Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse. Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver. Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid. Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid. Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning. Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession.

Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne. Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven kvantitativ enkätundersökning. 204 elever från nio olika gymnasieprogram i årskurs ett till tre deltog i undersökningen. Undersökningen visade att en majoritet av eleverna ställde sig positiva till en uppdelning av ämnet Idrott och hälsa i ett praktiskt och ett teoretiskt ämne. Betydligt fler trodde dock att en uppdelning skulle ledda till att de lärde sig mer om hälsa samt att fler blev medvetna om vikten aven god hälsa. Det visade sig även att intresset för att lära sig mer om hälsa var stort samt att flickornas intresse var större än pojkarnas. Vidare visade det sig att de flesta ansåg att idrottsdelen får större utrymme i undervisningen än hälsodelen men trots att många vill lära sig mer om hälsa var inte lika många villiga att låta idrottsutövandet stå tillbaka.

No description available.

In recent years more and more people have been sick-listed due to stress and it has happened to more women than men. The purpose of this paper is to see if recoveringfrom stress related states of ill-health can be promoted through participation in a stress management course. Five women who were or had been sick-listed and had participated in the life management course were interviewed. The results show that the course was an important forum for expressing emotions. The participants were more positive about the future after than before they entered the course. The participants believed that they had developed new attitudes towards life and that they had become more conscious about their coping strategies. They were more aware of the need of balance in life but that would sometimes interfere with their need of supporting others. The women made no big changes in their habits but the course seems to have taught them how to relax, a skill they used in different ways in their everyday lives.

Sammanfattning Hälsoundervisning är en uppsats på avancerad nivå som är skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoäng. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur högstadielärare, i ämnet idrott och hälsa, arbetar med hälsobegreppet i sin undervisning utifrån deras synsätt på hälsobegreppet. Utifrån syftet har dessa frågeställningar vuxit fram: Vad har lärare i idrott och hälsa för synsätt på hälsobegreppet? Hur undervisar lärare i idrott och hälsa sina elever i och om hälsobegreppet? Metod Jag har använt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus på intervjuer. Urvalet är fem stycken lärare som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet. Metoden har använts för att få stora och djupa svar på frågeställningarna. Det insamlade resultatet analyserades sedan utifrån de teoretiska perspektiven KASAM och ramfaktorteorin. Resultat Resultatet visar att lärarna har olika uppfattningar om hälsobegreppet. Den gemensamma uppfattningen är att hälsa är att må bra men att det finns olika faktorer och redskap som bidrar till välbefinnandet. Resultatet visar även på att undervisningen i och om hälsobegreppet kan bedrivas på många olika sätt. Allt från teorilektioner om kost och träning till diskussioner och reflektioner i samband med fysisk aktivitet. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna studie är att lärarna uppfattar hälsa på sitt eget sätt och dessa uppfattningar lägger grunden för hälsoundervisningen. Detta gör att undervisningen av hälsa är långt ifrån enhetlig och likvärdig på alla skolor. För att man ska kunna ha en likvärdig undervisning om hälsa på alla skolor är det viktigt att lärarna har en gemensam syn på hälsa så att undervisningen kan bli likvärdig. / <p><strong></strong>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hälsa och livsstil hos idrottslärarstudenter efter minst tre års högskolestudier med viss inriktning mot hälsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förändringar för respondenterna från det att de påbörjade sin utbildning 2008 till dess att de är på väg att avsluta den fyra år senare. Frågeställningar: * Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hälsa? * Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter? * Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet? * Vilka kostvanor uppger studenterna att de har? Metod Undersökningen innefattade 46 idrottslärarstudenter som år 2012 fyllde i en enkät gällande hälsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jämfördes med resultat från samma enkät och målgrupp år 2008, då det var 77 idrottslärarstudenter som fyllde i enkäten. Därefter har resultaten tolkats utifrån Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält. Resultat Våra resultat visade på signifikanta skillnader när det kom till att studenterna lagade mer mat, gick ut och dansade mindre, satt stilla fler timmar per dygn och utövade mer skärmaktiviteter år 2012 än år 2008. Resultaten visade även tendenser till att studenterna år 2012 jämfört med år 2008 var fysiskt aktiva sex till sju dagar i veckan istället för tre till fyra dagar i veckan, gick mindre på idrottsevenemang, åt mellanmål samt frukt och grönt oftare. Slutsats Den upplevda hälsan var i stort sett oförändrad 2012 jämfört med 2008. De skattade att de var regelbundet fysiskt aktiva, hade ett bra socialt nätverk, samt åt frukt och grönsaker regelbundet. Det kan vara så att genomförandet av en idrottslärarutbildning kan påverka individers grad av fysiska aktivitet och kostvanor. Utifrån Bourdieus teorier kan de olika fält som studenterna befinner sig i samt det kapital som skapats, hjälpt till att påverka dem, utifrån forskningen sett, en bättre hälsa. Däremot kan vi inte säga vad det är som har gjort att respondenterna förändrat sina vanor. / Abstract Aim The aim of the study was to, from a sociological perspective, examine the experienced health and lifestyle among physical education teacher education students who have finished at least three years of higher education studies characterized by health. Another aim was to analyze if there had been a difference from when they were in the beginning of their education 2008 until they were about to finish their education four years later. Questions: *How do students rate their physical and psychological health? *What social and cultural involvement do students experience that they have in different activities? *How do students rate their own level of physical activity? *What food habits do students report that they have? Method There were 46 students who answered a questionnaire regarding health, spare time activities, physical activity and diet. The results were analyzed in the statistical program SPSS version 19.0, and were compared with the results from the same questionnaire and population year 2008. Furthermore, the results were analyzed from a sociological view of Bourdieus theories regarding habitus, symbolic capital and field. Results Our result showed that there were differences between year 2008 and year 2012. The significant differences were the fact that students tend to cook food at home more often, went out dancing less often, increased their amount of time of their sedentary behavior, and also, the screen activities had increased. Results also showed that students tend to; were physically active six to seven days a week instead of three to four days a week, visit sport events less frequent, and ate snacks and fruit and vegetables more frequent. Conclusions The experienced health was almost unchanged when comparing results from year 2008 to year 2012. When looking at results from recent researches, about the different factors affecting health, students should be in good health. They rated themselves to be regular physical active, have a good social network, also, that they ate fruit and vegetables regularly. The implementation of the education to become a physical education teacher might affect the individuals’ level of physical activity and food habits. With the help of Bourdieu’s theories the students might have been affected to get, when looking at researches, a better health.

No description available.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att få djupare kunskap på hur romer ser på hälsa. Studien är kvalitativ, baserad på åtta semistrukturerade intervjuer, genom ett målmedvetet urval. Deltagarna bestod av fem kvinnor och tre män. De tre kategorierna som framkom var: Hälsa handlar om hela människan, En medvetenhet om livsstilens betydelse för hälsa samt Samhällets inverkan på hälsa. Hälsa sågs som en kombination av psykiskt och fysiskt välmående och betydelsen av en god hälsa var väldigt stor hos samtliga. Samtliga var väl medvetna om vad som påverkar deras hälsa. Informanterna påtalade att levnadsvanor var bidragande orsaker till den ökade fysiska ohälsan som ansågs finnas bland romer, detta gällde särskilt matvanorna. Det fanns dock en positiv framtidstro och många såg en ökad medvetenhet kring hälsosamt beteende hos romer. Diskriminering och arbetslöshet ansågs vara starka bidragande orsaker till den psykiska ohälsan hos romer. Studiens resultat tyder på att samhället har en viktig uppgift för att ge goda förutsättningar för att förbättra hälsan hos romer. Det gäller att arbeta för att minska diskrimineringen och utanförskapet samt att få ut romer i arbetslivet   NYCKELORD Romer, Zigenare, Hälsa, Hälsa hos romer / ABSTRACT The aim of this study was to get a deeper understanding for the way the Roma look upon health. The study is qualitative. It was based on semi-structured interviews of eight participants which were purposefully selected. Five participants were women and three were men. Three categories appeared: health covers physical as well as mental wellbeing; an awareness of the impact of lifestyle on health; and the impact of society on health. Health were seen as a combination of mental and physical wellbeing. Further, the importance of good health was very high for all respondents. All were aware of what may affect their health. The respondents considered that the way of living was a contributing factor to the poorer health that they believe exists among the Roma. Discrimination and unemployment were also seen as strong contributing factors to bad mental health. The results of the study show that the society has an important role to give good conditions to improve the health among the Roma. It is important to work for reduction of discrimination and unemployment.   KEYWORDS Roma, Gypsy, Health, Romany health

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsundervisningen påverkat respondenternas inställning till fysisk aktivitet. Med läroplanerna och dess målformuleringar i utgångspunkt jämför studien hur väl dessa stämmer överens med respondenternas upplevelse av ämnets syfte och mål. Undersökningsgruppen kom att bestå av 8 respondenter, tillika studenter på Högskolan i Kalmar. Resultatet visar en osäkerhet kring idrottsämnets mål även om flera respondenter lyfter upp rörelseglädje som en viktig del i undervisningen, vilket stämmer väl överens med mål från flera kursplaner. Prestation är något som flera respondenter lyfter upp som en del i undervisningen och då oftast mätbara sådana. Prestationer av det slaget lyser däremot med sin frånvaro i de senare läroplanerna, Lgr 80, Lpo 94 och Lpf 94. Det fanns en skeptisk syn bland flera respondenter kring huruvida ämnet påverkat deras inställning till fysisk aktivitet. Detta trots att alla respondenter främst hade positiva upplevelser från undervisningen. Två respondenter uttrycker däremot tydligt att de genom idrotten i skolan fått positiva upplevelser av att vara fysiskt aktiv. Vidare lyfter några respondenter upp lärdomar de fått av idrottsundervisningen som vi menar tyder på att de har blivit påverkade, även om de själva inte ger uttryck för detta. Exempel är ledarskaps- och ansvarsförmåga samt att aktiviteter gynnas av att alla känner delaktighet.

No description available.