Bakgrund: Cervikal dystoni är en neurologisk sjukdom som drabbar nackmuskulaturen med muskelsammandragningar som kan resultera i felställningar, smärta och tremor. Behandlingen består i dagsläget av injektioner med Botulinumtoxin och fysioterapi. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka den självrapporterade nivån av fysisk aktivitet och sambandet mellan fysisk aktivitet och smärta hos personer med cervikal dystoni. Metod: Detta var en icke experimentell tvärsnittstudie med 273 medlemmar i Svensk dystoniförening som deltagare. Insamling av data skedde via en enkät.  Den fysiska aktivitetsnivån mättes med IPAQ-sf och smärta med NRS. Resultat: Gruppen placerades i kategori två enligt International Physical Activity Questionnaire´s (IPAQ) riktlinjer med ett medianvärde på 925,5 MET-minuter vilket innebär måttligt aktiva. I gruppen uppnådde 34,05% de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet uppsatta av WHO. Det förelåg ingen skillnad mellan män och kvinnor vad gäller fysisk aktivitetsnivå och en låg icke signifikant korrelation mellan smärta och fysisk aktivitetsnivå. Konklusion: För fysioterapeuter är det bra att ha i beaktning att personer med cervikal dystoni är mindre fysisk aktiva och behandlingen bör utformas efter individen för bästa möjliga behandling. Liknande studier med andra datainsamlingsmetoder behövs för att säkerställa resultatet. / Background: Cervical dystonia is a neurological disease which effects the muscles of the neck with muscle contractions that could lead to malalignments, pain and tremor. Todays treatment consists of injections with botulinum toxin and physical therapy. Aim: The purpose of this study was to examine the self-reported level of physical activity and the correlation between physical activity and pain among people with cervical dystonia. Method: This was a nonexperimental cross-sectional study with 273 members of Svensk dystoniförening as participants. Collection of data was gathered thru a questionnaire. The level of physical activity was measured with IPAQ-sf and level of pain with NRS. Results: The result showed that the group was placed in category two according to the International Physical Activity Questionnaire´s (IPAQ) guidelines with a median of 925,5 MET-minutes which means moderately active. Within the group 34,05% reached the current recommendations for physical activity stated by WHO. There was no difference between men and women as to level of physical activity (p=0,39, p=0,36), and a low insignificant correlation between pain and level of physical activity (r=-0,15). Conclusion: Similar studies with other data collection methods is needed to ensure a possible result. For physiotherapists, it is good to keep in mind that people with cervical dystonia are less physical active and that the treatment should be designed for the individual for the best possible result.

Syfte: Att undersöka vilka faktorer personer med cervikal dystoni (CD) anser underlättar respektive hindrar deras möjlighet till fysisk aktivitet.  Design och metod: Explorativ och deskriptiv design. Kvalitativ innehållsanalys och kvantitativ frekvensberäkning av svar på två öppna frågor i en enkät (n=144). Utifrån graden av upplevt aktivitetshinder på grund av CD gjordes även uppdelning i subgrupper. Resultat: Sju kategorier (och 28 subkategorier) underlättande faktorer framkom.  De tre största var ”Rörlig i vardagen”, ”Psykiska faktorer” och ”Nytta av hjälpmedel”. Vid större grad av aktivitetshinder angavs ”Nytta av hjälpmedel” oftare än ”Psykiska faktorer”. Vid mindre grad av aktivitetshinder utgjorde istället ”Psykiska faktorer” största kategorin följt av ”Rörlig i vardagen” och ”Träningsrelaterade faktorer”. Åtta kategorier (och 24 subkategorier) hindrande faktorer framkom. De tre största var ”Nackrelaterade besvär”, ”Psykiska begränsningar” och ”Andra fysiska besvär”. Vid större grad av aktivitetshinder angavs ”Nackrelaterade besvär” mest frekvent, följt av ”Andra fysiska besvär” och ”Begränsningar i vardaglig fysisk aktivitet”. Vid mindre grad av aktivitetshinder angavs istället oftast ”Psykiska begränsningar” följt av ”Nackrelaterade besvär” och ”Andra fysiska besvär”. Konklusion: För att optimera möjligheten till fysisk aktivitet hos personer med CD bör fysioterapiinsatser förutom fokus på reducering av sjukdomsrelaterade besvär även inkludera ett evidensbaserat beteendemedicinskt förhållningssätt. Insatserna bör påbörjas i ett tidigt skede av sjukdomen. / Purpose: To investigate the self-perceived facilitators and barriers to physical activity among people with cervical dystonia (CD). Design and method: Explorative and descriptive design. Qualitative content analysis and quantitative frequency analysis of two open-ended questions in a survey (n= 144). Subgroups based on self-perceived CD-related limitations in activity were also formed. Result: Seven categories (and 28 subcategories) facilitators emerged. The three most commonly reported were “Motion in everyday life”, “Psychological factors” and “Supportive aid”. Patients with major activity limitation mentioned more frequent “Supportive aid” than” Psychological factors”. Among patients with minor activity limitation “Psychological factors” was the largest category followed by “Motion in everyday live” and “Exercise-related factors”. Eight categories (and 24 subcategories) barriers emerged. The three most commonly reported were “Neck-related problems”, “Psychological limitations” and “Other physical disabilities”. People with major activity limitation most frequent experienced “Neck-related problems” followed by “Other physical disabilities” and “Limitations in everyday physical activities”, while “Psychological limitations” was most frequent mentioned by patients with minor activity limitation, followed by “Neck-related problems” and “Other physical disabilities”. Conclusion: To optimize the possibility for people with CD to be physical active, physical therapy interventions should not only focus on reducing disease-related complications but also incorporate an evidence-based behavioral medicine approach. Interventions should begin at an early stage of the disease.