Forskning om trygghet, otrygghet och säkerhet lägger ofta tyngden på hur begreppen konstrueras av media, politiker, statliga och privata säkerhetsaktörer som polis och säkerhetsföretag. Mindre fokus har tillägnats individens egna upplevelser, konstruktion och beskrivningar av begreppen. Det har genom detta funnits ett övervägande intresse av att studera hur begreppen konstrueras uppifrån och ned i tidigare forskning. Föreliggande studie syftar därför att täcka denna forskningslucka genom att undersöka individens konstruktion av begreppen och vad de gör rent praktiskt för att känna sig trygga och säkra. Detta utifrån aspekter som erfarenhet, känslor och påverkan av den informationsförmedling som sker från olika parter i samhället. I detta ingår intervjupersonernas egen roll som säkerhetsaktörer både för sig själva, familjen och gentemot samhället. Studien tillämpar kvalitativa metoder och bygger på en konstruktionistisk ansats. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer från sju deltagare vilka delats in i en grupp av studenter och en grupp av föräldrar. Genom detta gavs möjlighet att studera konstruktionen av begreppen utifrån olika rutinaktiviteter och livsfaser. Materialet har kodats och legat till grund för den analys som skett utifrån två teman som även är frågeställningarna för studien. Resultaten visar till viss del på överensstämmelse med tidigare forskning genom att trygghet för individen omfattar mycket mer än endast ett fokus på brottslighet och rädsla för att utsättas för brott. Nya intressanta aspekter som framkommer är specifika gemensamma nämnare i konstruktionen av trygghet och otrygghet. Studien pekar också på att trygghet och dess negation otrygghet är flytande begrepp som är öppna för subjektiv tolkning. Genom att vara paraplybegrepp rymmer de det som individen väljer att lägga in i begreppen. Konstruktionen av trygghet kan därför rymma det mesta som påminner om välmående och otryggheten kan genom att vara motsatsen ses som en oändlig källa av faktorer som kan bidra till oro. Det framkommer därav att en individ aldrig kan känna sig helt trygg eller säker. Begreppen definieras också utifrån vilken livsfas individen befinner sig i.