No description available.

<p>Museums are commonly viewed as uninteresting and boring environments where old and dusty objects are on display, an opinion that museums are struggling to change. Today’s increasing competition from other cultural and leisure facilities put further pressure on museums to renew themselves. This indicates that museums today face great challenges in their work and a professional approach regarding marketing is necessary.</p><p>So how do museums market their exhibitions and activities? What differences are there between the museums ways of working with marketing? In this essay the writers take a closer look at four museums in Stockholm, Sweden.</p><p>The aim is to examine how the chosen museums work with marketing and compare the findings with each other. The results show that the museums implement recommended marketing strategies to a certain extent. Taken together, in order to develop exhibitions that meet the customers’ needs and wishes, museums need to study and involve their customers to a greater extent than is done today.</p>

<p>Turismen är en av världens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig är bland annat ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. De senaste åren har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrågan lyfts fram. Andra exempel på negativa effekter som har diskuterats är dåliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fått kritik på grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen.</p><p>Ett sätt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik är att arbeta med CSR, vilket är en förkortning av Corporate Social Responsibility. CSR handlar om hur företag tar ansvar som involverar viktiga intressenter. Begreppet kan delas upp i tre dimensioner: miljömässigt-, socialt- samt ekonomiskt ansvar.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ur ett företagsperspektiv undersöka, beskriva samt analysera hur researrangörer arbetar med CSR. Uppsatsens frågeställningar lyder:<strong></strong></p><p>”<em>Hur arbetar researrangörer med CSR?”</em> samt <em>”Vilka svårigheter upplever researrangörer med att arbeta med CSR?</em></p><p>För att kunna besvara dessa frågeställningar har författarna valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fem researrangörer av olika storlek med något olika inriktningar. En forskare inom CSR samt en representant från nätverket Schyst resande har även intervjuats för att få en annan infallsvinkel på undersökningen. En stor del av teorikapitlet bygger på olika forskningsartiklar inom området CSR.</p><p>Samtliga researrangörer tog under intervjuerna upp att ett sätt att arbeta med CSR var genom att stödja lokala projekt på de destinationer de anordnade resor till, i form av finansiellt stöd. De större researrangörerna som intervjuades arbetade med samtliga tre dimensioner av CSR (miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar) medan de mindre researrangörerna i stället valde att fokusera sig extra på en av dimensionerna.</p><p>En svårighet med att arbeta med CSR som togs upp vid flera av intervjuerna var att det är svårt att få resenärerna involverade och intresserade av CSR- frågor.</p> / <p>Tourism is one of the world's largest industries. Increased employment and economic growth are two examples of the positive effects that tourism can bring. In recent years, however, the negative effects of tourism is increasingly discussed in the media, in particular the environmental issues has been highlighted. Other examples of negative effects that have been discussed are poor working conditions, child sex tourism and lack of water. All inclusive hotels have been criticized on the grounds that only small fractions of the money they earn stay with the locals. One way for tourism businesses to protect themselves against this criticism is working with CSR, which stands for Corporate Social Responsibility. CSR is about how companies are taking responsibility involving key stakeholders. The concept can be divided into three dimensions: environmentally-, socially- and economically responsible. The purpose of this thesis is to investigate, describe and analyze how tour operators work with CSR. The essay questions are: "<em>How do tour operators work with CSR</em>?" And "<em>What difficulties are the travel operators experiencing with working on CSR</em>?</p><p>In order to answer these questions, the authors have chosen a qualitative approach in form of semi- structured interviews. The sample consists of five tour operators of different sizes with slightly different emphases. A researcher in CSR and a representative from the network <em>Schyst resande</em> has also been interviewed to get a different approach to the study. Much of the theory chapter is based on various research articles in the field of CSR. All of the tour operators that were interviewed brought up that one way for them to work with CSR was by supporting local projects at the destinations they organized trips to, in the form of financial aid. The larger tour operators who were interviewed were working on all three dimensions of CSR (environmentally-, socially- and economically responsible), while the smaller operators instead chose to concentrate on one of the dimensions. One difficulty in working with CSR, which was raised at several of the interviews, was that it is difficult to get the passengers interested in CSR.</p>

<p>Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt.</p><p>Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling.</p><p>För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt.</p><p>Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat.</p><p>Trevlig läsning!</p>

<p>Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.</p>

Turismen är en av världens största industrier. Positiva effekter turismen för med sig är bland annat ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt. De senaste åren har dock negativa effekter av turism diskuterats allt mer i media, framförallt har miljöfrågan lyfts fram. Andra exempel på negativa effekter som har diskuterats är dåliga arbetsvillkor, barnsexturism och vattenbrist. All inclusive hotell har fått kritik på grund av att endast en liten del av de pengar som dras in stannar kvar hos lokalbefolkningen. Ett sätt för turismföretag att skydda sig mot denna kritik är att arbeta med CSR, vilket är en förkortning av Corporate Social Responsibility. CSR handlar om hur företag tar ansvar som involverar viktiga intressenter. Begreppet kan delas upp i tre dimensioner: miljömässigt-, socialt- samt ekonomiskt ansvar. Syftet med denna uppsats är att ur ett företagsperspektiv undersöka, beskriva samt analysera hur researrangörer arbetar med CSR. Uppsatsens frågeställningar lyder: ”Hur arbetar researrangörer med CSR?” samt ”Vilka svårigheter upplever researrangörer med att arbeta med CSR? För att kunna besvara dessa frågeställningar har författarna valt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fem researrangörer av olika storlek med något olika inriktningar. En forskare inom CSR samt en representant från nätverket Schyst resande har även intervjuats för att få en annan infallsvinkel på undersökningen. En stor del av teorikapitlet bygger på olika forskningsartiklar inom området CSR. Samtliga researrangörer tog under intervjuerna upp att ett sätt att arbeta med CSR var genom att stödja lokala projekt på de destinationer de anordnade resor till, i form av finansiellt stöd. De större researrangörerna som intervjuades arbetade med samtliga tre dimensioner av CSR (miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar) medan de mindre researrangörerna i stället valde att fokusera sig extra på en av dimensionerna. En svårighet med att arbeta med CSR som togs upp vid flera av intervjuerna var att det är svårt att få resenärerna involverade och intresserade av CSR- frågor. / Tourism is one of the world's largest industries. Increased employment and economic growth are two examples of the positive effects that tourism can bring. In recent years, however, the negative effects of tourism is increasingly discussed in the media, in particular the environmental issues has been highlighted. Other examples of negative effects that have been discussed are poor working conditions, child sex tourism and lack of water. All inclusive hotels have been criticized on the grounds that only small fractions of the money they earn stay with the locals. One way for tourism businesses to protect themselves against this criticism is working with CSR, which stands for Corporate Social Responsibility. CSR is about how companies are taking responsibility involving key stakeholders. The concept can be divided into three dimensions: environmentally-, socially- and economically responsible. The purpose of this thesis is to investigate, describe and analyze how tour operators work with CSR. The essay questions are: "How do tour operators work with CSR?" And "What difficulties are the travel operators experiencing with working on CSR? In order to answer these questions, the authors have chosen a qualitative approach in form of semi- structured interviews. The sample consists of five tour operators of different sizes with slightly different emphases. A researcher in CSR and a representative from the network Schyst resande has also been interviewed to get a different approach to the study. Much of the theory chapter is based on various research articles in the field of CSR. All of the tour operators that were interviewed brought up that one way for them to work with CSR was by supporting local projects at the destinations they organized trips to, in the form of financial aid. The larger tour operators who were interviewed were working on all three dimensions of CSR (environmentally-, socially- and economically responsible), while the smaller operators instead chose to concentrate on one of the dimensions. One difficulty in working with CSR, which was raised at several of the interviews, was that it is difficult to get the passengers interested in CSR.

Museums are commonly viewed as uninteresting and boring environments where old and dusty objects are on display, an opinion that museums are struggling to change. Today’s increasing competition from other cultural and leisure facilities put further pressure on museums to renew themselves. This indicates that museums today face great challenges in their work and a professional approach regarding marketing is necessary. So how do museums market their exhibitions and activities? What differences are there between the museums ways of working with marketing? In this essay the writers take a closer look at four museums in Stockholm, Sweden. The aim is to examine how the chosen museums work with marketing and compare the findings with each other. The results show that the museums implement recommended marketing strategies to a certain extent. Taken together, in order to develop exhibitions that meet the customers’ needs and wishes, museums need to study and involve their customers to a greater extent than is done today.

Idag är hållbar utveckling ett aktuellt begrepp då väldigt mycket kretsar kring jordens välbefinnande. På samma sätt är turismen ett aktuellt ämne då denna näring växer i snabb takt och väntas bli en av de största näringarna i världen. Därför ansåg vi det intressant att väva ihop dessa högaktuella ämnen och se hur de påverkar samhället och i synnerhet Åland. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av hur myndighetsutövare på Åland tillämpar hållbar utveckling inom turismnäringen. För att kunna uppnå syftet har vi genom ett kvalitativt och systematiskt sätt inhämtat och sammanställt material för att få ett så gott resultat som möjligt. Åland är idag starkt betonat av turismen då turismen står för 34,8 % av den totala BNP, dock räknas även passagerarsjöfarten in i denna siffra. Trots att turismen är så pass stor på Åland och trots att Åland bedriver en viss naturturism används ännu inga uttalade begrepp som ekoturism. Utifrån denna studie har vi kunnat konstatera att kunskapen om hållbar turismutveckling finns, dock på olika nivåer. Problemet är, bland turismföretagare, att det inte finns tillräckligt med engagemang och än så länge för liten ekonomisk vinning i att handla mer hållbart. Ålands Turistförbund har i samarbetet med Agenda 21 bjudit in en representant från skidorten Whistler i Kanada för att föreläsa om deras arbete för hållbar utveckling. Denna ort har kommit att bli lite som en förebild för Åland, dock krävs det väldigt mycket arbetet förrän resultat uppnås. Startskottet för ett hållbart tänkande i Whistler var den svenska organisationen ”Det Naturliga Steget” och det är kanske något liknande program som Åland borde anta för att komma in i en hållbar turismutveckling. För att Åland ska kunna bli en mer ”grön” destination och arbeta mer för hållbar utveckling krävs det även att Ålands Landskapsregering instiftar lagar och regleringar och på samma gång uppmuntrar turismföretagarna ekonomiskt. Vi hoppas att detta arbete ska ge en inblick i hur arbetet för hållbar turismutveckling på Åland genomförs och att arbetet bidrar till eftertanke och en ökad förståelse. Vi vill passa på att tacka de respondenter som glatt ställt upp på intervjuer och på så vis bidragit till arbetets resultat. Trevlig läsning!

Sommarturismen i Sälen är i ett utvecklingsskede. I Sälen har man skapat en projektgrupp vars uppgift är att utveckla sommarturismen i regionen. Syftet är även att locka besökare så Sälen kan hålla öppet sina anläggningar året om och skapa arbetstillfällen även på sommaren för dem som jobbar vinterhalvåret. Denna projektgrupp består av en styrgrupp med representanter från olika företag i Sälenområdet, från de lokala aktörerna, kommunen och Skistar. Skistar är de företaget som äger anläggningarna i Sälenfjällen. De arbetar tillsamman för ett gemensamt mål, nämligen att locka fler besökare till Sälen sommartid. Den nuvarande sommarturismen är till stor del naturbaserade aktiviteter såsom vandring, kanotpaddling, älgsafari och flugfiske. Nyligen har man anlagt en bike- park i Lindvallen där man har möjlighet att med cykel ta sig nerför fjället på olika leder med olika svårighetsgrad. Även Idre och Åre satsar på att få gäster sina anläggningar sommartid. Dessa satsar först och främst på aktiviteter i naturen. Åre satsar även lite mer av de sportiga slaget såsom drak och skärmflygning, segling och grottkrypning. I Idre har man haft besökare sedan 1968 då Idre Fjäll Gränjesvålens frilufsanläggningar invigdes. Åre har varit öppet för turism över 200 år och det första hotellet, Åreskutan, invigdes 1894.

Världsmästerskapen i fotboll startades under 1920 talet av en samling med franska fotbollsadministratörer ledda av Jules Rimet. Grundidén var att samla världens starkaste landslag och att dem skulle göra upp och tävla om att bli världsmästare. Mästerskapet avgjordes tre gånger innan andra världskriget gjorde så att det blev ett 12 år långt uppehåll. Sedan 1930 då det första mästerskapet avgjordes i Uruguay har hela 17 mästerskap avgjorts (sammanlagt har 18 mästerskap genomförts). Det senaste mästerskapet i Tyskland hade dock kantats av ekonomiska problem inför VM. Världsmästerskapen i fotboll och OS har helt klart de största publiksiffrorna för ett enda idrottsevenemang, trots att inget av dem är ett singelevenemang. Inför VM 1994 i USA hölls 490 kvalmatcher och varje match lockade tusentals åskådare innan de 24 avslutande matcherna spelades i USA. Rankas då en person som reser till fotbolls VM som en turist? Enligt min mening är detta uppenbart. En turist är någon som reser under sin fria tid och inte arbetar, är borta i minst 24 timmar och är på en plats personen inte är bosatt på. Eftersom att de personer som jag inriktat mig på rest ner till Tyskland på grund av fotbolls VM så rankar jag dessa som turister. Mitt syfte med denna uppsats är att få reda på varför folk väljer att resa till VM i fotboll, samt vad lockar den vid sidan fotbollen? Min första tanke med detta är att de reser på grund av ett genuint intresse av fotboll. Men som jag har uppmärksammat i tidigare undersökningar och uppsatser jag har skrivit, så kan det även vara själva evenemanget i sig som lockar, alltså inte fotbollen utan rörelsen av den stora massan av människor. Detta är en form av idrottsturistande där idrotten har blivit lite mer av ett jippo som lockar människor till en mängd olika kringvärden, självklart är det fortfarande så att själva idrotten i de flesta fall står i fokus. Som en mindre del har studien tänkt sig att undersöka hur de aktiva och media spenderade sin fria tid under mästerskapet. Denna del kommer givetvis att vara mindre än undersökningen med turisterna men fungera som en liten avstickare. Studien har som syfte att försöka fånga in vad som karaktäriserar en besökare av fotbolls VM samt om de passar på att ”turista” på de platser de befinner sig på? De resultat studien har kommit fram till har om möjligt förändrat min bild av idrottsturister. I studien läggs märke till att flertalet av dem som rest till VM gjort det av två anledningar, dels på grund av fotbollen men även en stor del för känslan med all stämning runt omkring. Bland annat nämner Respondent C att ”Bra fotboll upplevs på TV och bra stämning upplevs live”.