No description available.

Denna studies syfte är att undersöka förhållandena och utmaningarna för import av matvaror av ett företag som heter La Collina. Där förhållanden mellan exportörer, kunder och konkurrenter studeras. Studien genomsyras av sitt geografiska förhållningsätt där jag sökt förklaringar till La Collinas förhållning till sin verksamma miljö. Via ett kvalitativt metodval där jag byggt studien på basis av intervjumaterial har jag sökt och besvarat min frågeställning med hjälp av teoretiska begrepp som jag ansett vara passande för att undersöka min frågeställning. De resultat jag kommit fram till i studien är av olika art. Där både svårigheter att hitta goda samarbetspartners av transporteringen av varor, som var en av de huvudsakliga utmaningarna, liksom att hitta passande personal att anställa var en annan svårighet företaget stötte på. Det starka behovet av att etablera sig i närhet till en utvecklad infrastruktur och liksom kontakten till kunder var faktorer som avgör var La Collina valt att lokalisera sig och även var de väljer att utveckla sin verksamhet.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de alternativa drivmedlen på en regional och en global nivå. Författarnas syfte var att fokusera på hur dagens infrastruktur påverkar användandet av alternativa drivmedel, men under arbetets gång visade det sig att den egentliga problematiken låg kring debatten om de olika alternativens framställningsprocesser och kostnader för dessa.</p><p>I uppsatsen tas regional geografisk teori upp och även politisk och ekonomisk geografi för att kunna förklara de alternativa drivmedlens framtid och dess konsekvenser.</p><p>I metoden har författarna valt att intervjua flera olika intressenter som är med i utvecklingen kring miljöbilar och alternativa bränslen för att få olika perspektiv.</p><p>Intervjuerna var informationsrika och gav författarna insikt om hur komplex den nya marknaden egentligen är och att det krävs ytterligare forskning inom området för att tillgodose våra framtida energibehov.</p>

No description available.

<p>Innlandet har flere klyngeinitiativ som blir fulgt opp og utviklet i regi av virkemiddelapparatet, herunder også Kunnskapsparkene. Kunnskapsparken Hedmark har bioforedling og kulturnæringer som fokusområder. I denne avhandlingen har vi valgt å presentere og belyse utfordringer knyttet til utviklingen av to ulike klyngeinitiativ, en på anvendt bioteknologi og en på musikk (pop/rock). Begge klyngeinitiativ er initiert og har sitt hovedsete i Hedmark, med tilknyttede aktører i Oppland, men også i andre regioner.</p><p>Fokuset på å utvikle regionale næringsklynger bunner først og fremst i behovet for at næringsaktører og FoU miljø i større grad samarbeider og samhandler for å øke konkurransekraften. Ved å initiere fellesprosjekter bidrar man til å øke verdiskapingen i regionen, konsekvensen blir at man løfter ulike fagmiljø til å bli mer attraktive og man kan slik lettere rekruttere ny arbeidskraft, flere studenter og på alle måter skape merverdi. Et regionalt klyngeinitiativ går aktivt inn i prosessen med å fjerne barrierer mellom de ulike aktørene, så som mellom næring og høgskole/universitet. Det handler om å smelte sammen ulike kulturer og synliggjøre verdien av samarbeid med tanke på synergier og økt nasjonal og internasjonal konkurransekraft. Målsettingen vil da være å bli en lærende region, dvs. et innovasjonssystem der alle barrierer er fraværende og kommunikasjonsflyten derved er svært god. Slik kan man ta ut merverdien og skape et godt innovasjonsmiljø.</p><p>Denne avhandlingen knytter arbeidet med klyngeutvikling opp til relevant teori og belyser slik de utfordringer man står overfor, systemisk og praktisk. I begynnelsen av utviklingsprosessen ligger det en forventning om sterkt offentlig engasjement, i forhold til ledelse og koordinering samt finansiering. Gjennom å gradvis få tettere dialog med de ulike næringsaktørene og evt. et FoU miljø ligger det en forventning om at næringsaktørene gradvis går inn mer aktivt i klyngeutviklingen, både med menneskelige ressurser og kapital. Forankringen hos de ulike aktørene og det å alliere seg med en respektert person som kan snakke varmt om klyngeprosessen er en kritisk suksessfaktor. Etter hvert som klyngeutviklingen blir mer kjent, forstått og akseptert kan klyngefasilitatoren rette blikket utover, fra det regionale til det nasjonale og etter hvert det internasjonale miljø.</p><p>I Norge finnes det to hovedprogrammer for klyngeutvikling, Arena og Norwegian Centres of Expertise. Arena er ment for de mer umodne miljøene, mens NCE programmet er tiltenkt de klyngene som har størst vekstpotensial og som gjør seg gjeldende i et internasjonalt marked. Denne avhandlingen presenterer to case; BIOINN som har avsluttet sin programperiode som Arenaprosjekt og nå står på egne ben på regionale offentlige og private midler, samt musikk-klyngen i Hedmark som er i tidlig fase i utviklingen, men har et stort potensial og er i god driv. Kravet til ledelse varierer i forhold til hvilket utviklingstrinn klyngen er i, og arbeidets grad av suksess er gjerne knyttet til at man ikke slipper fokus og er i aktiv dialog med alle aktørene. Man må kontinuerlig være på post og drive aktiv markedsføring, motiveringsarbeid og på ulike måter holde trykket og entusiasmen oppe.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Romania is an interesting laboratory for the study of urbanization. Few countries in Europe have experienced such sharp social, cultural and economic discrimination between town and village, among regions and among ethnic groups. Profound political changes after the two world wars have added to the complexity of the urban transition. Within the span of a century, Romania was transformed from a semi-feudal society with a bonded peasantry, into a market economy largely based on subsistence agriculture and then into an industrialized socialist society. At the end of World War II, 70% of the population of Romania were dependent on agriculture. A major aim of the postwar regime was to break up social structure and transform the entire population into a homogeneous class, modelled on the urban workers. The domination of the peasantry and the weak tradition of the working class made this a complete social transformation. The postwar industrialization and the urbanization programmes should be seen in this context. The present study purports to analyze, interpret and describe urban transition in Romania; the transformation of the country from an agrarian society based on subsistence farming and a peasant culture to an industrialized socialist society. Dearth of data have limited this study to a largely explorative broad approach which covers the period from the late 19th century until 1980. Industrial, habitational, socio-economic and cultural aspects are all studied in separate chapters and regional and etnic aspects are examined in detail. In the final chapter, features of postwar urbanization in Romania, ascibed to the introduction of a centrally planned economy within a socialist ideology, are distinguished and discussed. The main data generated in the study are listed in an appendix to facilitate further research. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de alternativa drivmedlen på en regional och en global nivå. Författarnas syfte var att fokusera på hur dagens infrastruktur påverkar användandet av alternativa drivmedel, men under arbetets gång visade det sig att den egentliga problematiken låg kring debatten om de olika alternativens framställningsprocesser och kostnader för dessa. I uppsatsen tas regional geografisk teori upp och även politisk och ekonomisk geografi för att kunna förklara de alternativa drivmedlens framtid och dess konsekvenser. I metoden har författarna valt att intervjua flera olika intressenter som är med i utvecklingen kring miljöbilar och alternativa bränslen för att få olika perspektiv. Intervjuerna var informationsrika och gav författarna insikt om hur komplex den nya marknaden egentligen är och att det krävs ytterligare forskning inom området för att tillgodose våra framtida energibehov.