No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av en kurs för cheferna i ledarskapsutveckling för medarbetarna på ett större industriföretag i Sverige. Huruvida medarbetarnas arbetstrivsel utifrån självskattning av områden för prestation, arbetsgrupp, individ, arbetssituation, samt ledarskap skiljer sig mellan före en genomförd ledarskapsutbildning, direkt efter, och vid en ettårs uppföljning. Då rådata från mätningarna år 2010 och 2011 inte fanns tillgängliga, utan måste rekonstrueras från procentsammanställningar av svar och information om hur många som svarat på de olika påståendena (57 st.), analyserades svaren till varje enskilt påstående med en envägsvariansanalys med mellanpersonsdesign och år som oberoendevariabel. Resultatet indikerade att ledarskapsutveckling bidragit till positiva effekter för medarbetarnas självskattning inom områdena för prestation, individ, arbetssituation och främst inom området för ledarskap, där 13 av 15 påstående visade på signifikanta skillnader. Inom området arbetsgrupp visade dock ingen signifikans. Vidare var syftet att studera om ledarskapsutveckling även bidragit till ökad produktivitet. För att kunna se skillnader i maxprestationen mellan år 2010 och 2011 användes ett t-test. Ingen signifikant skillnad kunde hittas mellan åren

Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet visade att barnets astma skapade många olika känslor hos föräldrarna, framförallt oro. Föräldrarna hade brist på kunskap och samlade därför information från olika källor. De skapade olika strategier för att lära sig hantera barnets astma. Föräldrarna hade svårt att lämna över ansvaret av sitt barns astma till andra. Föräldrarna kände sig utelämnade av vårdpersonalen i behandlingen av barnet och kände besvikelse över vårdpersonalens bristande stöd till familjen. Diskussion: Sjuksköterskan bör i mötet med föräldrar uppmuntra och stödja föräldrarna så deras självförtroende i vården av deras barn stärks och påminna dem om de resurser de har. Det är viktigt att sjuksköterskan bjuder in föräldrarna i vården, då de har en viktig roll i behandlingen av barnet. Slutsats: Vi skulle vilja se större utbud och utveckling av bra utbildning till föräldrar och barn med astma, samt vilja se fler studier gjorda i Sverige.

Uppsatsen fokuserar på läroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskämnet ska ”leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur […] som källa till självinsikt.” Frågor den vill besvara är hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsättningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrån läroplanen Gy11. I uppsatsen finns också ett resonemang om mätkultur och bedömning. Utifrån bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom deliberativa samtal, genom att lära via litteratur och genom att arbeta med texter som slår an och utmanar elever. Resultatet ställs emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utsträckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.

Arbetets art: Examensarbete i magisterprogrammet, Avancerad nivå,15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Bildning, relationer och egenmakt – en studie av särskilt stöd i vuxenutbildningSidantal: 44Författare: Thorén AnnaHandledare: Maivorsdotter, NinithaDatum: Augusti, 2014I varje generation unga som växer upp i Sverige är det 20 % som aldrig tar sin studentexamen (Sveriges kommuner och Landsting, 2012). Detta tenderar att ge en negativ effekt på deras framtida vuxenliv, både ekonomiskt och socialt. I Sverige har vi ett väl etablerat system av kommunal vuxenutbildning som ger dessa unga en andra chans att studera vidare. Syftet med denna samling av fallstudier (Flyvbjer, 2006) är att analysera och belysa de sociala och pedagogiska faktorer som gynnar dessa studenter att nå sina mål och utveckla egenmakt (Lightfoot, 1985). Det är genom att använda Deweys holistiska människosyn som förenar språk och erfarenhet, yttre och inre verklighet, som djupintervjuer samlats in från tre studenter som får särskilt stöd i studierna. Analysen av materialet genomfördes i fem steg och analysmetoden var meningskoncentrering (Kvale, 1997). I mitt resultatkapitel presenterar jag citat och analys grupperade under följande fem teman: 1. Skolan som en plats för socialisering – med risk för självbilden? 2. Socioekonomiska ramfaktorer och flexibilitet. 3. Skolan som en community av goda relationer. 4. Relationer som bygger på bekräftelse och respekt. 5. Fokus på bildning och egenmakt. / Study: Degree project in master education, Advanced level, 15 ECTS,University of SkovdeTitle: Education, relations and empowerment – a study of educational support in adult educationNumber of pages: 44Author: Thorén AnnaTutor: Maivorsdotter, NinithaDate: August, 2014In every generation of young adults in Sweden there are 20 % who never pass their high school exam (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012). This tends to have a negative effect on their future adult life, both economically as well as socially. In Sweden their is a well established, national, municipally arranged, adult education which gives a second chance to study for some of these young adults. The purpose of this collection of case studies (Flyvbjer, 2006) is to analyse and shed some light on the social and educational factors that might benefit these adult students to achieve their goals and to empower themselves (Lightfoot, 1985). It is by using Deweys holistic approach to human language and experience and combining external and internal life, that the interviews was collected from three students who attend some additional, educational support. The analysis of the material was executed in five steps and following the method of content analysis (Kvale, 1997). In my results chapter I present excerpts and analysis grouped under five thematic headlines;1. School as the setting for social identity making. 2. Socio-economical factors and flexibility3. School as a positive community. 4. Relations building on feedback and mutual respect.5. Focusing on education and empowerment.

Studien syftar undersöka vad individer, från län där statistik visar färre som väljer studier på högre nivå än övriga län, anser vara meningsfullt för deras val att studera läkare vid Uppsala Universitet samt eventuella gemensamma nämnare. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio läkarstudenter vid Uppsala Universitet. Detta har analyserats med Pierre Bourdieus teori och begrepp. Fenomenologi och hermeneutik har använts för att förstå det meningsfulla för respondenterna. Motivation, engagemang och uppmuntran från omgivningen har varit viktigt för att respondenterna studerar till läkare. Omgivningen har hjälpt med studier, fört intellektuella diskussioner och uppmuntrat till läkaryrket. Vilka personer detta har varit, har varierat. Skolgången var viktig och val gjordes för att öka det kulturella kapitalet. Många hade god tro på sig själv angående studier men detta var inte homogent. Respondenterna omgav sig med likasinnade individer, detta var betydande för utveckling och studieval. En segregation har funnits på orten mellan de som studerar och inte gör det, vilket har skapat ett motstånd för fortsatta studier. Lön och status har varit meningsfullt för valet av studier till läkare för att det ger vinster även inom andra fält. Alla såg inte läkaryrket som självklart men förmånerna blev avgörande. Få respondenterna ansåg att vilket universitet de studerade vid var betydelsefullt, utan endast att de fick studera till läkare.

Abstract Pain among patients in their final stage of life is a commonly occurring problem. Results from the Swedish Register of Palliative Care (SRPC) indicate that validated instruments for assessing pain are rarely used. Nurses' insufficient knowledge of pain and pain treatment methods may be a cause of maltreatment of patients who suffer from pain. The goal of this study was to determine whether training within the area of pain, pain assessment and pain assessment instruments increases the use of validated pain assessment instruments utilized by nurses working in care homes for patients in the final stage of life in the city of Uppsala. Method: A quantitative and quasi-experimental design was selected to perform the study. The intervention study that was used consisted of one training session where one questionnaire was given before and one after the time of training. Register data were collected from the SRPC given the question of pain assessment before and after the intervention. Results: The study showed that nurses more often used pain assessment instruments after the training session. The results also showed that nurses to a greater extent than before alternated between the two validated pain assessment instruments that were introduced at the training session. Conclusion: The results showed that when nurses at care homes are given training in the area of pain and pain assessment they absorb and use the newly acquired knowledge in their clinical work. / Sammanfattning Smärta hos människor som befinner sig i livets slutskede är ett vanligt förekommande problem. Resultat från Svenska palliativregistret tyder på att validerade smärtskattningsinstrument används i liten utsträckning. Bristande kunskaper om smärta och smärtbehandling hos sjuksköterskor kan leda till dålig smärtlindring hos personer med smärta. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om effekten av undervisning om smärta, smärtskattning och smärtskattningsinstrument ökar användandet av validerat smärtskattningsinstrument hos sjuksköterskor i Uppsala kommuns vård- omsorgsboenden vid vård i livets slutskede. Metod: En kvantitativ, kvasiexperimentell design valdes för att genomföra studien. Den interventionsstudie som användes utgjordes av ett undervisningstillfälle med en enkät före och efter undervisningen. Registerdata inhämtades från Svenska palliativregistret under frågeställningen smärtskattning före och efter interventionen. Resultat: Studien visar att sjuksköterskorna efter undervisningstillfället oftare använde smärtskattningsinstrument i sitt arbete. Resultatet visar även att sjuksköterskor i större utsträckning än tidigare växlade mellan de två validerade smärtskattningsinstrument som introducerades vid undervisningstillfället. Slutsats: Resultatet från studien visar att när sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden får undervisning om smärta och smärtskattning resulterar det i att dessa kunskaper tas tillvara och praktiseras i den kliniska verksamheten.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en värld där beslutsfattare alltmer strävar efter ekonomisk tillväxt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som krävs i en fungerande demokrati bäst tränas inom ramen för humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till förmån för ämnen som på ett till synes mer mätbart sätt främjar den ekonomiska tillväxten. Denna studie gör en kvalitativ textanalys av debattartiklar ur Dagens Nyheter, med syftet att avgöra vilken syn på utbildning – utbildning för ekonomisk tillväxt eller utbildning för demokrati – som dominerar i den utbildningspolitiska debatten. Studien analyserar även artiklarna utifrån dess politiska avsändare för att kunna utläsa eventuella mönster mellan parti- eller blocktillhörighet och utbildningssyn. Resultaten visar att det ekonomiska perspektivet på utbildning dominerar kraftigt överlag. Vad gäller de parti- och blockspecifika resultaten kan vissa mönster urskiljas mellan politisk tillhörighet och utbildningssyn.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.