Die Arbeit gibt einen Überblick zum öffentlichen Diskurs und der aktuellen wissenschaftlichen Forschung bezüglich barrierefreier Kommunikation in öffentlichen Institutionen. Im ersten Teil werden verschiedene Akteure und deren unterschiedlichen Ansätze, aktuelle und noch laufende Forschungsprojekte sowie beispielhafte Umsetzungen vorgestellt. Nach einer Einführung in theoretische Grundlagen im zweiten wird im dritten Teil in Bezug auf die Personalisierung, also den adressatengerechten Zuschnitt von Texten, ein Ausblick auf die mögliche weitere Entwicklung unter Einbeziehung linguistischer sowie interdisziplinärer Forschungserkenntnisse gegeben.:Literaturverzeichnis IV Abbildungsverzeichnis VII Selbständigkeitserklärung VIII 1 Einleitung 01 2 Leichte, einfache, verständliche Sprache- die Varietät der Verständlichkeit als Markt 03 2.1 Historie und Akteure 04 2.1.1 Capito 05 2.1.2 Netzwerk Leichte Sprache 06 2.1.3 Projekt VERSO des Martinsclub Bremen 07 2.2 Aktueller Diskurs und Projekte 08 2.2.1 LeiSA – Leichte Sprache im Arbeitsleben 09 2.2.2 Tagung „Sprache und Vermittlung - Kommunikation in Ausstellungen“ 11 2.2.3 Wortschatzforschung VERSO/TU Dresden 12 2.2.4 Ringvorlesung Inklusion an der TU Dresden 12 3. Neue Forschungsansätze 13 3.1 Theoretische Grundlagen14 3.1.1 Linguistische Forschung 14 3.1.2 Partizipative Forschung 16 3.1.3 Service Learning - Forschende Lehre 18 3.2 Praxisbeispiel „Barrierefreie Kommunikation Albertinum Dresden“ 19 4 Kognitionslinguistische Kategorien 21 4.1 Theoretische Grundlagen 21 4.1.1 Kognitionswissenschaft 21 4.1.2 Kognitive Linguistik 22 4.1.3 Kategorisierungen 23 a) Embodiment 23 b) Frequenz und Entrenchment 23 c) Konzeptualisierung 23 d) Konkretum/Abstraktum 24 e) Perspektivierung 24 f) Spezifizität 24 4.2 Anwendung auf die Objekttexte des Albertinums 25 5 Vertiefungs- und Anwendungsmöglichkeiten für weitere partizipative Projekte 28 5.1 Personalisierte Audio-Guides für Museen 29 5.2 Wortschatzforschung 31 5.3 Ausbildung von Kulturvermittler•innenn 33 5.4 Living Lab 34 6 Fazit und Ausblick 35 7 Anhang i 7.1 Europäischer Referenzrahmen für Spracherwerb CEF i 7.2 Preisliste Capito Berlin ii 7.3 Webseite des Sächsischen Landtags iv 7.4 Schulungsangebot Büro für Leichte Sprache Bremen v 7.5 Übersicht Projekt LeiSA vii 7.6 Fragenkatalog zur Graduierung der Textkomplexität viii 7.7 Fragebogen Wortschatzforschung VERSO-TU Dresden ix 7.8 Fragebogen Erhebung Düver 2015 x 7.9 Auswertungsbogen Wortschatzforschung VERSO-TU Dresden xi 7.10 Erhebungsbogen (zur Objektauswahl) xii 7.11 Erhebungsbogen (mit sechs ausgewählten Objekten) xiii 7.12 Bereichsplakat zum Projekt Albertinum xiv 7.13 Erhebungsergebnisse aus schriftlichen Dokumentationen xv 7.14 Textsammlung mit erster Zuordnung von Kategorien xix 7.15 Objekttexte für den Audioguide Albertinum xxiii

Är lättläst skönlitteratur till hjälp för elever och lärare i dagens klassrum på högstadiet? Med PISA-undersökningarnas försämrade resultat i åtanke undersöker den systematiska litteraturstudien 15 olika forskningar samt uttalanden från bland annat förlag och författare bakom lättläst skönlitteratur. I underlaget för litteraturstudien undersöks vad forskningen säger om läsundervisning och studierna försöker finna hur det påverkar elevernas läsutveckling. Litteraturstudien resulterar i att det finns forskning som definierar lättläst skönlitteratur som fenomen och även om hur lärare kan arbeta didaktiskt med läsning i klassrummet. Det finns även forskningar i resultatet som visar på hur lättläst skönlitteratur påverkar elever på högstadiet. Litteraturstudiens slutsats är att forskning angående definitionen av lättläst finns, men dess påverkan på ungas läsutveckling är ett desto mindre beforskat ämne. Lättläst skönlitteratur anses vara totalt nödvändigt för elever i behov av det. Den här gruppen elever identifieras som elever med ett annars modersmål än svenska, omotiverade läsare samt elever med faktiska lässvårigheter. Många elever anses dock vara ”läslata” då att de har förmågan att läsa svårare texter. Bibliotekarier samt lärare finner det svårt att avgöra vilka elever som ska ges lättläst skönlitteratur. De kan ge lässtarka elever lättläst skönlitteratur trots att de har en utvecklad läsförmåga, då att det faktum att eleven då läser över huvud taget väger tyngre än vad de läser. Nackdelen med ett sådant resonemang blir att den ”läslata” eleven inte utmanas av den lättlästa skönlitteraturen och således inte utvecklas i sitt läsande. Väljer bibliotekarien eller läraren att neka den lässtarka eleven lättläst skönlitteratur på grund av detta, riskerar man att eleven väljer att avstå från läsningen helt och hållet. Lärarens didaktiska val påverkar således elevernas läsutveckling. Lättläst kan hjälpa vissa elever att utveckla sin läsförmåga, men lättläst skönlitteratur kan även hämma redan läskunniga elever att utvecklas. / Does easy read literature have a positive effect for students and teachers in contemporary classrooms in Swedish high schools today? PISA-results shows a down going spiral when it comes to reading comprehension in Swedish. This Systematic literature study focuses on 15 different studies, and statements from writers behind easy read literature. Our study tries to discover what researchers say about easy read and how it may affect the students’ reading ability. The result shows that researchers define the genre easy read as a phenomenon, and it tell us about how teachers can work through a didactic point of view. In addition, there are studies that show how easy read literature affect student in the age 13-15 years old. The literature study concludes that there is research that takes on easy read as a genre, but there is a lack of studies that shows the direct effect on the reading comprehension on students. Easy read literature is considered a necessity to the students who are in need. This group of students identifies as those who have Swedish as their second language, unmotivated students and the student who have difficult with reading due to medical conditions. A lot of students today ar econsidered as “lazy readers” because they choose not to read the most challenging text compared to their ability. Librarians and teachers find it hard to decide which students that should read easy read literature and may give a student with a higher reading ability easy read material because it's better that students read something than nothing at all. A negative effect of that would be that you don’t challenge the “lazy reader”, and therefore their reading ability will stay the same as before. On the other hand, there might be no reading at all if the student is denied easy read literature, which isn’t what neither teachers nor librarians wish. The didactic choice of teachers does influence students reading development. If it’s given to the students who need it, there can be a positive development, but if given to the students who are bette readers the effect will be on the contrary.

The purpose of this study was to analyze, investigate and compare the eventual differences within the aspects of the ideational metafunction, of the systemic functional linguistics, between two fictional novels and their respective easy-Swedish versions, looking at chosen variables within the theory. The study also investigates how the eventual differences, effects the potential reader by setting the results of the analysis against contemporary research in reading comprehension. The method of use is transitvity analysis based within the ideational metafunction and its variables: processes, participants, circumstances, grammatical metaphors and register. The material that has been analyzed is Sodomsäpplet (Martin, 2016) and Mina drömmars stad (Fogelström, 2009) and their respective easy-Swedish versions. The result of the analysis proved that a lot of the material processes had been replaced by relational processes. This contributed to making the easy-Swedish versions more concrete but also static and impersonal, which effected the voice of the author as well as the register and the perspective of telling. The result is discussed with a reading comprehension perspective telling that the easy-Swedish versions not in every way is particularly easy as they displace the register and the authors voice. They also limit the abilities of interpretation for a potential reader.