BakgrundSamverkan med vårdnadshavare är en viktig del av förskolans uppdrag. Förskollärarna ska enligt läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010, s. 13) utveckla förtroendefulla relationer till vårdnadshavarna och verksamheterna komplettera hemmen. Hemmets och familjernas behov är föränderliga. I studiens bakgrund återfinns en historisk tillbakablick på svenska förskolans framväxt. I bakgrunden lyfts även samverkans betydelse, pedagogernas roll, vårdnadshavares önskemål, dygnet-runt-öppna förskoleverksamheter samt vägar till samverkan och vägarnas innehåll.SyfteStudiens syfte är att ge en bild av förskollärares berättelser kring hur samverkan med vårdnadshavare sker i dygnet-runt-öppna samt i dagöppna förskoleverksamheter.MetodUndersökningen är en kvalitativ studie, som genomförts med halvstrukturerad parintervju som redskap. I undersökningen deltog sex stycken förskollärare från respektive verksamhetsform.ResultatI studien framkom både likheter och skillnader inom samverkan med vårdnadshavare i dagöppna och dygnet-runt-öppna förskoleverksamheter. Viktigaste samverkansformen anses vara den dagliga kontakten och familjernas känsla av trygghet ses som ytterst viktig. Dock finns olika förutsättningar för hur samverkan utformas och till viss del hur mycket tid som kan avsättas. I dygnet-runt-öppna verksamheter ses ibland exempelvis den tidsmässiga fördelen av att kunna förbereda under nätter då barnen sover. / Program: Lärarutbildningen

Inledning Sedan 2005 har antalet kommuner som erbjuder dygnet-runt-förskola fördubblats och antalet barn som behöver omsorg på obekväma tider på dygnet ökar (Skolverket 2017). Många barn som är inskrivna på dygnet-runt-förskolor tillbringar långa dagar och ibland flera dygn utan att komma hem emellan och frågan är om de påverkas av så långa vistelsetider på förskolan. Den teori som har legat till grund i studien är John Bowlbys anknytningsteori som säger att små barn är i behov av sina primära anknytningspersoner och ej bör separeras från dessa under längre tidsperioder. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar 0–3 åriga barns anknytning på dygnet-runt-förskolor. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka ett antal förskollärares erfarenheter och upplevelser av barn som sover på en dygnet-runt-förskola. Fokus kommer att ligga på de barn som sover nätter på förskolan och på vilket sätt förskollärarna anser att deras anknytning påverkas. Metod En kvalitativ metod har använts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Förskollärare på två olika dygnet-runt-förskolor har deltagit där alla har minst tre års erfarenhet från att arbeta på dygnet-runt-förskola. Resultat Resultatet visar att de förskollärare som intervjuats anser att de barn som sover flera dygn på förskolan utan att komma hem till sina primära anknytningspersoner mår sämre och visar tecken på ett undvikande anknytningsmönster. Barn som sover sällan på förskolan upplevs antingen sova sämre och vara ledsnare eller klara det bra vilket tyder på att det inte finns någon färdig mall som fungerar för alla barn. Barn som regelbundet sover två till tre nätter i veckan anser förskollärarna mår bra, har lättare att anpassa sig till situationen och tenderar att ha ett tryggt anknytningsmönster. Vidare är det bättre att lämna barn över två år på dygnet-runt-förskola då barn under två år anses vara för små och kan inte verbalt påverka sin situation. Undersökningen visar också att de stora personalgrupperna som arbetar med barnen upplevs påverka några av de yngsta barnen negativt men att det går bra för de flesta barnen. Även barnens hemsituation påverkar barnens trygghet på förskolan och barn med trygga hemsituationer tenderar att ha det lättare och vara trygga individer även på förskolan. Barn med otrygga hemsituationer upplever förskollärarna sover sämre och är otrygga barn även på förskolan.

Under the current climate emergency, the electricity industry is taking quick steps to introduce new technology and market processes that could contribute to the decarbonization of the power system. The creation of the energy attribute certificates more than two decades ago has allowed consumers to choose the origin of their electricity. This market instrument has provided a new tool for tracking carbon-free electricity. It is how corporates can reduce their market-based emissions under the Scope 2 Green House Gas Protocol, a practice called annual matching of certificates. However, there are new trends in green electricity procurement that intend to improve the current system. These are called 24/7 carbon-free electricity and emissionality. To bring added value, these new methodologies require more granularity, hourly or less, for both electricity market data and energy attribute certificates. This can be achieved with so-called granular certificates. This thesis intends to provide some answers to the implications at a corporate level, specifically for their carbon accounting exercises, of adopting these practices. Different industrial and commercial electricity consumer profiles are analyzed in several European countries for 2021 under four different scenarios: base, RE100, 24/7, and emissionality. The results show that using hourly grid carbon intensity, location-based emission can differ from annual calculations up to 7%. In addition, it exemplifies some of the inefficiencies of the current practice of yearly matching of certificates. In 2021, it required less than 1% of a company’s total electricity sourcing costs to certify that they are 100 % renewable, acquiring mainly unbundled certificates. For the case of bundled certificates linked to a specific technology, these costs increased to 2,60 % for the case of the Dutch wind. The 24/7 scenario shows the actual coverage of the renewable contracted sources after the implementation of 24/7 carbon-free electricity matching, ranging from values between 48% and 99 %, depending on the consumption profile, the location, and the contracted renewable sources portfolio. Finally, the emissionality scenario provides the tools to determine where to locate new renewable generation capacity to decrease the emissions as much as possible. The results show that, under specific circumstances, these values can be three times higher. This thesis promotes adopting 24/7 carbon-free electricity practices for attributional carbon accounting methodologies. Nevertheless, its definition should be reviewed to easily include emissionality studies when new carbon-free renewable capacity construction comes from corporations’ green procurement decisions. / Under den rådande klimatkrisen vidtar elbranschen snabba åtgärder för att introducera ny teknik och nya marknadsprocesser som kan bidra till minskade koldioxitutsläpp från elsystemet. Införandet av energiattributcertifikat för mer än tjugo år sedan har gjort det möljigt för konsumenterna att välja vad de vill köpa för el. Detta marknadsinstrument har tillhandahållit ett nytt verktyg för att spåra koldioxidfri el. Det är så företag kan minska sina marknadsbaserade utsläpp enligt Scope 2 Green House Gas Protocol, en praxis som kallas årlig matchning av certifikat. Det finns dock nya trender inom upphandling av grön el som avser att förbättra det nuvarande systemet. Dessa kallas 24/7 koldioxidfri el och emissionalitet. För att skapa ett mervärde kräver dessa nya metoder en ökad granularitet, timbasis eller mindre, för både elmarknadsdata och energiattributcertifikat. Detta kan åstadkommas med så kallade granulära certifikat. Denna rapport avser att ge några svar på konsekvenserna på företagsnivå, specifikt för deras koldioxidredovisningar, av att anta dessa metoder. Olika industriella och kommersiella elkonsumentprofiler analyseras i flera europeiska länder för 2021 under fyra olika scenarier: bas, RE100, 24/7 och emissionalitet. Resultaten visar att då man använder koldioxidsintensitet för elnätet kan de platsberoende utsläppen skilja sig från de årliga beräkningarna med upp till 7%. Dessutom visas exempel på några av ineffektiviteterna i det nuvarande systemet med årlig matchning av certifikat. År 2021 krävdes det mindre än 1% av ett företags totala elkostnad för att intyga att de är 100% förnybara, huvudsakligen med separata certifikat. För paketerade certifikat kopplade till en specifik teknik ökade dessa kostnader till 2,60 % för fallet med holländska vindkraft. 24/7-scenariot visar att efter man implementerat 24/7 koldioxidfri elmatchning så varierar den faktiska täckningen av kontrakterad förnybar produktion mellan 48% och 99% beroende på förbrukningsprofil, lokalisering och vilka förnybara källor som kontrakterats. Slutligen tillhandahåller emissionalitetsscenariet verktygen för att bestämma var ny förnybar produktionskapacitet ska placeras för att minska koldioxidutsläppen så mycket som möjligt. Resultaten visar att under specifika omständigheter kan dessa värden vara tre gånger större. Det här examensarbetet främjar användningen av systemet för 24/7 koldioxidfri el för attributionella koldixodidredovisningsmetoder. Dess definition bör dock ses över för att enkelt inkludera emissionalitetsstudier då ny koldioxidfri av förnybar produktionskapacitet baserat på företags gröna upphandlingsbeslut.

Till följd av NPM (New public management) och de ökade kraven på produktivitet och effektivitet har sjuksköterskors arbetssituation försämrats alltmer under de senaste decennierna. Det har resulterat i en försämrad hälsa hos sjuksköterskorna och många sjuksköterskor har valt att lämna yrket. Det har bland annat genererat brist på erfarna sjuksköterskor på akutvårdsavdelningarna som bedrivs dygnet runt i regionerna och detta anser Socialstyrelsen utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Ett bra verksamhetsnära ledarskap, i regionerna benämns dessa som första linjens chefer, är en betydande faktor för sjuksköterskors hälsa och vilja att stanna kvar på sin arbetsplats. Det är därför av intresse att undersöka vilka ledaregenskaper som krävs för att erfarna sjuksköterskor skall arbeta kvar på vårdavdelningar som är öppna dygnet runt. Syftet med studien är att utröna vad som är viktiga hörnstenar i det hälsofrämjande ledarskapet för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i dygnet runt verksamhet. Som metod användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats, åtta intervjuer utfördes totalt. Råmaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman identifierades. Resultatet utmynnade i tre teman: individuellt stöd, teamarbete och kommunikation. Informanterna lyfte bland annat individanpassade scheman, kompetensutveckling och temaarbete som viktiga aspekter för att kvarstanna på arbetsplatsen. Ett salutogent förhållningssätt och specifika hälsofrämjande ledarskapsegenskaper är grunderna för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i verksamheter som bedrivs dygnet runt. Cheferna i en dygnet runt-verksamhet bör besitta följande förmågor: rak och tydlig kommunikation, förmåga att skapa tillit, vara lyhörda, kunna entusiasmera, prestigelöshet, vara drivna och målfokuserade samt inneha ett coachande förhållningssätt. Definition av erfarna sjuksköterskor, se sida 7 under Metod. / As a result of NPM (New public management) and the increased demands on productivity and efficiency, the work situation of nurses has deteriorated more and more in recent decades. This has resulted in a deterioration in the health of the nurses and a number of staff have chosen to leave the profession. Among other things, it has generated a shortage of experienced nurses in the Swedish emergency departments with twenty-four seven operations in the regions, and the Swedish National Board of Health and Welfare considers this to be a threat to patient safety. A leadership with the adjacent connection to the ward and the staff, are referred to as first-line managers in the Swedish regions. These mangers are significant factors for nurses' health and willingness to stay in their workplace. It is therefore of interest to investigate what leadership qualities are required for experienced1 nurses to continue working in wards that are open twenty-four seven. The purpose of the study is to find out what are important cornerstones in the health promoting leadership in order to retain experienced nurses in twenty-four seven operations. As a method, semi-structured qualitative interviews with an inductive approach were used, eight interviews were performed. The raw material was analyzed using content analysis and meaningful units, codes, categories and themes were identified. The result resulted in three themes: individual support, teamwork and communication. The informants highlighted, among other things, individualized schedules, skills development and team work as important aspects for staying in the workplace. The result was that specific health promoting leadership qualities and a salutogenic approach are the foundations for retaining experienced nurses in twenty-four seven operations. The managers in a twenty-four seven operations should possess the following abilities: straight forward and clear communication, the ability to create trust, be responsive, be able to enthuse, lack prestige, be driven and goal focused and have a coaching attitude. For a definition of experienced nurses, see page 7 under Method.