With over half of the world’s population living in urban settlements and an ongoing urbanization, cities today offer a unique opportunity to tackle climate change. Emissions of greenhouse gases derive from all products and services used, and in Sweden the average inhabitant emit 7 tons of greenhouse gases in carbon dioxide equivalents every year from privately acquired products and services, calculated from a consumption perspective. Long-term climate goals, and international climate agreements sets a limit of 1-2 tons. Lifestyle changes are important to achieve sustainable development, but planning practices today generally do not try to influence citizens’ consumption, and is presumed cannot affect inhabitants’ consumption of food, clothes, electronics, furniture, etc.  This thesis investigates how planning and the built environment can practically encourage more sustainable consumption patterns, and which of these practices would be suitable to implement in the current sustainability project of Norra Kymlinge. The study concludes that sustainable consumption patterns could be encouraged in Norra Kymlinge through: collaborative living, sharing infrastructure, green leases, food production, personal measurement, and semi self-built apartments. For future research, more quantitative studies on the topic are suggested.

Over the years, every major city turns into a knot of intractable problems: overpopulation, traffic jams, environmental degradation. Some countries make a faster conversion from an industrial development to an information growth phase, than the infrastructural changes take place. Therefore, environmental design and construction would not be short-termed, but rather will be the long-term targets for all the groups associated with the construction. The healthy living is one of the most important reasons to start a complicated long-term reconstruction of eco-cities. Successful ecological reconstitution requires a knowledge about already implemented exemplary solutions. For this purpose, the dissertation analyzes the basic ecological problems of settlements, analyzing the examples of approaches to improve the environmental performance of cities on the reference of foreign experience and creates criteria and principles for designing urban structures for healthy living in CR.

With rapid urbanization, climate change and population growth in the 21st century, the development of eco-cities, especially in those fast-growing populated countries such as China and India, is important to minimize human impact on the planet. Nevertheless,  despite that there is a very well-designed eco-city, if residents living in an eco-city are not environmentally conscious, the eco-city is sustainable only in its tangible part – technologies and infrastructure, but not in its intangible part – environmental attitudes and behavioral patterns of residents. The intangible part is important since HUMANS are the root cause of current climate change (IPCC, 2014). When the policy makers decide to build an eco-city, this thesis thus argues that they should consider not only the tangible part of the city, but also consider the intangible part of eco-city – environmental attitudes and behavioral patterns of residents. This thesis provides a survey of environmental attitudes of 150 Stockholm residents living in three districts: Hammarby Sjöstad, Östermalm and Bromma. It also reports on a well-developed environmental project which is led by residents living in the Stockholm eco-district of Hammarby Sjöstad. The scope of this research is the City of Stockholm (Swedish: Stockholms kommun / Stockholms stad). The objectives of this research are: (1) to find out the environmental attitudes of residents living in three selected districts of Stockholm; (2) to understand the development of Hammarby Sjöstad and find out if residents living in Hammarby Sjöstad are particularly environmentally conscious; (3) to provide suggestions for the policy makers (e.g. Chinese and Indian) of how to take environmental attitudes of residents into consideration when planning and developing projects such as eco-cities. Among the findings of the research are: (1) in the high income, educated, and political conservative Stockholm districts where I conducted my surveys, respondents in general report high levels of environmental concerns and environmentally friendly behavior; (2) however, concerns questions relating to cars (parking restrictions, limiting or banning cars from their districts or Stockholm as a whole), opinions were very divided. There seemed to be much reluctance among many to put severe restrictions on the use of cars; (3) in the eco-district Hammarby Sjöstad, the expression of environmental consciousness did not appear particularly different from the other districts. Many respondents in the district moved into the area for diverse reasons other than environmental ones; (4) however, a well-developed environmental project which is led by residents living in Hammarby Sjöstad has emerged in the eco-district, where comparable projects were not found in the other districts in Stockholm. / I och med den snabba urbaniseringen, klimatförändringen och befolkningstillväxten under 2000-talet, är utvecklingen av eko-städer i de snabbväxande befolkade områdena som Kina och Indien viktig för att minska den mänskliga påverkan på planeten. Emellertid, om en eko-stads invånare inte är miljömedvetna så kommer en väldesignad eko-stad endast vara hållbar på sin materiella del (teknik och infrastruktur) men inte på sin immateriella del (miljöattityder och beteendemönster hos invånare). Den immateriella delen är viktig eftersom MÄNNISKOR är grundorsaken till den nuvarande klimatförändringen (IPCC, 2014). När beslutsfattarna bestämmer sig för att bygga en eko-stad, hävdar den här uppsatsen att de inte bara bör överväga den materiella delen av staden, utan också överväga den immateriella delen av staden - miljöattityder och beteendemönster hos invånare. Den här uppsatsen bygger på en undersökning om miljöattityder hos 150 boende som bor i tre olika områden i Stockholm: Hammarby Sjöstad, Östermalm och Bromma, samt beskriver ett välutvecklat miljöprojekt som leds av invånare i eko-distriktet - Hammarby Sjöstad. Målen för denna forskning är: (1) att ta reda på miljöattityder hos invånare i tre utvalda områden i Stockholm; (2) att förstå utvecklingen av Hammarby Sjöstad samt ta reda på om invånare i Hammarby Sjöstad är särskilt miljömedvetna; (3) att ge förslag till beslutsfattare (t.ex. kinesiska och indiska) om hur man tar hänsyn till miljöattityder hos invånare när de planerar och utvecklar projekt som eko-städer. Bland forskningsresultaten finns följande: (1) i de politiskt konservativa Stockholmsdistrikten med många välutbildade invånare med hög inkomst där jag utförde mina undersökningar rapporterar respondenterna generellt en hög nivå av miljöhänsyn och miljövänligt beteende; (2) när det gäller frågor som rör bilar (parkeringsrestriktioner, begränsning eller förbud mot bilar i deras distrikt eller Stockholm som helhet), var åsikterna emellertid mycket uppdelade. Det föreföll att många svarande inte är villiga att sätta stränga restriktioner på användningen av bilar; (3) invånare i eko-distrikt, Hammarby Sjöstad, verkade inte som om de var särskilt miljömedvetna. Många svarande flyttade in i distriktet på grund av olika orsaker än miljö; (4) ett välutvecklat miljöprojekt som leds av invånare i Hammarby Sjöstad har emellertid uppstått i eko-distriktet. Jämförbara projekt hittades inte i övriga distrikt i Stockholm. / 随着21世纪迅速的城市化，气候变化和人口增长，尤其在中国和印度等拥有庞大人口及急速发展的国家，生态城的建设对于减低人类对地球的影响至为重要。然而，即使生态城的设计完善，如果生态城的居民不具环保意识，生态城的可持续性只能在其有形的部分（技术和基础设施），而不在其无形的部分（居民的环保态度和行为模式）。生态城的无形部份是重要的因为人类是当前气候变化的根本原因（IPCC，2014）。当决策者建设生态城时，本文认为决策者不仅要考虑生态城的有形部分，还要考虑生态城的无形部分 - 居民的环保态度和行为模式。 本文提供了一个瑞典斯德哥尔摩三个地区150位居民的环保态度调查：哈马比生态城（Hammarby Sjöstad），Östermalm和Bromma。本文还探讨了一个具规模并由哈马比生态城居民领导的环保项目。 本研究的目的： （1）了解斯德哥尔摩三个地区居民的环保态度; （2）了解哈马比生态城的发展情况和探讨哈马比生态城的居民是否特别具有环保意识; （3）为决策者（如中国和印度）在规划和开发生态城等项目时如何考虑生态城居民的环保态度提供建议。 研究结果包括： （1）在斯德哥尔摩高收入，高教育和政治保守的地区，受访者总体上显示高水平的环保意识和环保行为; （2）然而，受访者在涉及汽车的问题上（如泊车限制，限制或禁止在区内或斯德哥尔摩内使用汽车）意见是非常分歧的。许多人似乎抗拒限制使用汽车; （3）在哈马比生态城，居民的环保意识显现与其他地区没有什么特别的区别。除了环保因素外，受访者迁入该地区有多种原因; （4）然而，哈马比生态城有一个具规模并由当区居民领导的环保项目。在斯德哥尔摩其他地区并没有发现类似的项目。