Solar energy is resourceful for many purposes, for example, harvesting renewable electricity with photovoltaic (PV) technology. The number of new grid connections of PV is continuously increasing, and the Swedish PV market for residential prosumers is growing. Providing accurate information about PV’s benefits and the installation’s technical details is essential to attract more prosumers to the PV market. One outlet for such information is providers of PV, who are also responsible for the technical details. From a technical perspective, how much of the produced electricity the prosumer can self-consume impacts the profitability of the investment. Higher self-consumption is associated with more savings, and a battery storage system has the potential to increase self-consumption. Two different approaches were used to carry out this thesis. Communication was studied with a qualitative approach, and the technical term self-consumption was analysed quantitatively. A discourse analysis with a pragmatic approach was performed to study what meanings are created when retailers communicate about the two genres within the discourse of PV: the benefits and the technical specifications. Qualitative data used for this part was collected from the websites of PV retailers. The quantitative part involved calculations of self-consumption levels and simulations of a battery storage system in MATLAB using an extensive data set over households with real PV systems. The identified research gap indicates no previous studies on how PV retailers communicate and few studies of self-consumption using data from real systems. The results from the discourse analysis of the benefits showed that some of the central meanings were: “a prosumer's roof is worth money if they can afford the investment”, “PV has a positive environmental impact”, and “adoption of PV is a trend that prosumers should follow”. The central meaning from the analysis of the technical specifications was that “a prosumer does not need to be concerned about the technical aspect of the installation because the company takes care of it”. The results from the quantitative study showed that from the available data, self-consumption was dependent on how the PV system size is matched to the consumption of the household. Depending on the ALR groups, the households had different mean values of self-consumption, whereas the most common group ALR=6 had a mean self-consumption level of 38%. The simulations with battery storage showed that systems with lower initial self-consumption (below 40%) could increase self-consumption faster with increasing battery capacity but could not reach maximum self-consumption values.

In Sweden, there is a strong and growing interest in solar power. In recent years, photovoltaic (PV) system installations have increased dramatically and a large part are distributed grid connected PV systems i.e. rooftop installations. Currently the electricity export rate is significantly lower than the import rate which has made the amount of self-consumed PV electricity a critical factor when assessing the system profitability. Self-consumption (SC) is calculated using hourly or sub-hourly timesteps and is highly dependent on the solar patterns of the location of interest, the PV system configuration and the building load. As this varies for all potential installations it is difficult to make estimations without having historical data of both load and local irradiance, which is often hard to acquire or not available. A method to predict SC using commonly available information at the planning phase is therefore preferred.  There is a scarcity of documented SC data and only a few reports treating the subject of mapping or predicting SC. Therefore, this thesis is investigating the possibility of utilizing machine learning to create models able to predict the SC using the inputs: Annual load, annual PV production, tilt angle and azimuth angle of the modules, and the latitude. With the programming language Python, seven models are created using regression techniques, using real load data and simulated PV data from the south of Sweden, and evaluated using coefficient of determination (R2) and mean absolute error (MAE). The techniques are Linear Regression, Polynomial regression, Ridge Regression, Lasso regression, K-Nearest Neighbors (kNN), Random Forest, Multi-Layer Perceptron (MLP), as well as the only other SC prediction model found in the literature. A parametric analysis of the models is conducted, removing one variable at a time to assess the model’s dependence on each variable.  The results are promising, with five out of eight models achieving an R2 value above 0.9 and can be considered good for predicting SC. The best performing model, Random Forest, has an R2 of 0.985 and a MAE of 0.0148. The parametric analysis also shows that while more input data is helpful, using only annual load and PV production is sufficient to make good predictions. This can only be stated for model performance for the southern region of Sweden, however, and are not applicable to areas outside the latitudes or country tested. / I Sverige finns ett starkt och växande intresse för solenergi. De senaste åren har antalet solcellsanläggningar ökat dramatiskt och en stor del är distribuerade nätanslutna solcellssystem, dvs takinstallationer. För närvarande är elexportpriset betydligt lägre än importpriset, vilket har gjort mängden egenanvänd solel till en kritisk faktor vid bedömningen av systemets lönsamhet. Egenanvändning (EA) beräknas med tidssteg upp till en timmes längd och är i hög grad beroende av solstrålningsmönstret för platsen av intresse, PV-systemkonfigurationen och byggnadens energibehov. Eftersom detta varierar för alla potentiella installationer är det svårt att göra uppskattningar utan att ha historiska data om både energibehov och lokal solstrålning, vilket ofta inte är tillgängligt. En metod för att förutsäga EA med allmän tillgänglig information är därför att föredra.  Det finns en brist på dokumenterad EA-data och endast ett fåtal rapporter som behandlar kartläggning och prediktion av EA. I denna uppsats undersöks möjligheten att använda maskininlärning för att skapa modeller som kan förutsäga EA. De variabler som ingår är årlig energiförbrukning, årlig solcellsproduktion, lutningsvinkel och azimutvinkel för modulerna och latitud. Med programmeringsspråket Python skapas sju modeller med hjälp av olika regressionstekniker, där energiförbruknings- och simulerad solelproduktionsdata från södra Sverige används. Modellerna utvärderas med hjälp av determinationskoefficienten (R2) och mean absolute error (MAE). Teknikerna som används är linjär regression, polynomregression, Ridge regression, Lasso regression, K-nearest neighbor regression, Random Forest regression, Multi-Layer Perceptron regression. En additionell linjär regressions-modell skapas även med samma metodik som används i en tidigare publicerad rapport. En parametrisk analys av modellerna genomförs, där en variabel exkluderas åt gången för att bedöma modellens beroende av varje enskild variabel.  Resultaten är mycket lovande, där fem av de åtta undersökta modeller uppnår ett R2-värde över 0,9. Den bästa modellen, Random Forest, har ett R2 på 0,985 och ett MAE på 0,0148. Den parametriska analysen visar också att även om ingångsdata är till hjälp, är det tillräckligt att använda årlig energiförbrukning och årlig solcellsproduktion för att göra bra förutsägelser. Det måste dock påpekas att modellprestandan endast är tillförlitlig för södra Sverige, från var beräkningsdata är hämtad, och inte tillämplig för områden utanför de valda latituderna eller land.

In Sweden the installed capacity of the residential PV systems is increasing every year. The lack of feed-in-tariff-scheme makes the techno-economic optimization of the PV systems mainly based on the self-consumption. The calculation of this parameter involves hourly building loads and hourly PV generation. This data cannot be obtained easily from households. A predictive model based on already available data would be preferred and needed in this case. The already available machine learning models can be suitable and have been tested but the amount of literature in this topic is fairly low. The machine learning models are using a dataset which includes real measurement data of building loads and simulated PV generation data and the calculated self-consumption data based on these two inputs. The simulation of PV generation can be based on Typical Meteorological Year (TMY) weather file or on measured weather data. The TMY file can be generated quicker and more easily, but it is only spatially matched to the building load, while the measured data is matched temporally and spatially. This thesis investigates if the usage of TMY file leads to any major impact on the performance of the regression models by comparing it to the measured weather file model. In this model the buildings are single-family houses from south Sweden region.  The different building types can have different load profiles which can affect the performance of the model. Because of the different load profiles, the effect of using TMY file may have more significant impact. This thesis also compares the impact of the TMY file usage in the case of multifamily houses and also compares the two building types by performance of the machine learning models. The PV and battery prices are decreasing from year to year. The subsidies in Sweden offer a significant tax credit on battery investments with PV systems. This can make the batteries profitable. Lastly this thesis evaluates the performance of the machine learning models after adding the battery to the system for both TMY and measured data. Also, the optimal system is predicted based on the self-consumption, PV generation and battery size.  The models have high accuracy, the random forest model is above 0.9 R2for all cases. The results confirm that using the TMY file only leads to marginal errors, and it can be used for the training of the models. The battery model has promising results with above 0.9 R2 for four models: random forest, k-NN, MLP and polynomial. The prediction of the optimal system model has promising results as well for the polynomial model with 18% error in predicted payback time compared to the reference. / I Sverige ökar den installerade kapaciteten för solcellsanläggningarna för bostäder varje år. Bristen på inmatningssystem gör att den tekniska ekonomiska optimeringen av solcellssystemen huvudsakligen bygger på egen konsumtion. Beräkningen av denna parameter omfattar byggnadsbelastningar per timme och PV-generering per timme. Dessa uppgifter kan inte lätt erhållas från hushållen. En prediktiv modell baserad på redan tillgängliga data skulle vara att föredra och behövas i detta fall. De redan tillgängliga maskininlärningsmodellerna kan vara lämpliga och redan testade men mängden litteratur i detta ämne är ganska låg. Maskininlärningsmodellerna använder en datauppsättning som inkluderar verkliga mätdata från byggnader och simulerad PV-genereringsdata och den beräknade egenförbrukningsdata baserad på dessa två indata. Simuleringen av PV-generering kan baseras på väderfilen Typical Meteorological Year (TMY) eller på uppmätta väderdata. TMY-filen kan genereras snabbare och enklare, men den anpassas endast rumsligt till byggnadsbelastningen, medan uppmätta data är temporärt och rumsligt. Denna avhandling undersöker om användningen av TMY-fil leder till någon större påverkan på prestandan genom att jämföra den med den uppmätta väderfilsmodellen. I denna modell är byggnaderna småhus från södra Sverige. De olika byggnadstyperna kan ha olika belastningsprofiler vilket kan påverka modellens prestanda. På grund av dessa olika belastningsprofiler kan effekten av att använda TMY-fil ha mer betydande inverkan. Den här avhandlingen jämför också effekten av TMY-filanvändningen i fallet med flerfamiljshus och jämför också de två byggnadstyperna efter prestanda för maskininlärningsmodellerna. PV- och batteripriserna minskar från år till år. Subventionerna i Sverige ger en betydande skattelättnad på batteriinvesteringar med solcellssystem. Detta kan göra batterierna lönsamma. Slutligen utvärderar denna avhandling prestandan för maskininlärningsmodellerna efter att ha lagt till batteriet i systemet för både TMY och uppmätta data. Det optimala systemet förutsägs också baserat på egen förbrukning, årlig byggnadsbelastning, årlig PV-generering och batteristorlek. Modellerna har hög noggrannhet, den slumpmässiga skogsmodellen är över 0,9 R2 för alla fall. Resultaten bekräftar att användningen av TMY-filen endast leder till marginella fel, och den kan användas för träning av modellerna. Batterimodellen har lovande resultat med över 0,9 R2 för fyra modeller: random skog, k-NN, MLP och polynom. Förutsägelsen av den optimala systemmodellen har också lovande resultat för polynommodellen med 18 % fel i förutspådd återbetalningstid jämfört med referensen.