<p>Denna uppsats handlar om västra Sveriges</p><p>gymnastikföreningar och dess ledare. Författarna har</p><p>undersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser ut</p><p>mellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet</p><p>(SvGF).</p><p>Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kan</p><p>utveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för att</p><p>anpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarna</p><p>har valt att göra en enkätstudie för att få en statistisk</p><p>data.</p><p>Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildning</p><p>med ledarna, men att de fortfarande inte har kommit i</p><p>kontakt med alla ledare. Utvecklingen bland</p><p>ledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt då</p><p>fortfarande många ledare tycker att utbildningarna kan</p><p>bli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektet</p><p>ännu. Det visade sig att många ledare var positivt</p><p>inställda till projektet och skulle kunna tänka sig att</p><p>delta i det.</p>

<p>För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras. Informationen kan förmedlas via skriftligt material, video, muntligen och telefonsamtal. Patienten visar ett tydligt behov av att ha kunskap om smärta och smärtlindring inför operation. Utbildning om eftervård är av största betydelse. Det är viktigt att individualisera informationen och använda patientens erfarenheter och kunskap i kommande informationsmaterial. Framtida forskning kan med fördel studera patientens uppfattning om information inför operation i dagkirurgi samt undersöka betydelsen av en telefonuppföljning postoperativt.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.</p><p> </p><p> </p>

No description available.

Det här arbetets syfte är att ge den intresserade en del information om Utbildningsradion eller UR. Vad är UR? Vad kan Utbildningsradion erbjuda lärare i årskurs 4-9 och vad har denna yrkesgrupp för attityd till UR? Jag anser att det material som UR distribuerar i media har ett viktigt syfte och jag har haft för avsikt att påvisa att det både är kvalitativt och pedagogiskt. Resultatet av undersökningen visar att lärare har en positiv attityd till Utbildningsradion.

Denna uppsats handlar om västra Sveriges gymnastikföreningar och dess ledare. Författarna har undersökt hur vissa aspekter i kommunikationen ser ut mellan ledarna och Svenska gymnastikförbundet (SvGF). Syftet i denna studie var att undersöka hur SvGF kan utveckla sina ledarutbildningar i föreningarna för att anpassas till ledarnas behov och önskemål. Författarna har valt att göra en enkätstudie för att få en statistisk data. Resultatet visade att SvGF har en fungerande utbildning med ledarna, men att de fortfarande inte har kommit i kontakt med alla ledare. Utvecklingen bland ledarutbildningarna verkar gå långsamt framåt då fortfarande många ledare tycker att utbildningarna kan bli bättre. Många ledare känner inte till ELD-projektet ännu. Det visade sig att många ledare var positivt inställda till projektet och skulle kunna tänka sig att delta i det.

För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras. Informationen kan förmedlas via skriftligt material, video, muntligen och telefonsamtal. Patienten visar ett tydligt behov av att ha kunskap om smärta och smärtlindring inför operation. Utbildning om eftervård är av största betydelse. Det är viktigt att individualisera informationen och använda patientens erfarenheter och kunskap i kommande informationsmaterial. Framtida forskning kan med fördel studera patientens uppfattning om information inför operation i dagkirurgi samt undersöka betydelsen av en telefonuppföljning postoperativt.

Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter. Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närstående Metod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter. Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex. arbetsbelastning, tidsbrist, en otillfredsställande miljö eller otillräcklig kunskap. Slutsats: Sjuksköterskan behöver specifika kunskaper för att kunna möta patienten och dess närstående. Tyvärr är det en liten andel professionell vårdpersonal som normalt tränas i kommunikations skicklighet. Egenskaper som utifrån patientens önskan att sjuksköterskan innehar är bl.a. medmänsklighet, vänlighet, värme, medkänsla och genuinitet.

Abstrakt Bakgrund: Drogmissbruk är ett utbrett globalt hälsoproblem som kan resultera i sjukdomar, olyckor och leda till dödsfall. Sjuksköterskors kunskap och attityder har stor betydelse för att identifiera och bemöta patienter med drogmissbruk. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder, kunskaper och förhållningssätt till patienter med drogmissbruk. Metod: Denna litteraturöversikt har bearbetats med vetenskapliga artiklar som grund. Sex kvalitativa, fyra kvantitativa och en artikel med mixad design har värderats och analyserats. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskornas attityder gick att dela in i två grupper, negativa och positiva. Sjuksköterskor upplevde brist på kunskap och utbildning som ett hinder till att ge adekvat vård. Sjuksköterskestudenter ansåg att utbildning gällande droger var otillräcklig och de hade svårt att relatera till missbrukare. Specialister och sjuksköterskor med lång arbetslivserfarenhet upplevde mer positiva attityder och kände sig mer självsäkra att identifiera samt vårda dessa patienter. Diskussion: Genom att bli tryggare i sin yrkesroll kan detta leda till bättre vård. Kunskap och vilja att utvecklas är nyckeln till positiva attityder och förmåga att hantera patienter med missbruk. Slutsats: Det fanns ett behov av utbildning på arbetsplatser och sjuksköterskeutbildningar för att öka kunskap om drogmissbruk.

Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.