Förtätning är idag ett vanligt förfarande i samhällsbyggandet och sker runt om i hela världen. Det lyfts ofta fram som ett hållbart sätt för en stad att växa, men det finns nackdelar och möts ofta av motstånd från boende i området. När en ort växer och förtätas med en ny typ av bebyggelse kan det förändra identiteten, gemenskapen och känslan av en ort, vilket kan skapa starka känslor. Hur ställer sig de tre intressenterna; (1) boende, (2) kommun och (3) byggsektorn till förtätningen och tillväxten? Vilka likheter och olikheter finns det i deras inställning? Vart är de överens och var krockar de? För att undersöka detta har en fallstudie utformats på Rydebäck, för att belysa de olika intressenternas relation till varandra och deras intresse i utbyggnaden av orten. Rydebäck är en tätort med 6000 invånare i Helsingborgs kommun. Det har utförts en kvalitativ intervjustudie med respondenter från vardera grupp intressenter. Respondenterna sinsemellan visade överlag god förståelse för varandras intressen. De boende var de som framförde flest känsloargument, vilken inte är förvånande, då de är mer personligt engagerade i orten än respondenterna från kommun och byggsektorn. Det framgick att Rydebäck undergått en förändring i identitet, gemenskap och gestaltning när det förändrats från ett typiskt villa- och radhusområde till ett område med flerbostadshus. Men exakt vad som föranledde förändringen är inte helt tydligt. / Densification is today common practice within urban development around the world. The motive behind this is often that it is a sustainable way for cities to grow. However, there are downsides and it is often met with resistance from the local community. When a district is growing through densification with a different type of building that does not already exist in that area, the feeling of community and place identity may be at stake, which can cause strong emotions among the residents. What opinion do the three stakeholders; (1) residents, (2) municipality and (3) construction companies have when it comes to densification and growth? Are there any differences to their perception or are they aligned? A qualitative case study was formed around Rydebäck to identify their relations and interests. Rydebäck is a suburban area with approximately 6000 inhabitants in the Helsingborg municipality. The interviews were held with respondents from each group. The findings show that the respondents had an understanding for each other's interests. The residents had arguments largely based on emotions, which was not too surprising due to them having a more personal connection to Rydebäck than the construction companies and the municipality. It became clear that the view was that Rydebacks place identity had been subject to change in the aftermath of the integration of multi-family homes. However it is not clear if it is caused by the building of multi-family homes in an area otherwise dominated by single-family homes or by the population increase in general.

No description available.

This paper is about understanding which of two securitizing theories are the most dominant within the EU discourse from 2015 when immigration rose dramatically to the EU and up to 2019 when a new regulation heavily expanded the authority of Frontex, the European border- and coastguard. The two theoretical schools are the Copenhagen School, based on the thoughts of Ole Wæver and Barry Buzan and colleagues, and securitization based on International Political Sociology, mainly based on the thoughts of Didier Bigo. The Copenhagen School bases their thought on securitization of that of a ‘speech act’ made by an authoritative actor. By uttering something as a security threat it allows extraordinary measures to deal with the issue. Securitization according to IPS is based on actions, rather than discourse, and claims that through the development and cooperation of securitizing organisations and investments in high tech surveillance systems a spiral of (in)securitization is created. Through studying documents from the European Commission, the analysis examines which one of these two schools of thoughts is the most dominant. Even if there are clear evidence of securitization acts according to the Copenhagen School in the analysed material, the most prominent theory, mainly due to the EU structure, is that of securitization according to IPS.

No description available.

Strömstad har omfattande gränshandel som stora delar av befolkningen försörjer sig på. Men att vara så beroende av en näring som till stor del styrs av ett annat lands befolkning är inte problemfritt. Uppsatsen har fokuserat på hur Strömstad påverkas av att ha en sådan viktig och speciell näring som gränshandeln. Det har också undersökts varför norrmännen väljer just Strömstad som gränshandelsort. Uppsatsen består av både litteraturstudier och egen insamlad empiri. Flera olika källor har använts, både svenska, norska och internationella. En större intervju genomfördes med näringslivsutvecklare och planeringsarkitekt i Strömstad kommun. Fyra kortare intervjuer genomfördes med företagare inom gränshandeln. Utöver detta genomfördes en enkätundersökning där 94 norrmän som ofta gränshandlar i Strömstad fick delge sitt perspektiv. Gränshandel innebär att en konsument åker över en nationsgräns med syftet att inhandla varor. För att detta ska kunna ske behövs vissa förutsättningar, som exempelvis goda kommunikationer och lockande varor. Gränshandeln får också en del konsekvenser, både i området som besöks och området som lämnas. I Strömstad erbjuds ett stort utbud av shopping som tilltalar norrmän, men handeln ger också en viss ekonomisk osäkerhet. Resultatet visar att norrmännen åker till Strömstad eftersom det ligger nära gränsen och att det dessutom finns goda kommunikationer i form av vägar och färja. Strömstad erbjuder dessutom ett stort utbud av andra aktiviteter än shopping och är en attraktiv plats att åka på utflykt till. Strömstad präglas av att vara en gränshandelsort på många sätt, bland annat skapar det arbetsplatser, gör att stora projekt kan genomföras samt påverkar stadens identitet. Gränshandelns framtid ser bra ut, eftersom många norrmän inte åker till Strömstad enbart för låga priser, utan också för ett större utbud och bättre kvalitet på varor. Det gör att handeln inte är så känslig som det skulle kunna antagas, även om prisskillnaden inte är lika stor som den en gång var.

<p>När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet.</p><p>Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.</p>

När en verksamhet ska etableras på en ny geografisk marknad så uppstår en lokaliseringsproblematik och det är detta som är fokuseringen på denna studie. Bakgrunden till studien är en verksamhet som är baserad i Arvika och som vill etablera sig på en ny marknad i Europa. Företaget, som bland annat tillverkar och säljer fordonstvättar för tunga fordon (till exempel buss, lastbil och tåg), finns idag etablerad på den svenska, amerikanska och kanadensiska marknaden. Dessutom finns de representerade på den polska och finska marknaden. De vill nu undersöka vilka möjligheter som finns i andra länder inom Europa, närmare bestämt i England, Frankrike, Tyskland och Benelux-länderna. Målet med denna undersökning är att genomföra en övergriplig lokaliseringsstudie, en regional zonering, i anknytning till det företaget. Studien lutar sig emot en deskriptiv ansats och baserar sig på material hämtade från olika källor via huvudsakligen Internet. Studien behandlar teorier från den ekonomiska geografin, om var den befinner sig i nuläget och var den har utvecklats ifrån. En större vikt läggs på lokaliseringsproblematiken och vilket perspektiv som används i de tillgängliga teorierna. Det diskuteras om olika tillvägagångssätt och fenomen inom lokaliseringsteorierna och de sätts också i samband med de förutsättningar som verksamheten har. Den praktiska tillämpningen av undersökningen innebär att utveckla en metodologisk grund utifrån tillgängliga teoretiska kunskaper för att sedan kunna applicera den i ett specifikt exempel. Problematiken med att etablera en verksamhet på en ny geografisk marknad innebär för studien att undersöka en verksamhet, dess bakomliggande orsaker och målet med en ny etablering. Undersökningen ska studera förekomsten och hur spridningen av olika faktorer ser ut för att sedan sätta dem i relation till varandra och i kontexten av företagets bakomliggande målsättningar.

Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie av en vindkraftsetablering som inte fick tillstånd att genomföras i Sollefteå kommun. Syftet var att undersöka samhällsacceptans med fokus på interregional rättvisa och regionalt ansvarstagande. Nationella rättvisefrågor behandlas när det kommer till relationen mellan norra och södra Sverige och stad och landsbygd. 19 intervjuer användes för att samla åsikter från fyra olika respondentgrupper: lokalbefolkning, kommunpolitiker i Sollefteå kommun, tjänstepersoner för kommunen och samer med rennäring i området. Studien visar på att det finns en upplevd orättvisa i området orsakad av en hög andel vindkraft och förnybar elproduktion jämfört med andra delar av Sverige. Vindkraftens påverkan lokalt ansågs vara övervägande negativ. Ersättningen för etableringarna ansågs inte tillräcklig för att kompensera för den negativa lokala påverkan. Det skapar en upplevelse av interregional orättvisa där vissa regioner tar större ansvar för den förnybara elproduktionen. Upplevelsen av ett för högt regionalt ansvarstagande utan tillräcklig lokal nytta försämrar samhällsacceptansen. Studien påvisar att den lokala nyttan i samband med vindkraftsetableringen är en avgörande faktor för samhällsacceptansen ur ett rättviseperspektiv mellan regioner. Även förtroende till etableraren och både förståelse och kunskap bland etablerare visade sig vara betydande för den upplevda påverkan av en vindkraftsetablering.

Detta är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats. Studien undersöker hur två geografiskt närliggande kommuner, Gävle och Uppsala kommun, agerar innan, under och efter en kris när det gäller kriskommunikation och hur respektive kommun förhåller sig till upprättade kommunikationsnätverk. Datamaterialet har främst analyserats enligt Ahuja, Sodaoch Zaheers (2012) fem dimensioner i ett nätverk och Garnett och Kouzmins (2007) fyra linser inom kriskommunikation. I studien identifierades både strukturella skillnader och likheter mellan kommunerna. Uppsala kommun har till exempel två arbetsroller: kommunikatör i beredskap och tjänsteman i beredskap, vilket Gävle kommun inte har. Där utöver ändrar båda kommunerna sin rapporteringsstruktur från en linjeorganisation till en matrisorganisation under en kris. Båda exemplen visar på vikten av det relativa avståndet i kommunerna, det vill säga avståndet mellan anställda/aktörer i kommunerna. Om det relativa medelavståndet mellan aktörerna i kommunerna minskas kan felinformation och problem lättare hanteras. Möjliga aspekter för framtida studier som har identifierats i studien är valet av att ha kraftigt decentraliserade grupperingar i nätverken samt det begränsade antalet plattformar som kommunerna använder under en kris.

This study examines the dynamic transformation of the ICT cluster in Kista Science City, Sweden. Over the past few decades, Kista has been a prominent ICT hub, historically compared to Silicon Valley. However, recent years have seen significant changes as major companies such as Polarium, CGI, Oracle, and Microsoft have relocated to other parts of the Stockholm region. This qualitative study investigates the implications of these relocations on the cluster's dynamics, focusing on local buzz and global pipelines. Through semi-structured interviews with relevant stakeholders, including large and small enterprises, the research explores how geographical proximity affects collaboration, innovation, and knowledge transfer within the cluster. The findings suggest that while geographical proximity remains crucial for fostering trust and informal knowledge exchange (local buzz), the establishment of structured external networks (global pipelines) is equally important for maintaining competitive advantage. The study concludes that Kista Science City still holds significant potential as a dynamic cluster, provided it adapts to the evolving needs of its constituent companies and continues to integrate both local and global knowledge flows.