fenotipados e genotipados e que apresentam antígenos pouco comuns na população, pelo cadastro de unidades de hemocomponentes congelados e pela possibilidade de busca de doadores compatíveis, após a inserção dos resultados de fenotipagem/genotipagem do receptor. A possibilidade de acesso rápido a um cadastro nacional com informações referentes aos doadores de sangue com fenótipo raro poderá proporcionar vários benefícios, como uma maior rapidez na localização de concentrados de hemácias compatíveis para pacientes aloimunizados e diminuição dos custos para sua triagem. Futuramente, esses dados poderão compor o cadastro mundial de doadores com fenótipos raros, o que aumentariam as chances de se localizar fenótipos compatíveis com esses pacientes. A organização de programas de fenotipagem a nível nacional e a disponibilização destes dados poderão trazer avanços significativos, tanto para reestruturação de laboratórios de imuno-hematologia como para a capacitação técnica dos profissionais que atuam nesta área. Esse cadastro poderá ser utilizado futuramente como estratégia para seleção de concentrado de hemácias a serem congeladas no país. / The transfusion of red blood cells is an activity that provides many benefits to the patients who need to increase the oxygen-carrying capacity, but also has inherent risks. The availability of RBC units compatible for patients who are negative phenotype for high frequency antigens and have their antibodies as well as for patients with a complex combination of alloantibodies against common antigens remains a challenge in transfusion medicine. National and international donor panels and banks of frozen concentrated units of rare donor red blood cells have been established to facilitate the provision of compatible erythrocytes in these patients. It is expected that with the increase of population movements across the globe and likely potential development of rare antibodies or antibody mixture, the need for the availability of rare blood donors will continue in the future. On average, 1800 units of rare blood components are transported annually to be transfused, this number may be higher because of the difficulty in maintaining single record of all data. A rare phenotypes blood bank consists of an information system and consists of the registration of blood donors phenotyped and genotyped data who presenting unusual antigens in the population, the register of frozen blood products units and the possibility of seeking donors compatible, after insertion of the results of phenotyping / genotyping receiver. The possibility of quick access to a national database with information pertaining to blood donors with rare phenotype can provide several benefits, such as greater speed in locating concentrates compatible red blood cells to alloimmunized patients and lower costs for their screening. In the future, these data may select global register of donors with rare phenotypes, which would increase the chances of finding phenotypes consistent with these patients. The organization of phenotyping programs at national level and the availability of these data can bring significant advances for both restructuring immuno-hematology laboratories as for the technical training of professionals working in this area. This register could be used as future strategy for red blood cell selection to freeze in the country.

Bakgrund: Behovet av njurdonation ökar och levande njurdonation är det mest fördelaktiga behandlingsalternativet. Donationens negativa påverkan på donatorn anses uppvägas av fördelarna för mottagaren. Den friska donatorn gynnas dock inte av transplantation och det är därför viktigt att minimera konsekvenserna för donatorn. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva donatorns upplevelse av att donera en njure. Metod: En systematisk litteraturstudie baserat på tio kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fem teman och tio subteman identifierades. Vägen till donation beskriver beslutsfattandet och vidhållandet av beslutet. Copingstrategier innebär hur donationens risker uppfattades och vilka verktyg donatorer använde för att hantera processen. Mötet med vården innefattar bemötande och information från vårdpersonal. Upplevelser och påverkan på nära relationer beskriver oron för mottagarens hälsa och förändringar i relationer. Känslor och upplevelser efter donation innefattar fysiska och känslomässiga konsekvenser av donation. Slutsats: Upplevelsen av njurdonation var individuellt varierande men oftast positiv och utan ånger kring sitt beslut. Däremot kunde patientrollen kännas otydlig. Donatorer kände sig övergivna som patienter och hade samtidigt svårt att balansera den samtida rollen som patient och anhörig. Bristen på information gjorde den postoperativa upplevelsen påfrestande. Dessa upplevelser av njurdonation indikerar att det finns ett behov av ökad kunskap och förståelse hos vårdpersonal för att kunna ge rätt information och stöd till donatorer. / Background: The need for kidney donation is increasing and living donation is the most preferable treatment option. The positive effects for recipients are considered to outweigh the negative effects for donors. The healthy donor does not benefit from the transplantation and therefore it is important to minimize the consequences. Aim: The aim for this study was to describe the donors' experience of donating a kidney. Method: A systematic review based on ten qualitative articles from PubMed and CINAHL. Results: Five themes and ten subthemes were identified. The path to donation includes the making and maintaining of the decision. Coping strategies describe how the risks of donation were perceived and which strategies donors used to cope with challenges during the process. The encounter with health care includes how the donors were treated and informed by health care professionals. Experiences and influence on relationships describes anxiety for the recipient’s health and alteration of relationships. Emotions and experiences after donation cover physical and emotional consequences of donation. Conclusion: The experience of kidney donation varied but was mostly positive without any regrets. However, the role of being a patient could be perceived as vague. Donors felt abandoned as patients and experienced the simultaneous role of being patient and relative as difficult. Lack of information made postoperative experiences strenuous. These experiences indicate that health care professionals require an increased knowledge and understanding to provide correct information and support to the donor throughout the donation process.

Vissa livshotande sjukdomar i njure och lever kan idag behandlas genom att organ eller delar därav tas från levande friska donatorer och ges till en svårt sjuk mottagare. Donatorn kan alltså rädda livet på en annan människa, och bidra till att ge någon hälsa. Tidigare forskning visar att donatorer har bättre livskvalitet och hälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Dock framkommer där också att det fanns upplevelser hos donatorerna som var mindre positiva. För att sjuksköterskan skall kunna vårda dessa patienter på ett bra sätt behövs en djupare förståelse för donatorernas upplevelser av donationen. Syftet med studien är därför att undersöka upplevelser av att vara levande njur- eller leverdonator. Denna litteraturstudies kvalitativa artiklar har analyserats och bearbetats med utgångspunkt från Evans metod för beskrivande syntes. Resultatet består av tre huvudteman och sex subteman som visar att det är motstridigt och komplext att vara levande donator. Donatorer uttrycker upplevelser av glädje att kunna ge livet och hälsa som gåva. De upplever stärkta relationer med sina närmaste. Samtidigt upplever de känslor av att inte vara förberedda på att kroppen förändras och de starka upplevelserna av smärta och trötthet. Känslor av att inte bli sedd och bekräftad som patient, och dessutom känslor av att inte vara betydelsefull utgör delar av donatorernas upplevelser. Diskussionen behandlar donatorernas lidande och hur detta kan lindras av vårdaren. Dels genom sitt förhållningssätt gentemot donatorerna men också genom att de ges utförlig information och noggrann uppföljning. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Kronisk njursvikt kan idag endast botas med njurtransplantation, där donationen ofta sker från en levande donator som genomgår en omfattande hälsoundersökning för att få donera. Utifrån den subjektiva kroppen ger donatorn en bit av sig själv och därmed kan både hans/hennes identitet och livsvärld förändras, vilket kan ge ett lidande. Med den här kunskapen kan sjuksköterskan bli medveten om lidandet och både bemötandet och vården kan därmed förbättras för donatorn. Syftet med den här litteraturstudien är att belysa njurdonatorers upplevelser av att donera en av sina njurar. Med en systematisk sökning i databaser blev resultatet åtta kvalitativa artiklar som svarade an mot syftet. Artiklarna granskades avseende kvalitet. Evans (2002) metod för beskrivande syntes användes och fyra nya teman med tillhörande subteman uppstod. Resultatet beskriver donatorers motiv för att donera, som att se den blivande mottagaren bli sämre i sin sjukdom och viljan att återupprätta hälsan hos mottagaren. När donatorerna beslutat sig för att donera förberedde de sig mentalt inför operationen och det kunde då uppstå främmande känslor och rädslor. Det framkommer även att donatorns livsvärld förändras efter donationen, dels glädjen över att gett någon hälsa åter men även lidande i form av smärta, trötthet och känslor av förlust. Många donatorer ville att deras relation till mottagaren skulle vara densamma som innan donationen men relationen blev för många istället starkare. Vårdrelationen framställs av flera som positiv men det förekommer också att donatorer upplevde att de inte fick bekräftelse från vårdpersonalen. Diskussionen behandlar donatorns lidande i samband med donationen. Det talas om hur intimiteten till mottagaren kan påverka donatorns vilja att donera. / Program: Sjuksköterskeutbildning

In this work, a series of redox cascades was synthesised and investigated in view of their photophysical and electrochemical properties. The cascades are based on a perchlorinated triphenylmethyl radical acceptor and two triarylamine donors. Absorption spectra showed the presence of charge-transfer bands in the NIR range of the spectra, which pointed to the population of a charge-transfer state between a triarylamine donor and the radical acceptor. A weak to moderate emission in the NIR range of the spectra was observed for all compounds in cyclohexane. Spectroelectrochemical measurements were used to investigate the characteristic spectral features of the oxidised and reduced species of all compounds. Transient absorption spectra in the ns- and fs-time regime revealed an additional hole transfer in the cascades between the triarylamine donors, resulting in a charge-separated state. Charge-separation and -recombination processes were found to be located in the ps-time regime. / Im Rahmen dieser Arbeit wurde eine Reihe von Redox-Kaskaden synthetisiert und hinsichtlich ihrer spektroskopischen und elektrochemischen Eigenschaften untersucht. Die Kaskaden basieren auf einem perchlorierten Triphenylmethyl-Radikal-Akzeptor und zwei Triarylamin-Donoren. Absorptionsspektren zeigten das Vorhandensein von Ladungstransferbanden im NIR-Bereich des Spektrums, welche auf die Bevölkerung eines Ladungstransferzustands zwischen einem Triarylamin-Donor und dem perchlorierten Akzeptor hinweisen. Eine schwache bis mäßige Fluoreszenz ließ sich für alle Verbindungen in Cyclohexan im NIR-Bereich beobachten. Spektroelektrochemische Messungen kamen zur Untersuchung der oxidierten und reduzierten Spezies aller Verbindungen zum Einsatz. Transiente Absorption im ns- bis fs-Zeitbereich zeigte einen zusätzlichen Lochtransfer zwischen den Triarylaminen, welcher zur Ausbildung eines ladungsseparierten Zustands führte. Alle Ladungsseparierungs- und Rekombinationsprozesse fanden im ps-Bereich statt.

Stuttgart, Univ., Diss., 2003.

A transfusão de concentrado de hemácias é uma atividade que proporciona muitos benefícios aos pacientes que necessitam aumentar a capacidade de transporte de oxigênio, mas também possui riscos inerentes. A disponibilidade de unidades de concentrado de hemácias compatíveis para pacientes que são fenótipo negativos para antígenos de alta frequência e possuem os respectivos anticorpos, bem como para pacientes com uma complexa combinação de aloanticorpos contra antígenos comuns, permanece como um desafio na medicina transfusional. Painéis nacionais e internacionais de doadores e bancos de unidades de concentrados de hemácias congeladas de doadores raros têm sido estabelecidos para facilitar o fornecimento de hemácias compatíveis para esses pacientes. É previsto que, com o aumento de movimentos populacionais através do mundo e chance em potencial de desenvolvimento de anticorpos raros ou mistura de anticorpos, a necessidade da disponibilidade de doadores de sangue raro continuará no futuro. Em média, 1800 unidades de hemocomponentes de sangue raro são transportadas anualmente para serem transfundidas, podendo este número ser maior devido à dificuldade em manter registro único de todos os dados. Um banco de sangue de fenótipos raros é formado por um sistema de informações e composto pelo cadastro de dados de doadores de sangue fenotipados e genotipados e que apresentam antígenos pouco comuns na população, pelo cadastro de unidades de hemocomponentes congelados e pela possibilidade de busca de doadores compatíveis, após a inserção dos resultados de fenotipagem/genotipagem do receptor. A possibilidade de acesso rápido a um cadastro nacional com informações referentes aos doadores de sangue com fenótipo raro poderá proporcionar vários benefícios, como uma maior rapidez na localização de concentrados de hemácias compatíveis para pacientes aloimunizados e diminuição dos custos para sua triagem. Futuramente, esses dados poderão compor o cadastro mundial de doadores com fenótipos raros, o que aumentariam as chances de se localizar fenótipos compatíveis com esses pacientes. A organização de programas de fenotipagem a nível nacional e a disponibilização destes dados poderão trazer avanços significativos, tanto para reestruturação de laboratórios de imuno-hematologia como para a capacitação técnica dos profissionais que atuam nesta área. Esse cadastro poderá ser utilizado futuramente como estratégia para seleção de concentrado de hemácias a serem congeladas no país. / The transfusion of red blood cells is an activity that provides many benefits to the patients who need to increase the oxygen-carrying capacity, but also has inherent risks. The availability of RBC units compatible for patients who are negative phenotype for high frequency antigens and have their antibodies as well as for patients with a complex combination of alloantibodies against common antigens remains a challenge in transfusion medicine. National and international donor panels and banks of frozen concentrated units of rare donor red blood cells have been established to facilitate the provision of compatible erythrocytes in these patients. It is expected that with the increase of population movements across the globe and likely potential development of rare antibodies or antibody mixture, the need for the availability of rare blood donors will continue in the future. On average, 1800 units of rare blood components are transported annually to be transfused, this number may be higher because of the difficulty in maintaining single record of all data. A rare phenotypes blood bank consists of an information system and consists of the registration of blood donors phenotyped and genotyped data who presenting unusual antigens in the population, the register of frozen blood products units and the possibility of seeking donors compatible, after insertion of the results of phenotyping / genotyping receiver. The possibility of quick access to a national database with information pertaining to blood donors with rare phenotype can provide several benefits, such as greater speed in locating concentrates compatible red blood cells to alloimmunized patients and lower costs for their screening. In the future, these data may select global register of donors with rare phenotypes, which would increase the chances of finding phenotypes consistent with these patients. The organization of phenotyping programs at national level and the availability of these data can bring significant advances for both restructuring immuno-hematology laboratories as for the technical training of professionals working in this area. This register could be used as future strategy for red blood cell selection to freeze in the country.