No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Concerns among educators continue to grow with the increased enrollment of Second Language Learners (SLL) in classrooms throughout the United States. This influx has stressed the boundaries of current methods of literacy instruction, which are not designed to meet the needs of these at-risk students. Literacy instructional methods need to be remediated through early intervention, followed by effective literacy instruction that is designed to meet the specific needs of SLL. Effective literacy instruction overcomes differences in culture and background by using meaning-based instruction coupled with engaging and varied contexts. This study evaluated the effectiveness of incorporating meaning-based instructional activities into a two-way bilingual kindergarten classroom. The instruction, Systematic and Engaging Early Literary Instruction (SEEL), is designed to explicitly instruct at-risk children in the acquisition of early reading skills. Specifically, the study assessed the effectiveness of SEEL instruction by comparing a classroom of children who received SEEL instruction with a classroom of children receiving other supplemental literacy supports.

Inledning Kommunikation är en viktig del av det sociala samspelet. Att kunna hantera skriven text, både som konsument – genom läsning och producent – genom skrivning, ger oss möjlighet att ta till sig ny kunskap och utföra rättigheter som varje enskild människa har i ett demokratiskt samhälle. Den tidiga utveckling i läsning och skrivning (tidig litteracitet) börjar redan vid barns födseln och sker under de tidiga levnadsåren. Förskolans roll är avgörande för att utbilda barnen till läsande och skrivande medborgare. I denna studie beskrivs hur förskollärarna arbetar kring barns tidiga litteracitet och vilka arbetssätt framgår i undervisningen kring detta. Syfte Syftet med den här studie är att undersöka hur förskollärarna beskriver undervisning kring barns tidiga läs- och skrivutveckling i förskolan när det gäller barn mellan tre och fem år. Metod För att samla data till studien har en kvalitativ metod använts med semistrukturerade intervjuer som teknik. I intervjuerna har fem förskollärare deltagits. Samtliga arbetar i olika barngrupper med äldre barn i åldern mellan tre och fem år. Resultat Resultatet i studien visar att undervisning i tidig litteracitet sker vid sidan om till andra projekt i förskolan. Läs- och skrivutveckling ses som en vardaglig del av förskolans utbildning och finns inom flera olika undervisningssituationer. Vissa förskollärare tycker att skriv- och läsinlärning tillhör skolundervisning. I förskolan är barns intresse för skriftspråk en utgångspunkt till stödjande aktiviteter för att utveckla tidig litteracitet. I resultatet syns att arbete med böcker och högläsning är det mest återkommande situationer i undervisningen. Läsaktiviteter är upprepande medan skrivaktiviteter marginaliseras. De fysiska lärmiljöerna innehåller mycket material i form av böcker eller bokstavsymboler för att inspirera och utveckla barns intresse för texter. Användning av digitala verktyg framkommer på ett begränsat sätt. Undervisning i tidig litteracitet sker oftast på grundnivå i spontana lekfulla aktiviteter. Planering av innehållet och förberedelse kring materialet saknas under flera moment och är otillräckligt. En tydlig del av resultatet är att förskollärarna saknar en bredare kunskap och får sällan fortbildning kring barns läs- och skrivprocesser trots att de själva skulle vilja arbeta med det utvecklingsområde på en mer avancerad nivå.

Early literacy skills such as print knowledge are essential building blocks for children’s later reading and academic outcomes. Shared book reading activities in early childhood classrooms offer rich opportunities through which educators can support children’s print knowledge development by explicitly referring to a book’s print. Such references occur more frequently in naturalistic contexts when the books utilized during reading events contain visually salient features. This study explored how these features were utilized by preschool teachers in ways that relate to print knowledge learning targets. Nine teachers were provided with a textset of 12 books that ranged in their amount and inclusion of specific print salient features and video-recorded reading each book aloud to their students. The resulting 108 videos were coded for print references and results showed that teachers had higher averages of print references while reading books that contain print salience than those that do not. In addition, teachers referenced specific features more frequently than others, suggesting that some features may be more naturally provocative of teachers’ attention than others. A closer examination of two specific features, Visible Speech and Environmental Print, revealed that while teachers more often utilized print salience to discuss print knowledge learning targets considered to be “lower level” in their developmental complexity, these references also frequently related to aspects of story comprehension. Thematic analyses of teachers’ references related to print salience suggest that these features offer unique opportunities to connect print and comprehension learning, a concept supported by scholarship and research on multimodal aspects of children’s books. Implications for practice and future research are discussed. / Literacy & Learners

No description available.