<p>Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.</p>

<p>Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så</p><p>länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och</p><p>livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information</p><p>vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information</p><p>om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen</p><p>påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och</p><p>bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som</p><p>möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.</p>

No description available.

Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning. Det visade sig att denna har olika hög prioritet på skolorna, vilket medför att skolornas krisberedskap skiljer sig inom vissa områden, exempelvis hur aktivt man arbetar med beredskapsplanen. Vi drar slutsatsen att det krävs mer utbildning av framför allt personalen som ingår i krisgruppen, gärna en samordnad sådan inom kommunen. Detta för att skapa trygghet för alla inblandade i händelse av en krissituation.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen. Vi har dock inte kunnat urskilja något genomgående mönster utan vår undersökning visar istället att betydelsen av arbetet varierar från individ till individ. Vårt arbete har heller inte visat på några skillnader i hur män och kvinnor uppfattar arbetets och utbildningens betydelse för identiteten.

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.

Ett stort antal patienter behandlas med warfarin som förebyggande mot blodpropp. Läkemedlet kräver regelbunden blodprovstagning där INR- värdet mäts för att kunna anpassa dosen individuellt så länge behandling pågår. Indikationen kan till exempel vara förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaff eller tromboembolism. Warfarin är ett känt problemläkemedel där interaktionsrisken med andra läkemedel är stor och andra faktorer såsom kost och livsstilsförändringar kan påverka dess effekt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters behov av information vid warfarinbehandling. Studien baseras på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter behöver tydlig information om biverkningar som kan uppstå, interaktionsrisk med andra läkemedel och naturläkemedel samt hur kosten och alkoholen påverkar warfarinbehandlingen. Information behövs om vikten av följsamhet vid behandling och vart man bör vända sig vid frågor och problem. Resultatet visar också att vid bristande följsamhet, högre ålder och kommunikationssvårigheter behövs extra resurser för information. Tydligt och individuellt anpassat informationsmaterial på patientens hemspråk, med större text och bilder i bör användas vid behov. Uppföljning av informationen rekommenderas till alla för att behandlingen skall bli så säker som möjligt. Fortsatt forskning behövs om kostens, hälsokostens och alkoholens inverkan på warfarin. Fler kvalitativa studier efterfrågas för att kunna utveckla och förbättra patientinformationen.

Veiled unveilings

Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5. De flesta av respondenterna relaterar sina matematikkunskaper i större utsträckning till sin yrkeserfarenhet än till sin utbildning. De lärare i undersökningen som inte anser sig ha tillräckliga kunskaper i matematikämnet har en enformigare undervisning och är mer styrda av läromedlet. Klasslärarna anser även att de saknar kompetensutveckling i ämnet.

No description available.