<p>Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.</p>

Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.

Arbetet bottnar i det problemområde som Skolinspektionen lyfter angående elevers svårigheter att uppfylla vissa förmågor som tydliggörs i historieämnets syfte. Vårt syfte blev därför att undersöka om detta stämmer överens med hur lärare arbetar kring demokratiseringen och hur det hjälper eleverna att uppnå några av historieämnets förmågor. Vårt fokus inriktar sig på lärarnas undervisningsstrategier och hur dessa kan påverka vilka kunskaper eleverna får kring dessa förmågor. För att kunna genomföra arbetet utgick vi från våra teoretiska utgångspunkter. Dessa var till exempel undervisningsstrategier och begreppsförståelse vilka kan ses som centrala när vi tolkade resultatet. I metoden redogör vi för de tillvägagångsätt vi använde under arbetets gång. Vi använder oss av en hermeneutisk metod när vi tolkade intervjuerna och dessa bedrevs utifrån en semistrukturerad metod. I resultatet strukturerade vi upp avsnittet efter rubriker som överensstämmer med frågeställningen. Det viktigaste resultatet är att det går att se en koppling mellan lärarnas undervisningsstrategier och vilka förmågor eleverna får möjlighet att utveckla. I avsnittet ”Slutsats och diskussion” diskuteras detta resultat och vi för resonemang om vår metod och potentiella forskningsfält inom området.

Introduktion: Sedan ändringen i lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag år 2011 ska de kommunala bostadsbolagen agera enligt affärsmässiga principer. Affärsmässiga principer innebär bland annat att avkastningen ska vara marknadsmässig för att säkerställa en stark och neutral konkurrens på bostadsmarknaden. Genom att jämföra avkastningen i kommunala bostadsbolag med privata bostadsbolag undersöker denna studie om offentligt ägande innebär en skillnad som kan snedvrida konkurrensen. Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra avkastningen i kommunala bostadsbolag med avkastningen i privata bostadsbolag.  Metod: Studien har en deduktiv ansats med ett eklektiskt teoretiskt angreppssätt för att formulera studiens hypotes. De kvantitativa tvärsnittsdata som studien baseras på har samlats in genom årsredovisningar och undersökts genom regressionsanalyser för att pröva studiens hypotes. Slutsats: Studiens slutsats är att kommunala bostadsbolaghar lägre avkastning än privata bostadsbolag. Analysen visar att räntabilitet på både totalt och eget kapital är signifikant lägre för kommunala bostadsbolag även när det kontrolleras för faktorerna ägarspridning, agentens agerande, storlek, bostadsmarknadens styrka, utdelningar och extern finansiering. / Introduction: Since the change in Law (2010:879) on public municipal housing companies in 2011 the municipal housing companies should now act according to commercial principals. Among other things commercial principals implies that the rate of return should be adjusted to the conditions on the housing market to ensure a strong and neutral competition. By comparing the rate of return in municipal housing companies with the rate of return in private housing companies this study examines if public ownership make a difference that can distort competition. Purpose: The purpose of this study is to compare the rate of return in municipal housing companies with the rate of return in private housing companies. Method: The study has a deductive approach with an eclectic theoretical perspective to formulate the hypothesis. The quantitative cross-sectional data have been gathered through annual reports and then examined in regression analyzes to test the hypothesis. Conclusion: The conclusion of this study is that municipal housing companies do have a lower rate of return than private housing companies. The analyzes show that both return on assets and return on equity is significantly lower for municipal housing companies even when controlled for concentration of ownership, agent behavior, size, the strength in the housing market, dividends and external financing.