Syftet med arbetet är att fördjupa min förståelse om hur man utförde ornament på klaviaturinstrument i Europa under barocken. Det grundar sig i en önskan om att kunna göra medvetna val som är underbyggda av kunskap om stilenlig praxis när jag ornamenterar. Mina huvudinstrument är orgel och cembalo, men i detta arbete har jag valt att utgå endast från cembalon för att få en sammanhängande bild och jämförbara ljudexempel.Jag har sökt efter hållpunkter för hur man historiskt smyckade ut musik. Litteraturen jag arbetat med är både från modern tid, och från teoretiker som levde och verkade under renässansen och barocken. Arbetet har kretsat runt fem profilländer – Italien, Spanien, England, Frankrike och Tyskland. Därefter har jag valt ut en kompositör och ett stycke från de sistnämnda tre och fördjupat mig i ornamenteringen.Idén till arbetet grundade sig i en problematik jag ofta ställts inför när jag börjat arbeta med ett stycke av en kompositör som verkat mellan renässansen och barocken; hur man bör genomföra ornamenteringen. Det finns många skolor i hur man bör spela ornament. Ibland betyder samma symbol olika saker i olika länder, eller till och med mellan olika kompositörer i samma land – vi kan i vår tid bara göra vissa antaganden. All kunskap går inte att tillämpa på all musik.

<p>Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar.</p> / <p>This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.</p>

Arbetet behandlar sättet att sjunga folkvisan från bondesamhället till modern tid. Mitt syfte är att ta reda på om sättet att sjunga folkvisan har förändrats genom åren, vidare vill jag undersöka hur folksången har förändrats och vad det beror på. Jag har intervjuat fem kvinnor som alla är verksamma folksångerskor, använt mig av litteraturstudium och lyssnat till arkivinspelningar. I mitt arbete har jag kommit fram till att folksången har förändrats under årens lopp. En skillnad som blev tydlig för mig är att sångarna förr generellt sjöng på ett mer osentimentalt sätt och att sångarna i dag ofta lägger större vikt vid att tolka texten och att de drillar mer idag. Att skillnader i sången finns beror på många faktorer, bl.a. på att den vokala folkmusiken förr var funktionsmusik- nu har den blivit medialiserad, institutionaliserad och professionaliserad. Dagens folksångerskor blir även inspirerade av andra kulturers musik och andra musikstilar. / This is a paper discussing the way folksong singing has undergone changes from agricultural society to the present day. The aim of this paper is to discern if the way of singing folksongs has changed through the years. In addition, I want to investigate how folk songs have changed and what these changes depend on. I have interviewed five women, all working as folk singers, as well as studied literature and listened to archive recordings. The conclusion of this paper is that folk songs have changed over the years. A clear difference is that the older singers generally sang in a more unsentimental way compared to the singers today, who often attach great importance to interpreting the text and also using more ornaments. The reasons for these differences depend on many factors, e.g. the vocal folk music used to be functional music, whereas today’s music is much more exposed in the media, more institutionalised and professionalized. The singers of today are also inspired by other music cultures and styles.

Detta arbete handlar om första satsen ur Johann Sebastian Bachs Cellosvit no. 5 (BWV 1011), skrivet ur en trombonists perspektiv. Arbetet behandlar främst vad man måste ta hänsyn till om man ska anpassa stycket för framförande på trombon, samt skillnader mellan olika utgåvor och jämförelse av dessa mot urtexten. Bifogat med det tryckta exemplaret finns även en inspelning av mitt framförande av stycket på min examenskonsert den 11 maj 2016.

Denna uppsats behandlar utförandet av drillarna i Alexander Skrjabins nionde pianosonat Black Mass. Teorier om flow tillämpas under instuderingsprocessen av verket, vilket skapar nya alternativa tillvägagångssätt mot en mer effektiv övningsmetodik. Introspektion genom metakognitiv loggbok ger en psykologisk inblick i skapandeprocessen. Tre frågor besvaras skriftligt efter varje övningstillfälle under en månads tid. Dessa frågor är: Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig det? Det insamlade materialet används för att analysera påverkan av flow-teorier och användandet av loggboksanteckningar. En fördel med en kvalitativ studie är att den enskilda individen kan få en tydligare bild av vad hen upplever av undersökningen. I resultatet tydliggörs detta genom att påvisa effekter av förändring både mentalt och rent pianotekniskt i loggboksanteckningarna. Därmed vittnar resultatet om introspektionens fördelar i strävan efter mer flow i pianospelet.