No description available.

Body Dysmorphic Disorder, BDD, is a psychiatric diagnosis that is characterized by self- perceived ugliness. The knowledge about BDD is low and people experience that they have the diagnosis, but haven’t been diagnosed with BDD due to the lack of knowledge among professionals. Previous research has mostly consisted of quantitative studies regarding the prevalence of BDD. The purpose of this study is to describe and analyze how people, who feel that they have BDD, describe living with it in their everyday life. The study is based on four narrative interviews, and the analysis of the results is based on a narrative approach. The results show that many areas in life are negatively affected by BDD, such as, school or work, relationship with others and quality of life. There is also a lack of knowledge regarding BDD among professionals which affects the treatment of people with BDD. In conclusion, BDD is a complex diagnosis to live with and many aspects in life are limited because of the diagnosis. Therefor the knowledge of BDD must increase in order for people to be able to get the right treatment.

Bakgrund: Dysmorfofobi har uppmärksammats mer den senaste tiden, trots detta är området outforskat och okunskap hos sjuksköterskan kan leda till ohälsa hos dessa patienter. Dysmorfofobi kännetecknas av överdriven upptagenhet av utseendet där patienter som besväras av dysmorfofobi ofta söker kosmetisk kirurgi för att förbättra utseendet. Syfte: Syftet var att belysa hur hälsan påverkas hos patienter som lever med dysmorfofobi i samband med kosmetisk kirurgi. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats där åtta resultatartiklar med kvantitativ metod analyserades med stöd av innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom ur analysen: avsaknad av hälsa i samband med kosmetisk kirurgi med en underkategori, samt resultat av kosmetisk kirurgi med två underkategorier. Patienter med dysmorfofoba symtom som söker kosmetisk kirurgi tenderade att uppleva avsaknad av hälsa, där vissa patienter upplevde förbättring av symtom och därmed hälsa postoperativt medan andra ej upplevde förbättring av symtom. Konklusion: Avsaknad av hälsa förekom hos patienter som sökte kosmetisk kirurgi som behandling och visades ha olika resultat beroende på vilken grad av dysmorfofoba symtom patienter visades besitta. Denna kunskap tillsammans med preoperativ screening av dysmorfofobi skulle kunna underlätta för sjuksköterskan att främja hälsan på bästa sätt för dessa patienter. / Background: Body dysmorphic disorder (BDD) has received more attention lately. Despite this, the subject is unexplored and ignorance among nurses can lead to health problems in these patients. BDD is characterized by an excessive preoccupation with appearance where these patients often seek cosmetic surgery to correct the appearance. Purpose: To examine how health is affected in patients living with BDD in relation to cosmetic surgery. Method: An inductive approach was used in this literature study where eight articles with quantitative method was used and analyzed through content analyze. Results: Two categories emerged from the analyze: lack of health in relation to cosmetic surgery with one subcategory and outcomes of cosmetic surgery with two subcategories. Patients with BDD symptoms seeking cosmetic surgery tended to experience lack of health where some patients improved symptoms and thus health after surgery, while others did not experience improvement. Conclusion: Lack of health occurred in patients seeking cosmetic surgery as treatment and had different outcomes depending on the degree of BDD symptoms patients showed. This insight along with preoperative screening of BDD could make it easier for nurses to promote beneficial health of these patients.

Bakgrund Anorexia nervosa drabbar framför allt unga kvinnor i västerländska länder. Personer med AN har ett liv som kretsar kring mat, motion och viktnedgång. AN delas in i två sjukdomsbilder, AN med självrensning och AN utan självrensning. Sjukdomen kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. En störd kroppsuppfattning är ett av huvudsymptomen för sjukdomen och påverkar personens livskvalitet och självkänsla. Personen kan ha ögonblick med en realistisk kroppsuppfattning men den störda kroppsuppfattningen tar ofta över. Störd kroppsuppfattning förekommer även bland andra psykiatriska sjukdomar såsom dysmorfofobi. Syfte Att beskriva komplexiteten kring kroppsuppfattning vid Anorexia nervosa Metod En forskningsöversikt valdes som metod. Forskningsöversikten innefattade 17 vetenskapliga artiklar som granskades och sammanställdes. Artiklar togs fram genom sökningar i PubMed och PsycINFO samt manuella sökningar. Resultat Kroppsuppfattningen kunde vara störd taktilt, visuellt, subjektivt och objektivt. Kvinnor med AN överskattade sin kroppsstorlek, var missnöjda med sin kropp och önskade att de kunde vara smalare. Vissa kvinnor kunde erkänna sin undervikt medan andra förnekade undervikten. Kroppsuppfattningen varierade och en förändring kunde utlösas av exempelvis känslomässiga händelser. Cirka 39 procent av personerna med AN diagnostiserades även med dysmorfofobi, dessa personer visade sig ha en mer störd kroppsuppfattning. Kvinnor med AN-R hade en sämre insikt i kroppsuppfattningen och visade fler tecken på vanföreställningar. Det fanns ett signifikant samband mellan mödrars och döttrars kroppsuppfattning. Sexuella och fysiska övergrepp var överrepresenterat hos kvinnor med AN. De som blivit utsatta för fysiska övergrepp hade i större utsträckning störd kroppsuppfattning. Slutsats Resultatet av studien visade att kvinnor med AN överskattar sin kroppsstorlek, är missnöjda med sin kropp och önskar de kunde vara smalare. Kroppsuppfattningen kan variera under dagen och en förändring kan utlösas av måltider och känslomässiga händelser. En betydande del av kvinnor med AN uppfyller även de diagnostiska kriterierna för dysmorfofobi, vilket tyder på en samsjuklighet men är även en risk för eventuell feldiagnostisering. Det finns ett signifikant samband mellan kroppsuppfattning hos mödrar, deras döttrar och familjesituationen. Vidare forskning kan ha en klinisk betydelse för sjuksköterskans roll kring förebyggande arbete, upptäckt, stöd och behandling